Himalaja och utgör 23 meter, medan den normala årsnederbörden på samma plats är 12 meter. Största regnmängd på en dag är 1 meter, ungefär dubbelt så mycket som den ordinära årsnederbörden i vårt land. I vårt land når årsnederbörden sina högsta värden i de västliga fjälltrakterna, där den uppgår till 1- à 2,000 mm. samt i sv. Sverige med 600—700 mm. Minsta värdena, under 400 mm., når den i n. inre Norrland; även ö. kusttrakterna med Öland och Gotland ha i allmänhet låg årsnederbörd. Jfr även Luftfuktighet. Nederbördsmätare, se Nederbörd. Neder-Kalix, sågverkssamhälle vid Kalix älvs utlopp i Bottniska viken, Norrbotten. Sågverksplats. Nederlag, magasinering av införda varor enligt fastställd ordning, varvid endast 1 % av tullbeloppet erlägges. Resten betalas, när varorna avhämtas för inhemsk förbrukning. Nederländerna, efter sina viktigaste provinser även kallat Holland, konungarike i v. Europa, beläget utmed Nordsjön, i ö. gränsande till Tyskland, i s. till Belgien. 34,200 kvkm., 7,100,000 inv. N. är helt och hållet ett lågland. Det sanka men bördiga kustlandet, marsklandet, har i historisk tid haft större utsträckning än nu. De utanför N. belägna Friesiska öarna voro ännu vid vår tidräknings början förbundna med fastlandet. De största landförlusterna skedde mellan 1100-och 1400-t., under vilken tidrymd omkring 9,000 kvkm. torde ha gått förlorade genom havets översvämningar. Genom indämningar och torrläggningar av havsområden har man emellertid på senare tid i stor utsträckning lyckats återvinna landområden, sedan 1500-t. ej mindre än omkring 4,000 kvkm. FÖr närvarande pågår torrläggning av den stora, grunda havsviken Zuiderzee, varigenom omkring 2,100 kvkm. ny mark beräknas utvinnas. För närvarande ligger omkring 14 av N: s yta under havets medelnivå och skyddas för översvämning dels genom sanddyner, dels genom skyddsvallar. ö. delen av N. upptages till stor del av hedar, vilka blott kunna användas till betesmarker. Även mossar ha här stor utbredning. De ha i stor utsträckning genom avvattning gjorts odlingsbara. N. genomflytes av trenne floder, Rhen, Maas och Schelde, vilka utmynna i Nordsjön och bilda ett vidsträckt sammanhängande deltaområde. Klimatet är ett fuktigt kustklimat. — Åkerbruket är mycket välskött. Utom sädesslagen odlas i stor skala olika industriväxter (sockerbetor, lin). Åkerbrukets avkastning är emellertid ej tillräcklig för landets behov. Trädgårdsodlingen frambringar dock alster till export (blomsterlökar). Boskapsskötseln (nötkreatur, får, svin) är ett synnerligen viktigt näringsfång. I Nordsjön bedrives fiske, särskilt sillfiske. Huvudnäringarna, handel och sjöfart, gynnas av N: s fördelaktiga läge mellan det tyska industriområdet och havet. Importens värde var år 1925 2,455 milj. gulden, exportens 1,808 milj. gulden. 1 gulden = 100 cent = 1.50 kr. Den inre handeln främjas genom de goda sam-färdslederna (floderna och ett rikt utvecklat järnvägs- ocli kanalnät). Den största handelsomsättningen har N. med grannländerna, U. S. A. och sina kolonier (i Ostindien, se Nederländska Ostindien, och i Västindien, se Guayana, Curagao). De viktigaste handelsstäderna äro Amsterdam och Rotterdam. Då N. i stort sett saknar skog och mineraltillgångar, äro skogsbruk, bergsbruk och industri föga betydande. Viktigaste industrigren är livsmedelsindustrin. N. är en inskränkt monarki. Folkrepresentationen utgöres av en riksdag, generalstaterna, på två kamrar, första kammaren med 50 ledamöter, valda på 6 år genom indirekta, proportionella val, och andra kammaren med 100 ledamöter, valda på 3 år genom direkta, proportionella val. Både män och kvinnor äro valbara och röstberättigade. Rösträtt erhålles vid fyllda 23 år. Verkställande makten utövas av konungen genom 10 statsråd. N: s huvudstad är Haag. — Historia. Då Caesar år 57 f. Kr. företog ett fälttåg till N., beboddes det av rent germanska stammar (ba-taver, friser) samt av med germaner uppblandade keltiska stammar (belgier). Vid 200-t: s slut inträngde de saliska frankerna i landet och intogo de s. och mellersta delarna. Friserna i förening med de inträngande saxarna bevarade en tid sin självständighet, tills Karl den store införlivade N. med det frankiska riket. Efter dettas delning kom större delen av N. i Tysklands ägo, medan den mindre delen införlivades med Frankrike. Under medeltiden utvecklades i N. starka feodalstater (Brabant, Flandern, Holland m. fl.). De nederländska städerna, . särskilt de flandriska, nådde en • kraftig såväl politisk som kulturell maktutveckling. Under 1100-t. började benämningen ”Nederländerna” användas. De nederländska feodalstaterna kommo mot slutet av 1300-t. och början av 1400-t. under det hertigliga huset Burgund, en gren av den franska kungaätten. Under burgundernas styrelse utvecklades N. till en stark och enhetlig stat. Mot slutet av 1400-t. kom N. genom gifte i liabsburgarnas ägo. Under Karl V: s styrelse erhöll N. ett storartat materiellt uppsving. Tidens Lexikon. 56