Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederbördsmätare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid denna tid nådde protestantismen
N. Karls förföljelser mot denna lära
åstadkom ett starkt missnöje, vilket
ytterligare skärptes under hans son
Filip II, som även var konung i
Spanien. Filip lät spanska ämbetsmän
förtrycka landet, vilket gav anledning
till svåra oroligheter. Slutligen
utlöste konflikten ett uppror
(nederländska frihetskriget 1572—
1648). Vilhelm av Oranien, som blev
resningens ledare, valdes till
ståthållare över de nordliga protestantiska
provinserna. Genom pacifikationen i
Gent 1576 förenade sig alla N. i
kampen mot spanjorerna. Snart uppstodo
emellertid brytningar mellan de
protestantiska och de katolska N. I
unionen i Utrecht sammanslöto sig de
nordliga provinserna till ett
statsförbund (republiken Förenade
Nederländerna 1581—1795).
Dessa provinser jämte Flandern och
Bra-bant uppsade Filip tro och lydnad.
1609—21 inträdde en vapenvila, men
den slutliga freden med Spanien slöts
först i Mun ster 1648, då den spanske
konungen erkände Förenade
Nederländerna som oberoende stat. De södra
provinserna förblevo i Spaniens ägo
under namnet Spanska N. till 1713, då
de avträddes till Österrike och
kallades österrikiska N. (Jfr Belgiens
historia). I N. tävlade två partier om
makten, ett monarkiskt med oranierna
i spetsen och ett
aristokratiskt-repu-blikanskt, företrätt av
penningaristokratin. 1700-t. medförde en kraftig
tillbakagång i N: s maktställning, som
ytterligare undergrävdes genom en
olycklig strid med England 1780^-84.
Ståthållarvärdiglieten, som gjorts
ärftlig, avskaffades slutligen och N.
om-bildades 1795 till Bataviska
republiken (1795—1800), vilken i
själva verket var ett franskt lydrike och
av Napoleon förvandlades till
konungariket Holland (1806—
10). 1810 införlivades N. med
Frankrike men proklamerade sitt oberoende
1813. 1815 bildades konungariket
Nederlän derna, omfattande den
forna republiken N., de forna
österrikiska N. samt biskopsstiftet Liége.
Redan 1830 bröto sig emellertid de
sydliga N. ut och förklarade sig
självständiga (konungariket Belgien).
Under världskriget var N. neutralt. Det
ingick i Nationernas förbund 1920. Se
kartan över Mellaneuropa.
Nederländska Ostindien,
Nederländernas kolonier i Indiska Arkipelagen,
utgöres av Stora Sundaöarna (med
undantag av n. delen av Borneo),
största delen av Små Sundaöarna,
Moluc-kerna samt v. delen av Nya Guinea
och upptager en ytvidd av 1,915,000
kvkm. med 38 milj. inv. Viktigast
bland öarna är Java. Kolonierna, som
dels stå under holländsk förvaltning,
dels äro vasallstater, bilda
tillsammans ett generalguvernement, styrt av
en generalguvernör med såväl
förvaltande som lagstiftande makt och med
säte i Buitenzorg på Java. Från
kolonierna bedrives en livlig export av
särskilt socker, gummi, kaffe, tobak,
ris och peppar.
Nedre Guine’a, se Guinea.
Nedre justitierevisionen, ett verk,
som har att förbereda och föredraga
alla de tviste- och brottmål, som skola
avgöras i Högsta domstolen.
Föredragande ledamöterna kallas
revisionssekreterare.
Nedre Navarr’a, se Navarra.
Nedre Österrike, se Österrike.
Nedzjd, Nedsjd, högland i det inre
av Arabien.
Neefs hammare, en automatisk
strömbrytare, vars huvuddelar äro en
elektromagnet med tillhörande ankare. Då
ström ej passerar trådlindningen
kring elektromagneten, befinner sig
ankaret något avlägsnat från denna.
Påsläppes ström, attraherar
elektromagneten det av en fjäder uppburna
ankaret. Genom ankarets rörelse
bry-tes kontakten, elektromagneten blir
strömlös, magnetismen försvinner och
ankaret återgår till sin ursprungliga
plats, varigenom strömmen på nytt
slutes och kretsloppet ånyo börjar. På
denna princip äro de vanliga
elektriska ringklockorna byggda.
Neergaard [ne’rgår], N., f. 1854,
dansk politiker, tillhörande den
moderata vänstern. N. har varit minister
flera gånger, senast 1920—24, under
vilken tid han genomförde
Nord-Schleswigs återförening och
avvecklingen av kristidsförvaltningen.
Nefeli’n, ett med fältspat besläktat
mineral, som helt el. delvis ersätter
fältspat i vissa mindre vanliga
bergarter (nefelinsyenit, nefelinbasalt
m. fl.).
Nefri’t. — 1. Ett slags
njurinflammation. — 2. En genomlysande,
grönvit varietet av hornblände, vilken
liksom jadeit, om vilken den påminner,
användes till förfärdigande av små
prydnadsföremål.
Negapata’m, brittisk stad på
Coro-mandelkusten, Främre Indien. 60,000
inv.
Negation, förnekande.
Negati’v, se Fotografi.
Ne’gativ storhet, se Tal.
Neger, en afrikansk människoras,
som har svart till brun hudfärg,
lång-skalligt huvud med framskjutande
käkparti, tjocka läppar och bred näsa.
Håret är svart och ulligt. Skäggväxt
och kroppsbehåring sparsam.
Kropps-längden är jämförelsevis hög (omkring
173 cm.). Typiska N. förekomma
särskilt i v. Sudan och på Guineakusten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
