Vid denna tid nådde protestantismen N. Karls förföljelser mot denna lära åstadkom ett starkt missnöje, vilket ytterligare skärptes under hans son Filip II, som även var konung i Spanien. Filip lät spanska ämbetsmän förtrycka landet, vilket gav anledning till svåra oroligheter. Slutligen utlöste konflikten ett uppror (nederländska frihetskriget 1572— 1648). Vilhelm av Oranien, som blev resningens ledare, valdes till ståthållare över de nordliga protestantiska provinserna. Genom pacifikationen i Gent 1576 förenade sig alla N. i kampen mot spanjorerna. Snart uppstodo emellertid brytningar mellan de protestantiska och de katolska N. I unionen i Utrecht sammanslöto sig de nordliga provinserna till ett statsförbund (republiken Förenade Nederländerna 1581—1795). Dessa provinser jämte Flandern och Bra-bant uppsade Filip tro och lydnad. 1609—21 inträdde en vapenvila, men den slutliga freden med Spanien slöts först i Mun ster 1648, då den spanske konungen erkände Förenade Nederländerna som oberoende stat. De södra provinserna förblevo i Spaniens ägo under namnet Spanska N. till 1713, då de avträddes till Österrike och kallades österrikiska N. (Jfr Belgiens historia). I N. tävlade två partier om makten, ett monarkiskt med oranierna i spetsen och ett aristokratiskt-repu-blikanskt, företrätt av penningaristokratin. 1700-t. medförde en kraftig tillbakagång i N: s maktställning, som ytterligare undergrävdes genom en olycklig strid med England 1780^-84. Ståthållarvärdiglieten, som gjorts ärftlig, avskaffades slutligen och N. om-bildades 1795 till Bataviska republiken (1795—1800), vilken i själva verket var ett franskt lydrike och av Napoleon förvandlades till konungariket Holland (1806— 10). 1810 införlivades N. med Frankrike men proklamerade sitt oberoende 1813. 1815 bildades konungariket Nederlän derna, omfattande den forna republiken N., de forna österrikiska N. samt biskopsstiftet Liége. Redan 1830 bröto sig emellertid de sydliga N. ut och förklarade sig självständiga (konungariket Belgien). Under världskriget var N. neutralt. Det ingick i Nationernas förbund 1920. Se kartan över Mellaneuropa. Nederländska Ostindien, Nederländernas kolonier i Indiska Arkipelagen, utgöres av Stora Sundaöarna (med undantag av n. delen av Borneo), största delen av Små Sundaöarna, Moluc-kerna samt v. delen av Nya Guinea och upptager en ytvidd av 1,915,000 kvkm. med 38 milj. inv. Viktigast bland öarna är Java. Kolonierna, som dels stå under holländsk förvaltning, dels äro vasallstater, bilda tillsammans ett generalguvernement, styrt av en generalguvernör med såväl förvaltande som lagstiftande makt och med säte i Buitenzorg på Java. Från kolonierna bedrives en livlig export av särskilt socker, gummi, kaffe, tobak, ris och peppar. Nedre Guine’a, se Guinea. Nedre justitierevisionen, ett verk, som har att förbereda och föredraga alla de tviste- och brottmål, som skola avgöras i Högsta domstolen. Föredragande ledamöterna kallas revisionssekreterare. Nedre Navarr’a, se Navarra. Nedre Österrike, se Österrike. Nedzjd, Nedsjd, högland i det inre av Arabien. Neefs hammare, en automatisk strömbrytare, vars huvuddelar äro en elektromagnet med tillhörande ankare. Då ström ej passerar trådlindningen kring elektromagneten, befinner sig ankaret något avlägsnat från denna. Påsläppes ström, attraherar elektromagneten det av en fjäder uppburna ankaret. Genom ankarets rörelse bry-tes kontakten, elektromagneten blir strömlös, magnetismen försvinner och ankaret återgår till sin ursprungliga plats, varigenom strömmen på nytt slutes och kretsloppet ånyo börjar. På denna princip äro de vanliga elektriska ringklockorna byggda. Neergaard [ne’rgår], N., f. 1854, dansk politiker, tillhörande den moderata vänstern. N. har varit minister flera gånger, senast 1920—24, under vilken tid han genomförde Nord-Schleswigs återförening och avvecklingen av kristidsförvaltningen. Nefeli’n, ett med fältspat besläktat mineral, som helt el. delvis ersätter fältspat i vissa mindre vanliga bergarter (nefelinsyenit, nefelinbasalt m. fl.). Nefri’t. — 1. Ett slags njurinflammation. — 2. En genomlysande, grönvit varietet av hornblände, vilken liksom jadeit, om vilken den påminner, användes till förfärdigande av små prydnadsföremål. Negapata’m, brittisk stad på Coro-mandelkusten, Främre Indien. 60,000 inv. Negation, förnekande. Negati’v, se Fotografi. Ne’gativ storhet, se Tal. Neger, en afrikansk människoras, som har svart till brun hudfärg, lång-skalligt huvud med framskjutande käkparti, tjocka läppar och bred näsa. Håret är svart och ulligt. Skäggväxt och kroppsbehåring sparsam. Kropps-längden är jämförelsevis hög (omkring 173 cm.). Typiska N. förekomma särskilt i v. Sudan och på Guineakusten.