- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1791-1792

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norgesalpeter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

östeuropeiska länderna. U. S. A. är indelat i fyra normaltidsområden, vilka från ö. räknat ha tider, vilka äro resp. 5, 6, 7 och 8 timmar efter Green-wich-tid. Klockorna i New York gä således 6 timmar efter våra. Normalton, benämning på tonen ettstrukna a (IT) vars svängningstal en-ligt en internationell överenskommelse i Wien år 1885 fastställts till 435. Norman, F. V. L., 1831—85, tonsättare. N. var verksam som hovkapellmästare och lärare samt skrev musikkritiska uppsatser. Normandie [nårmangdi’], provins i nv. Frankrike vid Engelska kanalen. 30,000 kvkm., 2.5 milj. inv. En av Frankrikes bördigaste och rikaste provinser. Viktigaste stad Rouen, 124,000 inv. — Historia. N. är uppkallat efter skandinaviska vikingar, vilka på 800-t. härjade i n. Frankrike. N. gavs 911 som län åt vikingahövdingen Rollo. En ättling av denna var Wilhelm Er-övraren, som 106G intog England. N. hörde sedermera till England till 1204, då det återtogs av Frankrike. Norman’diska öarna, Kanalöarna, ögrupp, belägen i en vik av Engelska kanalen, n. om halvön Bretagne, ö-gruppen består av 4 större öar: Jersey, Guernsey, Sark och Aklerney, samt av ett flertal mindre, tillsammans 194 kvkm. med 97,000 inv. öarna, som äro starkt befästa, tillhöra England. De ha vidsträckt självstyrelse. Officiellt språk är franska. Norman’ner, nordinän, beteckning för vikingarna i Västeuropa. Normati’v, tjänande till norm. Jfr Norm. Norme’ra, föreskriva, reglera, fastställa som norm. Nornor, enligt fornnordiska gudasagor tre ödesgudinnor, Urd, Verdan-di och Skuld, som länka människornas öden. Norr, se Väderstreck. Norrahammar, fabrikssamhälle 1 mil s. om Jönköping, nv. Småland. 2,200 inv. Järnmanufaktur. Förnicklings-verk. Norra Ishavet, benämning på den nordligaste delen av Atlanten. Omkring 13 milj. kvkm. Då det visat sig, att området kring Nordpolen ej, som man förr trodde, är fastland utan ett djupt, av packis täckt polarhav, benämnes N. numera Polarbassängen. N. bildar på n. kusten av Amerika de stora Baffin- och Hudsonvikarna samt på Europas n. kust vikarna Vita och Kariska haven. I ö. förbin des N. genom Beringssund med Stilla havet. Angående N:s öar, se Polarländer. Norra stambanan, beteckning för järnvägslinjen Stockholm—Krylbo— Änge—Bräcke—Vännäs— Boden — Ka- rungi; i mera inskränkt bemärkelse betecknas endast sträckan Stockholm —Ånge med detta namn. Norrbotten, numera officiellt antagen landskapsbenämning för den del av gamla landskapet Västerbotten, som faller inom Norrbottens län. 27,000 kvkm. 130,490 inv. N. gränsar i nv. till Lappland, i sv. till Västerbotten, i sö. till Bottenviken och i ö. till Muo-nio- och Torneälvarna; det når i n. något över 08 :e breddgraden. Huvudfloder äro Pite-, Lule-, Råne-, Kalix-och Torne-älvarna. Kalixälven mottar bifloderna Lina älv och Tärendö älv, den sistnämnda en avgrening av Torne älv (bifurkation*), och Torne älv har från n. ett tillflöde Lainio älv. Älvdalarna och slätterna nära kusten med deras lermarker äro väsentligt mera odlade och bebyggda än de inre, av skogsberg och myrmarker upptagna delarna av landskapet. Skiljelinjen mellan de inre skogsobygderna och de mera befolkade jordbruksbygderna kan sägas bildas av högsta marina gränsen, som når upp till omkring 200 m. över nutida havsnivån. Till kustlandet sluter sig en skärgård av låga öar, bland vilka Pitholmen, Svart-ön och Seskarön äro de största. Norrbottens län omfattar n. delen av förra landskapet Västerbotten (numera Norrbotten) och Pite, Lule och Torne lappmarker av landskapet Lappland. 105,520 kvkm., varav 6,080 kvkm. vatten. 191,000 inv. Åker och annan odlad jord upptager blott 0.5 % av ytvidden. Jordbruket är i huvudsak förlagt till kusttrakterna och lämnar företrädesvis foderväxter och potatis. Av sädesslagen odlas mest korn. Boskapsskötseln spelar stö . re roll än åkerbruket. Renavel bedrives av nomadlapparna. Fisket — främst i fjällsjöarna — är en viktig binäring. Skogsarealen är absolut taget större än i något annat svenskt län men omfattar blott 39 % av länets ytvidd. Vid flodmynningarna finnas en del sågverk. Tillgången på vattenkraft är betydande men blott i mindre utsträckning tagen i anspråk (jfr Por-jus). N. är Sveriges utan jämförelse viktigaste järnmalmsproducerande län. De viktigaste fyndigheterna finnasvid Kiruna, Tuolluvaara och Gällivare. Malmen exporteras till alldeles övervägande del (5—6 milj ton.) över Narvik och Luleå på Lule-Ofotenbanan. I N. finnas nära 30,000 finnar och omkring 4,400 lappar. Städer: Piteå, Luleå, residensstad, Boden och Haparanda. Nor’ris, F., 1870—1902, nordamerikansk författare, vars förnämsta arbeten äro Virveln och Polypen, brett lagda, naturalistiska skildringar från vetedistrikten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0934.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free