Nysilver, en legering av koppar (50— 70%), zink (20—30 %) ocli nickel (10 —25 %) understundom med smärre tillsatser av andra metaller såsom bly, tenn och kobolt. N., oftast försilvrat, användes i stor utsträckning till husgeråd, prydnadssaker m. m. Alpacka är ett slags N. med tämligen hög nickelhalt. Nyslott (Savonlinna). — 1. Stad i Savolaks, s. Finland, i centrum av ett vitt förgrenat sjösystem, mellan Hau-kivesi och Saimasjön. 4,500 inv. Biskopssäte i Ny slotts stift. Turist- och badort. — 2. Gammalt fäste på Kyrön-saari holme i Kyrönsalmi sund, Savolaks, Finland. N. var i egenskap av gränsfästning utsatt för upprepade belägringar under krigen mellan Ryssland och Sverige. På 1860-t. förvandlades slottet genom tvenne eldsvådor till ruiner. N. är nu ett av Finlands märkligaste fornminnen. Nystad (Uusikaupunki), stad i ö. Egentliga Finland på Finlands västkust. 4,300 inv. Utmärkt hamn. Historiskt bekant genom freden i N. 1721, vilken avslutade den stora ofreden. Sverige avträdde Livland, Estland, Ingermanland och en del av Karelen. Nysted, stad på s. Lolland, Danmark. 1,G00 inv. Nyström. — 1. Anton N., f. 1842, läkare och författare, som i talrika skrifter företrätt en kulturliberal ståndpunkt. N. grundläde 1880 Arbetarinstitutet i Stockholm och var dettas föreståndare till 1908. — 2. J. F. N., 1855—1918, svensk historiker och politiker, ledamot av första kammaren 1899—1911 och 1916—1918, av andra kammaren 1912—1914. Utom riksdagen var N. politiskt verksam inom den svenska högerns riksorganisation, Allmänna valmansförbundet. Nyström-Stoopendahl, Jenny, f. 1854, svensk konstnärinna, främst verksam som illustratör av barnböcker o. dyl. Nyx, nattens gudinna i den grekisk-romerska gudasagan, moder till döden och sömnen. Nåd, se Benådning. Nådendal (Naantali), stad nära Åbo, egentliga Finland. 800 inv., Finlands minsta stad. Havsbad. Staden uppkom. på 1400-t. omkring ett här byggt birgittinkloster. Nådens ordning, ett schema, enligt vilket den ortodoxa, lutherska teologin ansett omvändelsen försiggå, härvidlag särskiljande kallelsen, upplysningen, omvändelsen, nya födelsen, rättfärdiggörelsen, helgelsen el. förnyelsen och i ett kommande liv här-liggörelsen. Nådår, ett slags pension, som lämnas änkor efter präster därigenom, att de tillåtas åtnjuta den avlidnes löne- förmåner ett år räknat från och med den första maj, som infaller närmast efter dödsfallet. Nåltelegraf, se Telegrafi. Näbbdjur, se Kloakdjur. Näbbgädd.däktet (Belone), fisksläkte med näbblikt förlängda käkar. Omkring 50 arter från tropiska och tempererade hav. Hos oss finnes Vanliga näbbgäddan (B. vulgaris), som förekommer i stim vid västkusten, i Öresund och s. östersjön. Ätlig. Dess ben ha grön färg. Näbbmöss (Soricidse), familj inom insektätarnas ordning (Inseetivora), små arter med lång nos och svans. De ligga ej i vinterdvala. Hit hör bland annat Allmänna näbbmusen (Sorex vulgaris), som är vanlig i hela Sverige och har 65 mm. lång kropp och omkring 40 mm. lång svans. Dvärgnäbbmusen (S. pygmgeus) har 53 mm. lång kropp och 40 mm. lång svans. Är det minsta däggdjur n. om Alperna och finns i hela Sverige. Vattennäbb musen (Crossopus fodiens) är allmän i hela vårt land vid både sött och salt vatten. En näbbmus (Crocidura etrusca) från Kaukasus och Medelhavsländerna är det minsta bland alla nu levande däggdjur. Kroppens längd är 35 mm. och svansens 25 mm. Näbbnagel, se Andfåglar. Näcken, ett sagoväsen, som bor i vattendrag och med sitt. förtrollande spel lockar människor till sig, så att de drunkna. Näckens polska, namn på flera svenska folkmelodier, av vilka den mest bekanta är den, till vilken A. A. Af-zelius skrivit dikten ”Djupt i havet på demantehällen”. Näckrosor höra till familjen näckrosväxter (Nymplifeacege), som är släkt med smörblomfamiljen. I vårt land finnes bland annat den Vita näckrosen (Nymplifea alba), vilken har den största blomman av alla svenska växter. , Kronbladen övergå småningom inåt i ståndare. Vanlig är också den Gula näckrosen (Nuphar lu-teum). De varmare länderna ha att uppvisa många släkten och arter, ofta med stora och utomordentligt vackra blommor. Berömda äro Lotusblommorna (Nymphsea lotus och N. cse-rulea) från Nilländerna och ”näckrosornas drottning” (Victoria regia) från tropiska Sydamerika. Bladen hos den sistnämnda kunna bli 3 m. i diameter. Näktergalen (Luscinia luscinia) tillhör familj Turdidse bland tättingarna. Den är känd för sin utomordentligt vackra sång. Gråbrun med vit strupe och vitaktig undersida. N. förekommer i s. Sverige. Se Bil. Fåglar I.