Näklsjön, Nälden, insjö i mellersta Jämtland, med avlopp till Storsjön. Nämndeman, se Häradsrätt. Näringsfrihet, rätt för varje medborgare att driva vilken produktiv verksamhet som helst. En viss grad av N. är en nödvändig förutsättning för ett fördelaktigt utnyttjande av den i ett samhälle tillgängliga arbetskraften. Det medeltida samhällets låga kulturella och ekonomiska nivå berodde till en del på de alltför hårda band, skråväsendet lade på N. Sedermera och särskilt under 1800-t. genomdrevs en starkt utvidgad N., vilken dock mot slutet av århundradet till en viss grad begränsades genom statliga monopol och andra åtgärder. En särställning intaga härvidlag sådana åtgärder, vilka avse att för utövande av visst yrke fordra garanti, att personen i fråga besitter erforderlig kompetens (t. ex. läkare- och apotekaryrket). Ett visst slags inskränkning i N. utövas av arbetarorganisationerna. På senare tid ha på en del håll inom dessa framträtt tendenser att väl starkt begränsa N. Jfr vidare Monopol. Näringsvärde, se Fett, Kolhydrat och Äggviteämnen. Närke, landskap i Svealand, 4,446 kvkm., 141,000 inv. N. omfattar västra hälften av Hjälmaren och norra ändan av Vättern och är till större delen ett utpräglat slättland, begränsat av liögläntare skogstrakter, Tylöshagen mot Östergötland, Tiveden mot Västergötland och Käglan mot Västmanland. I landskapets v. del höja sig KiIsbergens förkastningsbranter över slätten. Mellan dessa berg och Hjälmaren består berggrunden av silur-formationens bergarter (sandsten, alunskiffer och kalksten), för övrigt är den urberg. Inom detta ligga Åm-mebergs betydande zinkgruvor nära n. ändan av Vättern. Närkesslätten är bördig ocli i stor utsträckning odlad. N. tillhör Örebro län. Närsynthet, ett brytningsfel i ögat, som beror på att ögat är för långt, vilket medför, att parallella strålar brytas samman, innan de nå näthinnan, och att endast strålar, som komma från någon punkt tämligen nära ögat, sammanbrytas på själva näthinnan. N. avhjälpes därför med spridningslinser, vilka bryta de parallella strålar, som komma från längre bort belägna punk- Närsynthet. Ljusstrålar från punkten i sammanbrytas på näthinnan, medan däremot parallella ljusstrålar (a och b) sammanbrytas, innan de hå näthinnan. ter, så att de tyckas komma från en punkt, belägen närmare ögat. Jfr Glasögon. Näs. — 1. Benämning på mindre halvö. — 2. Benämning på smal landsträcka, förbindande tvenne större landområden. — 3. Se Nääs. Näsblödning kommer vanligen från näsans skiljevägg omkring 1 cm. innanför näsöppningen. I vanliga fall kan man hejda N. genom att en stund pressa näsvingarna stadigt mot mittväggen. Nä’sijärvi, insjö i sv. Finland. 275 kvkm. Avflyter genom Kumo älv till Bottniska viken. Är av stor betydelse för samfärdseln i det inre Finland. Nässelfeber, en hudsjukdom, karakteriserad av röda fläckar i huden och stark klåda. N. beror ofta på rubbningar i matsmältningen. Utslaget försvinner oftast efter några timmar till ett dygn utan särskild behandling. Nässelfjärilen (Vanessa urticse), dagfjäril. Rödbruna vingar, de främre nied omväxlande svarta och vitgula fläckar längs framkanten. Bakvingarna i inre hälften svarta. N. är en av våra allra vanligaste dagfjärilar. Larven lever på nässlor. Nässjö, stad i n. Småland, viktig järnvägsknut vid östra och södra stambanorna. 9,000 inv. Nässlor (Urtica), växtsläkte, tillhörande nässlefamiljen (Urticacese), äro örter med små, gröna blommor och äro oftast försedda med brännhår. I Sverige äro tvenne arter vanliga. Den ena, Brännässlan (U. dioica), är mångårig. Den är användbar för flera olika ändamål. Torkad är den ett gott foder. De unga skotten användas till människoföda, nässelkål. Av rotstockarna erhålles vid kokning en gul färg. Stammens fibrer kunna användas vid vävnad, nättelduk. Den andra, E t-ternässlan (U. urens), är ettårig och förekommer som ogräs. Näthinna, se öga. Nätmage, se Idisslare. Nättelduk, egentligen Nässelduk, förr benämning på ett fint tyg, tillverkat av fibrer från brännässla. Numera väves liknande tyg av fint bomullsgarn. Nätvingar (Neuoptera), insektordning, ha fyra nättrådiga vingar och bitande mundelar. Till N. höra bland annat florsländor, myrlejonslän-dor och sävsländor. Nävekvarn, järnverk vid Bråviken, nö. Östergötland. Gjuteri och mekanisk verkstad. Nääs, känd slöjdundervisningsanstalt, sv. om Alingsås, v. Västergötland, grundad av A. Abrahamson 1874. Vid N. utbildas särskilt övningslärare. Nöddop kan förrättas av lekman, om barnets hälsotillstånd är sådant, att