präst ej hinner tillkallas. N. skall sedan anmälas hos vederbörande pastorsämbete. Nödhjälpsarbete, se Arbetslöshet. Nödvärn, rätt för person, som ut-sättes för våld eller hot, innebärande trängande fara, att tillgripa en eljest rättsstridig handling till sitt fredande. Denna handling får emellertid ej innebära större våld, än vad nöden kräver. Nöjesskatt, en kommunal skatt, som upptages vid vissa offentliga nöjestill-ställningar enligt Kungl. förordningen av 30 maj 1919. Nöjestillställningarna på Operan oeh Dramatiska teatern äro befriade från skatt liksom tillställningar i uppfostrande, undervisande el. vetenskapligt syfte. Beslut om N. fattas av kommunalmyndigheten. Skatten upptas i form av tillägg på biljetten. Nörborg Flajkke, stad i Sönder-Jylland, Nordschleswig, Danmark. 1,000 inv. N. tillhörde 1864—1921 Tyska riket. Nördlingen, bayersk stad vid övre Donau. 9,000 inv. Under trettioåriga kriget besegrade vid N. de kejserliga 1634 protestanternas trupper under befäl av hertig Bernhard av Sachsen-Weimar och fältmarskalk Horn. Intet svenskt regemente deltog i slaget, som blev anledning till att flera med svenskarna förbundna protestantiska stater övergingo till kejsaren. Nö’rresu’n<lby, stad invid Aalborg vid Limfjordens ö. del, n. Jylland, Danmark. 6,300 inv. Cementfabriker (Nörresundby Portland-Cenientfabrik). Nöt är en torr frukt, som avfaller oöppnad och vanligen innehåller ett frö. Hassel (Corylus avellana), korg-blomstriga växter (Compositer), gräs (Gramina), alm (Ulmus), björk (Be-tula), ask (Fraxinus excelsior) m. fl. ha nötfrukt. Stundom kan nöten för spridningens skull vara vingad (t. ex. alm, björk, ask) el. försedd med hår (många korgblomstriga växter). Hos en del ”falska” frukter, såsom smultron och nypon, utgöras de egentliga småfrukterna av nötter. Nötboskapspremiering äger rum årligen i alla Sveriges län enligt ett av regeringen fastställt reglemente. N. bekostas huvudsakligen med statsmedel. Nöteborg, förr namnet på fästning och stad i nv. Ryssland, vid Nevas utlopp ur Ladoga. Fästningen säges ha anlagts av svenskarna i slutet på 1200-t. År 1323 slöts i N. den första freden mellan Sverige och Ryssland. År 1702 erövrades N. av Peter den store, vilken gav både fästningen och staden namnet Scliliisselburg. Nötkreatur (Bovinfe), underordning, tillhörande familj Bovidte, nötdjur, inom ordning Artiodactyla. Hit hör Nötkreaturet (Bos taurus). En av dettas stamformer torde vara U r- 0 x e n (Bos primigenius). När nötboskapen blivit husdjur, vet man ej, men utan tvivel var det i förhistorisk tid. Bland de från främmande länder till oss införda boskapsraserna märkas den Holländska, den Ost-f r i s i s k a samt Ayrshirerasen. Korsningar mellan dessa och den inom landet förekommande Lantrasen ha givit upphov till s. k. herrgårdsraser, från vilka ”R ödbrokig svensk boskap” leder sitt ursprung. I Norrland, n. Dalarna och Värmland finnes Fjäll- el. J ä m 11 a n d s r a-s e n, i Bohuslän och Dalarna s. k. Rödkullor. Nötkreatursskötsel. Särskilt under 1800-t :s senare del har man genom statliga åtgärder, framför allt genom att uppmuntra strävanden att förbättra rasbeskaffenheten hos djUien 1 hög grad utvecklat N. Sverige intar i avseende på kreatursantal i förhållande till folkmängd det 3:e rummet bland Europas länder. Antalet nötkreatur utgjorde 1920 över 2.5 milj. N. är i Sverige framför allt inriktad på mjölkproduktion. vilken numera utgör lantbrukets förnämsta inkomstkälla. Nötkråksläktet (Caryocatactes, Nuci-fraga) hör till kråkfåglarnas familj. Nöt kråka n (Caryocatactes gutta-tus) finns i Svea- och Götaland. För ett undangömt levnadssätt i skogar och är allätare. Nötskrikan (Garrulus glandarius) hör till kråkfåglarnas familj (Cor-vidce) bland tättingarna. Allmän i s. cch mellersta Sverige men finnes ända upp igenom Norrbottens lågland. Allätare; nötter och ollon äro dock älsk-lingsföda. Strykfågel. Se Bil. Fåglar I. Nötstynget (Ilypoderma bovis), insekt hörande till ordningen tvåvingar (Diptera). Larven lever under huden på nötkreatur och förorsakar där varbildning. Nötväeksläktet (Sitta) hör till mesfåglarnas familj bland tättingarna. Hithörande fåglar kunna klättra såväl uppåt som nedåt. De leva av insekter men även av frön, nötter, ollon m. m., vilka de fästa i någon trädspringa och sönderhacka för att komma åt kärnan. Vanliga nötväckan (Sitta euro-prea) finns i Skandinavien till omkring 60° n. br.