Oliv. Till vänster kvist med blommor. I mitten frukt i genomskärning'. Till höger kvist med frukter. Oliv, olivträd, oljeträd (Olea euro-pcea), hör till familj Oleacese. Frukten användes som födoämne ocli till framställning av olivolja. Stenfrukt, vars form är oval till klotrund och vars färg är rödaktigt blåviolett till svart el. vit. Ett av de äldsta odlade träd man känner. Det omnämnes redan i berättelsen om syndafloden. Det odlas i medelhavsländerna; dess hemland är troligen Mindre Asien. Jfr Olivolja. OlivPn, ett av magnesiumsilikat [MgaSiO-j] bestående, gröngult mineral, som förekommer i vissa eruptiv-bergarter såsom gabbro, diabas, basalt, olivinsten och även i en del järnmeteorer. En särskilt klar och sprickfri oli-vin är ädelstenen krysolit. Olivolja, genom pressning av oliver erhållen olja, användes inom hushållet såsom matolja, för belysningsända-mål, som si^örjolja, vid tillverkning av såpa och tvål m. m. De sämre kvalitéerna, bomolja, erhållas genom ut-kokning av de efter pressningen återstående resterna. Förfalskningar av olivolja genom tillsats av jordnöts-bomullsfrö- el. andra liknande oljor förekommer i ganska stor utsträckning. Olja, se Oljor. Oljeberget är beläget ö. om Jerusalem, på andra sidan ' Kidrondalen. O. består av fyra kullar. På O. finnes bland annat byn Betania och Getse-mane örtagård. Oljefärger, de färger, vars bindemedel är olja (i motsats till limfärger, vattenfärger etc.). I allmänhet användes linolja, men även andra oljor kunna användas (nötolja, lavendelolja). Oljekakor användas på grund av sin halt av äggviteämnen som fodermedel. De erhållas som återstod, sedan olja utpressats ur vissa feta • frön (bom-ullsfrö, linfrö, jordnötter, raps m. m.). Oljelund, Ivan, f. 1S92, radikal författare. 1916 dömdes O. för uppmaning till landsförräderi till ett års fängelse. Under fängelsetiden genomgick lian en politisk och religiös omvändelse, som han utförligt skildrat i böckerna I ny jord och M e d stort G. Senare har han utgivit Svenska brev och Nya svenska bre v, en samling samhällskritiska essayer, reseskildringen Från Sorren to till Akropolis och den självbiografiska romanen Gröna Riddare. Oljemålning, målning med olja som bindemedel. I konstnärligt syfte började O. få en mera allmän användning från 1400-t:s början. Utbildare av tekniken voro bland andra bröderna Hubert och Jan van Eyck i Flandern. Till en början användes en tunn träskiva el. metallplåt som underlag för målningen, men redan vid nyare tidens början förekommer målning på preparerad linneduk, vilket numera är det vanliga. Oljepalm (Elaais guineensis) odlas i Afrika och Sydamerika. O: s fettlial-t.iga frukter ha stor betydelse. Ur fruktköttet pressas palmolja. Fruktstenarna, palmkärnorna el. palmnötterna, exporteras. Ur dem pressas s. k. palmkärnolja. Av pressresterna beredas palmkakor el. palmkärnmjöl, som användes till fodermedel. Oljorna användas som födoämne och vid tvål-ocli ljusfabrikationen. Oljeskiffrar, svarta el. svartbruna, på bituminösa ämnen rika skiffrar, som vid upphettning utan lufttillträde avgiva mineraloljor. O. brytas särskilt i Skottland, Frankrike och Estland för framställning av brännoljor m. m. Alunskiffrarna i Östergötland, Västergötland och Närke äro O. med en oljehalt av några procent. De ha dock icke kommit till industriell användning i större skala. Oljesyra, se Fett. Oljetryck, fernissat, litografiskt färgtryck. Oljor finnas av olika slag. Mineraloljor framställas huvudsakligen ur petroleum (se Bergolja) men även genom torrdestillation av en del ämnen såsom torv, brunkol, skiffer m. m. En annan grupp bilda de s. k. feta oljorna (se Fett), som efter sin härstamning indelas i animaliska (t. ex. levertran, sältran och valolja) och vegetabiliska (t. ex. lin- oliv- och bom-ullsfröolja). En tredje grupp bilda de s. k. eteriska* oljorna (t. ex. rosenolja. lavendelolja, citronolja). Ollon kallas frukten hos ek (Quer-cus) och bok (Fagus).