Ollonborrar höra till ollonborrfamil-jen (Melolonthinse) bland skalbaggarna. Larverna leva i jorden av växt-rötter. De äro vita med gult huvud och ha krökt kroppsform. Omkring 4,000 arter. 10 arter fördelade på 7 släkten finnas i vårt land. Mest känd är den i sydliga delen av vårt land förekommande Vanliga ollon borren (Melolontlia vulgaris). Den är ovan brun. Larven, som tillbringar flera år i jorden, åstadkommer skada genom att angripa växtrötter. Olm, se Gälgroddjur. , Ormiitz (tjeck. Olomouc), stad i Mähren vid Donaus biflod March, Tjeckoslovakien. 60,000 inv., mest tjecker. Ärkebiskopssäte. Bryggerier, kvarnar. Järnindustri. Olof (no. Olav), norska konungar. — 1. O. (I) Tryggvesson, 963—1000, konung 995. O. ägnade sig med iver åt kristendomens utbredande och säges ha anlagt Nidaros 997. År 1000 överfölls han av Olof Skötkonung och Sven Tveskägg vid ön Svolder. Efter en tapper strid störtade han sig i havet från sitt skepp ”Ormen lange”. — 2. O. (II) Haraldsson, kallad O. den helige el. O. digre, d. 1030, konung 1015—28. O. fortsatte med kraft den av Olof Tryggvesson påbörjade kristna missionen och organiserade den kristna kyrkan i Norge. Därjämte tryggade han riksenheten genom att krossa jarlarnas makt och göra sig till förkämpe för en nationell rikspoli-tik. De missnöjda bland stormännen vände sig emellertid till Knut den store i Danmark, och vid ett uppror 1028 måste O. fly ur landet, varefter Knut hyllades till konung. 1030 återkom han med en här men blev slagen vid Stiklastad, där han stupade. O. blev sedermera förklarad för Norges nationalhelgon. Olof, svenska konungar. — 1. O. Trätälja, omkring 650, enligt isländska källor son till Uppsalakonungen Ing-jald Illråde. Efter faderns död drog O. västerut och började odla landet vid Klarälven, vilket sedan kallades Värmland. O. blev konung över Värmland, men till följd av en hungersnöd offrades han av sitt folk åt Oden. — 2. O. Skötkonung el. Skottkonung, f. på 960-1., d. vintern 1021—22, son till Erik Segersäll och Sigrid Storråda, efterträdde sin fader omkring 993. O. ingick år 1000 ett förbund med Sven Tveskägg av Danmark mot norske konungen Olof Tryggvesson, vilken omkom i striden vid Svolder s. å. 1019 uppstod en resning i landet, vilken hade till följd, att O. tog sin son Anund Jakob till medregent. Omkring år 1000 lät O. döpa sig vid Husaby källa i Västergötland. Oromouc, det tjeckiska namnet på Olmiitz*. Olovström, stort brukssamhälle i v. Blekinge. 1,450 inv. Metallpressnings-verk m. m., tillverkning av grov- och tunnplåt, mejeri- och hushållskärl etc. Olsen, Ole, f. 1S50, norsk tonsättare, som skrivit operor, manskörer, pianostycken etc. Olsson. — 1. Bror O., f. 1860, skådespelare, sedan 1915 anställd vid Dramatiska teatern. — 2. Olof O., f. 1872, läroverksadjunkt, socialdemokratisk ledamot av första kammaren sedan 1912, ecklesiastikminister 1919—1920, 1921—23 och 1924—26. Olycksfallsförsäkring, se Socialförsäkring. 01ym’pen, se Olympos. OlynVpia, forngrekisk helgedoms-och orakelplats, ryktbar under antiken för de där firade olympiska spelen. O. var beläget i mellersta delen av landskapet Elis. Inom det av en mur omgivna helgedomsområdet, Zeus’ heliga land (Altis), låg det stora, ovala Zeusaltaret samt O: s största och praktfullaste tempelbyggnad, Zeus-templet. I detta bevarades den berömda kolossalbilden av Zeus, utförd i guld och elfenben av Fidias. Alltifrån 5: e årh. och intill slutet av Greklands nationella självständighetstid hade O. sin största glansperiod och tjänstgjorde som alla grekers religiösa samlingsplats. Under årh. närmast e. Kr. blev O. så småningom ödelagt. På ISOO-t. företogos omfattande arkeologiska grävningar i O., vilka givit synnerligen rika resultat. OlynVpia, huvudstad i Washington, U. S. A., 8,000 inv. OIympi.a’d, hos de gamla grekerna benämning på en tidsperiod av 4 år, d. v. s. tiden mellan två olympiska spel; i modernt idrottsspråk stundom benämning på de moderna olympiska spelen. 01ym’piska spelen kallas de ryktbara tävlingsspel, som under antiken höllos vart fjärde år i Olympia till Zeus’ ära. Till en början förekom endast enkel fotlöpning, men senare till-kommo varjehanda idrottstävlingar (hoppning, brottning, spjutkastning, kapplöpning etc.). I samband med O., som efter 472 f. Kr. firades under 5 dagar, forekommo andra högtidligheter av såväl religiöst som världsligt slag. De första med säkerhet kända O. höllos 776 f. Kr., de sista 393 e. Kr. — I samband med utgrävningarna i Olympia vid 1800-t :s slut uppstod tanken på ett återupplivande av O. 1896 höllos de första moderna O. i Aten, senare ha O. hållits i Paris (1900), i S: t Louis (1904), i London (1908), i Stockholm (1912), i Antwer-