p P, den sextonde bokstaven i vårt alfabet. — Som fornromerskt taltecken = 400. — Kem. tecken för en atom fosfor. — p, mus., förkortning för pianis-simo. Pa., amerikansk förkortning på Pennsylvania*. Paats-joki [pa’ts-jåki], se Pasvik älv. Pace [pejs], eng., steg, idrottsterm, betecknande den hastighet, varmed en tävling utföres. Pace-maker [pejs-mejk-], eng. Vid träning el. idrottstävling i liastighets-prov är P. en medhjälpare, som håller sig före en löpare för att egga honom. Vanligast är hastighetsåkning på vanlig cykel efter en P. på motorcykel. Pacifik, The [pesif’fik], egentligen Pacific ocean [åo’sjn], det engelska namnet på Stilla havet. Pacifice’ra, återställa lugnet, stifta fred, förlika. — Pacifikation, ett lands återställande i fredligt tillstånd. Pacifi’kjärnvägrarna, Pacific rail-roads [pes’ifik re’jlrods], gemensam benämning på de nordamerikanska järnvägslinjer, vilka förbinda staterna utmed Atlanten med staterna vid Stilla havet. Pacifism, fredssträvanden. Pa’cius, F., 1809—91, tysk-finsk tonsättare, musiklärare vid universitetet i Helsingfors. P. var en framstående violinspelare och orkesterdirigent. Bland hans kompositioner märkas musiken till Runebergs Vårt land, Soldatgossen m. fl. Packis (iskast), den till väldiga massor sammanpackade isen i polarhaven. Packning, anordning för vattentät anslutning mellan maskindelar o. dyl. Till P. användas läder, gummi, bomull, hampa, asbest etc. Pac/tum, se Äktenskapsförord. Paddel, en liten, bredbladig åra, som användes till kanoter el. andra smala farkoster. Paddsläktet hör till ordningen Grodor. Framfötterna sakna simhud, bakbenen äro ej särdeles långa och huden är ofta starkt vårtig. P. omfattar ett hundratal arter i de flesta länder utom på Madagaskar och den australiska regionen. De äro skymnings-. djur, som på grund av sina korta bakben föra en krypande tillvaro. Pad’dy, engelskt öknamn på irländare. Paderew’ski, f. 1860, polsk pianist och tonsättare. Hans glänsande piano- spel har gjort honom till en av världens mest kända pianister. Under världskriget framträdde han som ledare för polska frigörelsesträvanden och blev 1919 polsk premiär- och utrikesminister. Sedermera har han återupptagit sin konsertverksamhet. Pa’discha, storherre, förr den turkiska sultanens officiella titel. Pa’dova, italienska namnet på Pa-dua*. Pa’dre, it. och sp., fader. Pa’dua, it. Padova, stad i Venetien, n. Italien. 116,000 inv. Viktig järnvägsknut. Kvarn- och sågverksindustri, automobiltillverkning etc. Universitet, grundat 1222. Pa'dus, gammalt namn på Po*. Paes’tiim, forntida stad i Italien sö. om Neapel, grundlagd från Sybaris (ej senare än 600 f. Kr.). I P. finnas märkliga tempelruiner, av vilka de förnämsta äro lämningarna av Posei-dontemplet, uppfört i dorisk stil. Paflago’nien, forntida landskap i n. Mindre Asien. Pagani’ni, N., 1782—1840, italiensk violinist, som vann en enastående popularitet tack vare sitt glänsande spel. P. var en sluten natur, och hans närmare levnadsomständigheter äro föga kända. Traditionen har givit ett skimmer av mystik åt hans liv. Han spelade oftast egna . kompositioner el. improviserade under konserterna. Flera av hans tonsättningar äro omtyckta konsertnummer. Paganism, liedendom. Page [pa’sj], fr., adlig yngling i tjänst vid någon högt uppsatt persons hov; hovsven, följsven. Pa’gina, lat., sida i en bok el. skrift; sidonummer. — Pagine’r a, numrera sidorna i en bok. Pago’d, buddistiskt tempel, inrymmande buddhastatyer el. en d a g o p, d. v. s. en minnesvård med en relik av Buddha. P. äro uppförda med stor prakt och i växlande former. Paij’kull (Paykull), G. von, 1757— 1826, svensk vitter författare och zoolog. P. skrev förutom skaldestycken ett lustspel på alexandriner i Moliéres anda, Ordens v urmen, i vilket han på ett roande sätt gör narr av tidens löjliga ordensvurmeri. Mot P. riktade intriger resulterade i förbud mot styckets uppförande, vilken händelse gav Kellgren anledning påbörja sin kulturkamp mot vidskepelse i form av ordensliv.