väckte uppmärksamhet för sina vittnesmål i Dreyfusprocessen (1899). 1914 —17 var han sändebud i Leningrad. Paleontologi’, vetenskapen om gångna geologiska perioders växtvärld (pa-leobotanik) och djurvärld (paleozoo-logi). Paleoty’p, boktryck från 1400-t. (även början av 1500-t). Paleozo’iska tidsåldern och Paleozo’-iska formationer, se Geologiska perioder. Paleozoologi’, se Paleontologi. Paler’mo, stad på Sicilien, belägen på dess n. kust. 400,000 inv. Siciliens viktigaste handelsstad. P. var fordom Siciliens huvudstad. Universitet. PalestFna, ursprungligen benämning på en kort kuststräcka utmed v. Medelhavet, mellan städerna Joppe (Jaf-fa) och Gaza, har sedan kommit att beteckna området kring Jordan jämte angränsande kuststräcka i v. utmed Medelhavet. P. tillhörde före världskriget Turkiet, erövrades åren 1917— 18 av engelsmännen och är sedan 1922 engelskt mandatområde. Detta omfattar 23,000 kvkm. Invånarantalet var 1922 760,000, till 78 % muhammedaner (araber), till 11% judar och till 10% kristna. Antalet judar torde numera ha betydligt ökats genom invandring; P. har efter världskriget upplåtits till ”nationellt hemland” för judarna. •— P. uppfylles av en kalkstensplatå, som av Jordanflodens dalgång delas i två hälfter, en östlig, mera jämn, en västlig, sönderskuren av talrika dalgångar. Jordan, P:s största flod, genomflyter landet i nord-sydlig riktning. Den bildar avlopp för sjön Genesaret och utfaller i det avloppslösa Döda havet. Jordandalen är världens djupaste dalsänka ; Döda havets vattenyta ligger ej mindre än 400 m. u. h. Huvudnäring är jordbruket, som dock drives synnerligen primitivt. Judiska mecenater ha emellertid på senare tid sökt uppmuntra till mera rationella brukningsmetoder. En stor del av den användbara jorden är ej tagen i anspråk för odling. Bland produkter må nämnas vete, korn, apelsiner, tobak. Huvudstaden Jerusalem har 65,000 inv. — Historia. P. har varit bebott redan 5000—4500 f. Kr. Under den yngre stenåldern (3500—2500) var P. bebyggt av icke-semiter och först omkring 2500 blev landet övervägande semitiskt. Den första hebreiska invandringen ägde sannolikt rum omkring 1450. Samtidigt började P. komma under egyptiskt välde. Från omkring 1200 var P. självständigt. På 700-t. f. Kr. erövrades största delen av Israels rike av assyrerna, som 586 även erövrade återstoden, Ju da rike. Senare voro perser, macedonier och greker herrar i P., som även har tillhört romerska väldet (63 f. Kr.—135 e. Kr.). Efter romarrikets delning var P. i de bysantinska kejsarnas ägo. 614 erövrades det av perserna och 636 av araberna. Om P: s senare historia se Judar. Jfr även Israel. Pales’tra, brottningsbana, fäktskola, gymnastikhus. — Palestr i’k, fäkt-konst, gymnastik. Palestri’na, Giovanni P. da, 1526— 94, italiensk kompositör. P. räknas som den katolska kyrkans största tonsättare. Han komponerade flera mässor, av vilka den mest kända är Missa Papae M arcell i. Bland P: s andra verk må nämnas Stabat ma-t e r. Palett’, målares färgbräde el. -skiva. Paletå’, (vid) överrock för herrar. Palimpsest’, en handskrift, skriven över en äldre, mer el. mindre fullständigt utplånad skrift. På grund av pergamentets dyrbarhet använde man under medeltiden denna metod för att minska åtgången på skrivmaterial. Genom kemiska medel kan man i vissa fall få fram den äldre skriften. Palissa’d, befästningsverk av skanspålar, pålverk. Palissy [-si’], B., 1510—89, fransk fajanskonstnär och naturforskare. P. studerade glasmåleri och emaljerings-konst. Palissy-fajanserna ha blivit utomordentligt berömda och anses som det europeiska konsthantverkets finaste keramiska arbeten. P. var ivrig hugenott och insattes slutligen på Bastiljen, där han dog. Paljett’, liten, tunn, glänsande metallskiva, som användes till garnering av tyger. Palksundet, sund mellan Ceylon och Koromandelkusten, Främre Indien. Palla’dio, A., 1518—80, italiensk renässansarkitekt, verksam i Vicenza och Venedig. P: s stiltroget klassicistiska konst fick ett betydande inflytande på följande perioders europeiska arkitektur. Till P: s förnämsta verk höra Palazzo Tiene, Pa-lazzo Chiericati samt villan L a Ii o t o n d a. Palla’dium, bland forntidens -greker och romare benämning på en helig skyddsbild av gudinnan Pallas Atena (Minerva). Enligt sagan skall en sådan bild ha nedfallit från himmelen i staden Troja, som ej kunde intagas, så länge bilden fanns i behåll. Under trojanska kriget bortrövades den därför av Odysseus och Diomedes. Palla’dium, sällsynt, med platina besläktad metall. Förekommer i naturen i små mängder tillsammans med platina. Kem. tecken Pd. Atomvikt 106.7.