skriven tid, i särskild ordning- få panten försåld samt ur köpeskillingen erhålla gottgörelse för sin fordran. Denna rätt kan göras gällande icke blott mot ursprunglige upplåtaren utan även mot envar, som sedermera kan förvärva rättsliga anspråk på panten. P. kunna vara av flera slag. Man brukar med hänsyn till panträttens yttre gestaltning skilja mellan handpant, hypotekarisk pant och de tysta panträtterna. Handpant föreligger, dä med panträtten är förenad en besittning av saken, ex. ett fickur har blivit pantsatt och överlämnat till pant-havaren. Hypotekarisk pant el. s. k. underpant föreligger vid inteckning. Tysta panträtter äro däremot sådana, som gälla oberoende av besittning el. registrering. Vidare pläga P. med hänsyn till sättet för sin uppkomst indelas i konventionell P., som grundas på frivillig upplåtelse, tvångspanträtt, som tillkommer på borgenärens ensidiga initiativ, t. ex. den P., som en utmätning medför, samt legal P., som föreligger omedelbart på grund av lagens stadgande. För att konventionell P. i lös egendom skall uppkomma erfordras alltid ett pantavtal och vanligtvis även att panthavaren får det pantsatta i sin besittning. Undantag i besittningshänseende göres för fartyg, spannmål, tomträtt och vatten-fallsrätt, där lagen i stället för besittning medgiver inteckning. Huruvida P. kan erhållas genom upprättande av lösöreköp i stället för genom överlämnande av panten till panthavaren, därom råda f. n. delade meningar. Uti fast egendom kan konventionell P. erhållas endast genom inteckning. Har pantsatt gods ej i rätt tid utlösts, skall enligt gällande lag utbud ske i viss ordning, varefter gäldenären själv äger bestämma, huruvida panten skall försäljas å offentlig auktion el. om borgenären skall behålla den efter värdering, med rätt för gäldenären att utbekomma det belopp, som panten kan visa sig vara värd utöver vad gäldenären häftar i skuld för. Detta förfarande använder man sig numera ej av. Pant-havarna pläga i stället i pantavtalet inrycka bestämmelse om att panthavaren äger att mot redovisningsskyldighet realisera panten på det sätt, han själv kan finna lämpligt. Dylika avtal äro även giltiga. Sådana villkor, som att gäldenären, därest han i rätt tid ej löst panten, skall ha förverkat all rätt till densamma, äro däremot stridande mot lagbud av tvingande beskaffenhet och såsom sådana utan laglig verkan. Pa’pa, lat., fader, påve, benämning på den romersk-katolska kyrkans överhuvud. Papa’ver, se Vallmo. Papegojor (Leadbeaters kakadua). Papaveri’n, en opiumalkaloid. Papegojor (Psittacidse) utgöra en fågelfamilj, tillhörande ordningen Cu-culiformes. P. äro klätterfåglar med ofta grant färgade fjädrar, övernäb-ben är ofta tandad, vid roten täckt av vaxhud och försedd med hakfor-mig spets, som griper över den korta undernäbben. Tungan är tjock och köttig. P. ha dålig flygförmåga. De äro kända för sin förmåga att efterhärma människorösten. P. äro inhemska i alla världsdelar utom i Europa. Talrikast förekomma de i Amerika och på Indiska arkipelagens öar. C: a 650 arter äro beskrivna. Deras näring ut-göres av frukter och frön. Papeteri’, pappershandel, kartong med brevpapper och kuvert. Papier-maché, se Papjemasché. Papiljofter, av papp, skinn el. dyl. gjorda rullar, kring vilka håret rullas för att bli lockigt. Papin [papäng’], D., 1647—1710, fransk fysiker, känd som uppfinnare av P: s gryta samt av en maskin, som kan sägas utgöra den första förebilden till den egentliga ångmaskinen. Papins gryt-a [papäng’s] har till ändamål att möjliggöra upphettning av vatten till högre temperatur än 100°. Den består av en panna, försedd med ett tätt sittande lock. Om pannan till en del fylles med vatten och upphettas, avdunstar vattenånga. Allteftersom upphettningen fortskrider, ökas det tryck, som ångan utövar på vätskans yta. Då vattnets kokpunkt stiger med stigande tryck, följer härav, att vattnet kan upphettas långt över den normala kokpunkten, som är 100°. P. användes för olika industriella ändamål. Papism, romersk-katolska kyrkan. — P a p i s t’, romersk-katolik. Papjemasché, fr. papier-maché, pressad pappersmassa, användes till ga-lanterivaror, leksaker o. dyl. Lackerad P. benämnes p a p y r o 1 i’t. Pap’penheim [-hajm], G. H. von, 1594—1032, bajersk och kejserlig fält-