- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1875-1876

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

herre. P. deltog energiskt i Trettioåriga kriget ocli gjorde sig särskilt känd som en djärv kavallerianförare. Han blev dödligt sårad i slaget vid Liitzen. Papper. Benämningen härstammar ursprungligen från en växt, Cyperus papyrus, från vilken egypterna hämtade materialet till de papyrusrullar, på vilka de skrevo. P. till sin sammansättning liknande det, som vi nu använda, var känt i Kina redan före vår tideräknings begynnelse. Den moderna pappersindustrin kan sägas leda sitt ursprung från början av 1800-t., då en år 1799 av en fransman, vid namn Louis Robert, uppfunnen maskin började komma i bruk. I denna formades papperet med maskinkraft, medan tidigare all formning måst äga rum för hand. Utgångsmaterialet vid papperstillverkningen var ursprungligen huvudsakligen bomulls- och linnelump. Med den allt mer stigande pap-persförbrukningen blev emellertid tillgången på dylik lump otillräcklig, och man började därför inrikta ansträngningarna på att kunna utnyttja direkt från växtriket hämtat material. Ett avgörande framsteg ifråga härom betecknade den först i Tyskland vid mitten av 1840-t. praktiskt genomförda framställningen av pappersmassa genom slipning av trä. — Pappersmassan framställes för närvarande dels av olika slags lump, dels av halm, espar-to, jute och en del andra liknande ämnen, dels av trä. I fråga om trämassa skiljer man mellan mekanisk trämassa och kemisk trämassa. Den mekaniska trämassan el. slipmassan framställes antingen genom slipning av skalade, råa vedkubbar el. genom slipning av vedkubbar, som förut basats med ånga. Den sistnämnda trämassan, som har större bindekraft än den massa, som erhålles vid direkt slipning av de råa vedkubbarna, benämnes halvkemisk trämassa. Den kemiska trämassan framställes antingen enligt sulfitcellu-losametoden eller sulfatcellulosameto-den. Enligt sulfitcellulosametoden kokas det till nötstora bitar sönderhuggna träet under starkt tryck i järncylindrar med en lösning av surt kalciumsulfit. Enligt sulfateellulosameto-den sker kokningen med en blandning av natriumhydrat och natriumsulfhy-drat. Då pappersmassan, sedan den genomgått åtskilliga procedurer, är färdigberedd, formas papperet antingen för hand el. i maskin. Formning för hand ger papper av högre kvalitet än formning i maskin. Formning för hand användes därför exempelvis vid framställning av vissa särskilt fina skrivpapperssorter el. för framställning av sedelpapper. Förutom själva pappersmassan ingår i papperet i stör- re el. mindre utsträckning även limämnen av olika slag för att hindra, att papperet läskar. Limningen verkställes antingen i massan före formningen el. efter formningen. Därjämte tillsättas i olika syften en hel del andra ämnen t. ex. färgämnen för att ge papperet behaglig färg, en del mineralämnen för att göra papperet ogenomskinligt. Tillvägagångssättet får härvid avpassas med hänsyn till den användning, som papperet skall komma att få. Vanligt skrivpapper måste sålunda vara fast och väl limmat, medan tryckpapper är mindre limmat. — Pappersmasse- och pappersindustrin är för Sverige av en mycket stor betydelse. År 1924 sysselsattes sålunda vid de svenska pappersmasse-fabrikerna ungefär 17,000 personer (förvaltningspersonalen inberäknad), fördelade på 104 arbetsställen. Salutillverkningarnas värde uppgick detta år till över 234 milj. kronor. Vid pappersbruk och pappfabriker sysselsattes ungefär 16,500 personer, fördelade på 74 arbetsställen. Värdet av salutillverkningarna uppgick vid dessa fabriker till nära 177 milj. kronor. Från Sverige exporterades år 1925 1,780,710 ton pappersmassa, papp, papper el. därav förfärdigade produkter till ett värde av nära 367 milj. kronor. Pappersmassa, se Papper. Pappersmatri’s, se Stereotypi. Pappersmynt, se Penningväsen. Pap’rika, se Peppar. Pa’pua, en ras, till vilken folkstammar på Nya Guinea, Nya Britannien och Salomonöarna höra. P. äro över medellängd, ha bruna ögon samt ofta krusigt hår. P. påminna i utseendet närmast om tasmanierna. Pa’puaterritoriet, östra, under England lydande delen av Nya Guinea jämte några smärre öar. 250,000 kvkm., omkring 275,000 inv., papuas, med undantag av ett tusental européer. Produkter : guld, koppar, petroleum, copra. Papyross’ (lat. papy’rus, papper), cigarrett. Papy’rus (Cyperus papyrus) är ett sumpgräs, tillhörande halvgräsens familj. Från en horisontellt löpande, armstjock rotstock uppskjuta trekantiga, flera meter höga örtstammar, som uppbära blomställningar. P. förekommer i skilda delar av Afrika, på Sicilien etc., och av dess märg förfärdigade forntidens egypter ett skriv-material, papyrus-rullar. Dess betydelse för kulturspridningen framgår bland annat därav, att de flesta europeiska språk härleda benämningen pä skrivmaterial från ordet P., t. ex. vårt svenska papper. Parå, officiellt kallad Belem, huvudstad i en stat av samma namn, n. Bra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0976.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free