ovanligt stor pärla; stor diamant; ett slags (stor) boktryckarstil. Paragra’f, mindre avdelning av en skrift el. bok; tecknet därför är §. P. användes särskilt i lagtext. Paraguay’. — 1. Sydamerikansk flod, största biflod till Paranå. Längd 2,600 km. P. är under största delen av sitt lopp segelbar. — 2. Sydamerikansk republik, belägen omkring P. 1., 253,000 kvkm., 1 milj. inv. Huvudnäring är boskapsskötsel, vilken ger hudar och konserverat kött och köttextrakt till export. Jordbruket ger majs och maniok. övriga viktiga produkter äro para-guayté (maté, matte) och tobak. Huvudstad Asuncion. — Historia. P. koloniserades på 1500-t. av spanjorer, vilka underkuvade infödingarna och gjorde landet till en spansk provins. Som sådan lydde P. under den spanske vicekonungen först i Peru, därefter i Buenos Aires. Jesuiterna grundade på 1600-t. en välorganiserad präststat, som tidvis låg i strid med de spanska myndigheterna. 1767 förjagades emellertid jesuiterna från P. 1811 utbröt en resning i P. under ledning av doktor Francia, vilken 1810 lät utropa sig till diktator på livstid. Efter ett framgångsrikt krig med Argentinska republiken (1845—52) erkändes P:s självständighet av denna. 1865 fördes ett nytt krig med Brasilien, Uruguay och Argentinska republiken, vilka stater tvingade P. att antaga en liberal republikansk författning. Paraguay’t6, Matte*. Parallax. — 1. Fys., den felavläs-ning på ett instrument, som uppkommer, om ej ögat intar rätt plats, t. ex. mitt över visaren på en klocka el. barometer el. i jämnhöjd med kvicksilverpelarens topp i en termometer. — 2. Astr., den skenbara förflyttning, som himlakropparna synas erhålla på grund av att åskådaren ändrar sitt läge med jordens rotation (daglig P.) och med jordens kretsande kring solen (årlig P.). Genom bestämningar av den dagliga P. kan de närmaste himlakropparnas avstånd bestämmas. Genom bestämmande av den årliga P. kan även en del av fixstjärnornas avstånd mätas. Parallell’, likhet, ett händelseförlopp, som överensstämmer med ett annat. — Mat., jämlöpande. Två räta linjer äro parallella, om de ligga i samma plan och ej träffas, huru långt de än utdragas. Två plan äro parallella, om de ej skära varandra, huru långt de än utdragas, likaså ett plan och en rät linje. ParallelFcirklar, breddcirklar, vilka tänkas dragna runt jordklotets yta mellan ekvatorn och polerna. Jfr Latitud och Longitud. Paralleirepipe’d. —- 1. En av sex plan begränsad figur kallas P., om två och två av dessa plan äro inbördes parallella. Begränsningsytorna bli i följd härav parallellogrammer. Kuben är en P. med kvadratiska begränsnings-ytor. — 2. Liksom parallellogrammen användes för konstruktion av resultan-ten till två i samma punkt anbragta krafter, användes P. för konstruktion av resultanten till tre i samma punkt anbragta men ej i samma plan belägna krafter. Jfr Kraftparallellogram. Parallellism, jämförelse; överensstämmelse; linjers el. ytors egenskap att vara parallella. Paralleirklasser, de särskilda avdelningarna av en läroverksklass, som följa samma kurser. Paralleirkoppling:, se Galvaniska element. Paralleirmyntfot, se Myntfot och Penningväsen. Parallellog:ram’, en rätlinjig fyrsi-ding, vars motstående sidor äro parallella (och lika stora). En P:s yta är lika med basen gånger höjden, varvid med bas förstås en av sidorna och med höjd dennas vinkelräta avstånd till motstående sida. Parallell ogram-våg, se Våg. Paralleirteori, psykofysisk parallellism, en åskådning över förhållandet mellan andligt och fysiskt, som utgår från, att de själsliga och de kroppsliga processerna förlöpa parallellt utan att ingripa i varandra. Härvid ha vissa förf. ibland betonat, att psykiska processer endast kunna härflyta ur och förklaras från andra psykiska processer och att de fysiska processerna förhålla sig på motsvarande sätt. Ur denna synpunkt blir psykiskt och fysiskt företeelser, som löpa jämsides men äro oberoende av varandra. På andra håll har man mera betonat, att fysiskt och psykiskt äro två olika sidor av samma företeelse, på samma sätt som en cirkellinje är både konvex och konkav, beroende på från vilken synpunkt man betraktar den. I denna form blir P. ett slags identitetshypotes. Paralysi’, förlamning. — Paralysi générale, se Syfilis. — Paralyse’-r a, förlama. Jfr Pares. Paramari’bo, huvudstad i Nederländska Guayana. 51,000 inv. Parame’ter, korda i en konisk sektion (ellips, hyberbel, parabel), dragen vinkelrätt mot huvudaxeln genom brännpunkten. Parana’. — 1. Sydamerikansk flod. Längd 3,560 km. Upprinner på Brasiliens högland, utfaller i La Plata. Viktigaste biflod Paraguay. — 2. Stat i s. Brasilien. 240,000 kvkm., 690,000 inv. Paranoi’a, förryckthet, se Sinnessjukdomar.