Parant [-rangt’], stilig, iögonenfallande, som tar sig bra ut. Pa’ranötter äro frukterna av ett sydamerikanskt träd, Bertliolletia excelsa. Frukten är egentligen en stenfrukt, flerfröig, med läderartat yttre och förvedat inre skikt. Fröna, paranöt-terna, sitta fästade kring en central mittpelare i frukten. Bertliolletia står nära myrtenväxternas familj. Parape’t, bröstvärn på en balkong, bro etc. ParasPt betecknar en organism (växt-el. djur-), som för sitt näringsupp-tagande är helt beroende av antingen en viss bestämd el. också ett flertal olika värdorganismer. P. inom växtvärlden stå i motsatsförhållande till saprofyter, som leva på multnande ämnen, och autofyter, som själva kunna direkt upptaga och bereda sin näring. Såväl växtparasiter som saprofyter sakna i regel klorofyll, som utgör en nödvändig betingelse för autofytism. Djurparasiter ha i allmänhet särskilda vidhäftningsorgan (sugskålar, hakar) samt sakna ofta sinnesorgan, nervsystem och tarmkanal. ParasPtisk, snyltande. — P a r a s i-t e’r a, leva som snyltgäst. Se Parasit. ParasPtsteklar, se Gallsteklar. Parasollmyror, se Bladskärarmyror. Para’t, beredd, färdig, rustad. Paraty’fus, se Tyfoidfeber. Parava’n, skyddssvep, en nätanord-ning, som skyddar fartyg mot minor, ett slags minplog. Par bleu [-blö], fr., för tusan. Par Bricole [-kålP], sällskapsorden i Stockholm (förkortat P. B.), som bland annat särskilt firar Bellmans minne. P. har en känd sångkör. Par’cer, ödesgudinnorna i den romerska gudaläran. Par’cival, en av hjältarna i Arthur-sagorna (se Bretonska romanerna). P. har blivit mest känd genom Richard Wagners opera ”Parsifal”. Pardo’n, tillgift, nåd, benådning. Paré, A., 1510—90, fransk läkare, som införde flera förbättringar inom kirurgin, vilka varit av grundläggande betydelse. Parenky’m kallas inom medicinen vävnader med speciella uppgifter i motsats till stödjevävnader. Inom botaniken betecknas som P. vävnader, vilka bestå av rundade, ej förvedade celler. Parentation, minnestal. — Paren-t e’r a, hålla minnestal. Parcnte’s, avskilt ord el. uttryck, som är inskjutet i en sats el. ett satssammanhang, vanligen utan gramma-tiskt sammanhang med omgivningen. P. avskiljes från satsen med något tecken i början och slutet, exempelvis parentestecken ( ), hakar [ ], tankestreck —. Pare’ra, avvärja, avböja en motståndares stöt. Pare’s, nedsättning av en muskels sammandragningsförmåga, ofullständig förlamning. Fullständig förlamning kallas p a r a 1 y s i. Par excellence [eksöllang’s], fr., företrädesvis, framför andra. Par exemple [eksang’pl], fr., till exempel. Parfait [parfä’], frusen grädde el. glass i en liten form. Par force [fors], fr., med våld. — P a r f o r s’j a k t, jakt, vid vilken villebrådet hetsas till döds av hundar och ridande jägare, en jaktmetod, som är mycket omtyckt i England. Parfors jakt, se Par force. Parfy’m. Det karakteristiska för P. är deras halt av välluktande ämnen. Till P. i vidsträckt mening räknas förutom de egentliga P. även en del essenser och tinkturer samt en del för toalettändamål använda halvflytande el. fasta artiklar som pomador m. m. De välluktande beståndsdelarna framställas dels numera i stor utsträckning på syntetisk väg, dels äro de rena naturprodukter, som erhållas genom pressning, extraktion el. destillation av växtdelar. Från djurriket härstamma endast tre dylika välluktande ämnen nämligen mysk, ambra och sibet. Pa’ri, lika, av samma värde. Ett värdepapper säges stå i pari, om dess marknadsvärde sammanfaller med det nominella värdet. Är marknads- el. kursvärdet högre än det nominella värdet, säges värdepapperet stå över pari, i motsatt fall säges det stå under pari. Pa’ria, plur. parias, i Indien en under kasterna stående folkklass; utstött, av samhället föraktad människa; medlem av ett samhälles lägsta lager. Paria’n, ett porslinsliknande vitt ämne, användes exempelvis till statyetter och en del andra prydnadsföremål. Parieta’lorgan kallas en hos vissa kräldjur, t. ex. bryggödlan (Hatteria) på Nya Zeeland, förekommande rest av ett tredje öga, hjässögat. Rudi-ment härav påträffas också hos åtskilliga högre djurformer i hjärnans centralare partier, t. ex. den s. k. tallkottkörteln hos människan. ParPs [franskt uttal: pari’], Frankrikes huvudstad, belägen vid floden Seine i n. delen av landet. Näst London Europas största stad, 2,906,000 inv. Säte för den franska regeringen, centrum för landets finansväsende, förvaltning, rättsväsende och militära organisation. Viktigaste knutpunkt för järnvägslinjerna och telegrafnätet. Viktigaste bank- och handelsstad. Livlig industri, särskilt i fråga om konst-, Tidens Lexikon. 60