Passage [-a’sj], genomfart, genomgång; lösryckt ställe ur ett musikstycke. Passagesystem [a’sj-], befordrings-system inom armé, varvid personalen icke oavbrutet tillhör samma kår, utan vid befordran flyttas till en annan. Som motsats till P. brukar anges karriärsystem. Passaic [pessse’ik], stad i New Jersey, U. S. A. 64,000 inv. Gummifabrikation. Passare. Den vanliga passaren består av tvenne lika långa ben, fästade i en gemensam punkt, kring vilken de äro rörliga. P. användes för upp-ritning av cirklar, för mätning m. m. Pass’au, stad i ö. Bayern vid Inns sammanflöde med Donau. 21,000 inv. P., som är en av de vackraste städerna vid Donau, leder sitt ursprung från romartiden. Under medeltiden utvecklade sig P. till en betydande handelsstad. Pass’aufördraget 1552 avslutade Schmalkaldiska kriget och föregick re-ligionsfreden i Augsburg 1555. Enligt P. erhöllo de tyska protestanterna religionsfrihet och samma politiska rättigheter som katolikerna. Passe’ra, gå förbi, igenom; överskrida; hända, tilldraga sig; gå an, duga; anses gälla; pressa genom en sil el. dyl. — P a s s e’r a d, passé, utblomstrad, förbi; frånsilad. Passgång hos hästar kännetecknas av, att samma sidas ben följas åt och flyttas samtidigt. Gången blir härigenom mindre stötig. Särskilt förr dresserade man därför hästar till P. för att använda dem som ridhästar åt damer. En del hästraser, t. ex. Is-landsponny, äro av naturen pass-gångare. Passion, lidelse. Passiona’to, it., mus., lidelsefullt. Passi ön smnsik el. passion, episkt-dramatiskt tonverk, som behandlar Kristi lidandes historia (t. ex. Baclis Matteuspassion). Passionsspel, medeltida andliga skådespel (mysterier*), skildrande Kristi historia. Ännu uppföras P. vart tionde år (senast 1922) i den lilla bajerska staden Oberammer.gau. Pass’iv, den form av ett verb, som uttrycker, att subjektet är föremål för en verksamhet (han hatas av folket). Pass i vite’t, overksamhet, liknöjdhet. Passpoa’1, ett snöre, som är insytt i sömmen på yttersidan av uniformsbyxor m. m. Pass’us’ lat., steg; romerskt längdmått = 1.5 m.; yttrande, ställe i en skrift. Passy [-si’], F., 1822—1912, fransman, författare på det ekonomiska och politiska området. P. är särskilt känd för sin verksamhet ir\om fredsrörelsen. Bland annat var han en av initiativtagarna till den första internationella fredsföreningen liksom till interparlamentariska unionen. Erhöll tillsammans med H. Dunant Nobels fredspris 1901. Pasta, en degliknande massa av olika sammansättning, som bland annat användes i medicinen. Pastell’, målning med torra krit-färger på papper. Pastellmåleriet uppkom på 1700-t. Pasteur [pastö’r], L., 1822—95, fransk kemist och biolog, P: s undersökningar över mikroorganismer (jästsvampar, bakterier) har haft utomordentligt stor betydelse och har blivit grundläggande för bakteriologin. Särskilt har han utrett jäsningens mekanism och vidåre undersökte han en hel del sjuk-domsalstrare. P. lyckades även framställa vaccin mot vattuskräck. Till hans ära upprättades i Paris Pasteur-institutet, vars förste chef P. blev och vilket närmast hade till uppgift att tjäna bekämpandet av vattuskräck. Senare har institutet utvidgats med andra avdelningar. Pasteurisering, se Pastörisering. Pastielie, se Pastisch. Pastilj’, pastill, liten rund kaka. Pastisch’ el. pastiche, ett konstverk, som efterhärmar en annan konstnärs arbeten el. är hållet i en utdöd stilart. Pastora’1, herdedikt; herdespel, idyllisk opera. Pastor prima’rius, titel för kyrkoherden i storkyrkoförsamlingen (S:t Nikolai i Stockholm). Pastörise’ring, uppvärmning av t. ex. mjölk till 60—80° för att döda bakterier. P. är ej lika pålitlig som sterilisering, men de flesta bakterier dödas dock genom P. Pas’vik älv, fi. Paats-joki, bildar avlopp för Enare träsk i n. Finland. Längd omkring 139 km. Under sitt övre lopp tillhör älven Finland, följer därefter gränsen mellan Finland och Norge och utfaller i en vik av Ishavet, överenskommelse angående flottning och fiske i P. har träffats mellan Finland och Norge (jfr Petsamo). Patago’nien, område i s. Argentina och Chile, Sydamerika. Omkring 700,000 kvkm. med 130,000 inv., huvudsakligen vita kolonister. Urinvånarna, ett högväxt, mörkhårigt folkslag (tronekaindianer), avtaga raskt i antal. P. upptages i v. av Anderna och bildar mot Stilla havet en starkt sönderskuren fjord kust, för övrigt är P. ett terrassformigt, mot ö. fallande slättland. Klimatet är rått och stormigt. Boskapsskötsel är huvudnäring. Även skogsbruk och jakt äro viktiga näringsgrenar.