Peder Månsson (latiniserat Petrus Magni), d. 1534, biskop i Västerås 1524 efter att i sexton år ha vistats i Rom som ombud för Vadstena kloster och föreståndare för den heliga Birgittas hus i Rom. P. var en av de första lärda författare, som skrevo på svenska. Peder Sunnanväder, egentligen P. Jakobsson (latiniserat Petrus Jacobi), d. 1527, biskop i Västerås 1523. P. var ivrig anhängare av Sturarna och fiende till danskarna men råkade i konflikt med Gustav I och uppeggade allmogen i Dalarna till resning mot konungen 1524 (se Dalupproren). Efter att ha flytt till Norge utlämnades han och avrättades. Pediatri’k, vetenskapen om barnsjukdomar. Pedicure [-ky’r], fr., fotvård, skötsel av fotterna. — Pedikuri s’t, specialist i fotvård. Pedigree [gri’], eng., stamtavla, stamträd. Pedro, sp. och port., Peter*. Peel [pi’l], sir Robert, 1788—1850, berömd engelsk statsman, medlem av parlamentet 1809. P. tillhörde från början torypartiet men skilde sig snart från de ultrakonservativa inom detta och skapade ett mera moderat konservativt parti. P. var 1834—35 samt 1841—46 premiärminister och visade som politiker en utomordentlig finansiell och administrativ förmåga samt var en talare av första rang. Han tog initiativet till lagen om katolikernas emancipation 1829 och genomdrev 1842, i strid mot en del av sitt parti, en sänkning av spannmålstullarna. Detta ledde till en splittring inom det konservativa partiet, flertalet av Peels anhängare, peeliter-na, övergingo småningom till de liberala. Peer [pi’e], eng., medlem av engelska högadeln med säte i överhuset. Jfr Pär. — Peerage [pi’eridsj], pärs-värdighet. Peer Gynt, titel på ett idédrama av Henrik Ibsen*. P. är en norsk sagofigur från Gudbrandsdalen. Peg-amoi’d, av nitrocellulosa, kamfer och alkohol framställt konstläder. Pe’g:asos (lat. Pegasus), en bevingad häst i den grekiska mytologin. P. säges ha framsprungit ur Medusas huvud. Den åt muserna helgade källan Hippokrene skall ha uppkommit genom ett hovslag av P. I modernt språkbruk användes P. som symbol för skaldekonsten (skämtsamt ”pe-gas”). Pegasus, stjärnbild på norra Stjärnhimmeln. Pe’gel, graderad stång för mätning av vattenståndsväxlingar. Dessa mätas numera mångenstädes genom själv- registrerande peglar, vilka på en genom ett urverk löpande pappersremsa inrista en kurva. Pegmati’t, grovkristallinisk utbild-ningsform av granit, syenit m. fl. bergarter. P. bildar ofta gångar i och invid granitområden och innehåller ibland många sällsynta pneumatoly-tiska mineral (ex. Ytterby). Pegu [pigo’]; stad i Birma i ett distrikt av sammå namn. 14,000 inv. Fordom residensstad för inhemska dynastier. Peignoir, se Penjoar. Pei-ho, mindre flod i n. Kina, som passerar nära Peking och Tientsin och faller ut i Tji-li-bukten. Pei’pus, sjö på gränsen mellan Estland och Ryssland. Står i s. genom ett sund i förbindelse med Pskowska sjön och i n. genom floden Narova med Finska viken. P. och Pskowska sjön upptaga tillsammans 3,513 kvkm. Peiraieu’s, se Pireus. Pejla. — 1. Att bestämma den riktning, i vilken ett föremål iakttages från en given punkt. — 2. Att pejla pumpen innebär att med tillhjälp.av en graderad käpp, som nedsänkes i pumpen, undersöka den höjd, till vilket vattnet står i ett fartyg. Pe’king:, Kinas huvudstad, i provinsen Tji-li. Omkring 900,000 inv., enligt andra mindre sannolika uppskattningar mycket mera (2 milj.). Staden har en omkrets av 33 km. och rektangulär form med en utsträckning i n.—s. av 8.5 km. och ö.—v. av 7 km. Den omgives av en hög mur och utanför den av en vallgrav; den uppdelas av en öst-västlig mur i två hälfter, den norra, mandsju- el. tatarstaden, den södra, kinesstaden. Muren omkring den förra är 17 m. hög och försedd med 9 portar, av vilka 3 gä till kinesstaden, som är omgiven av en lägre mur med 7 portar. I n. stadsdelens inre ligger den genom en särskild mur avskilda ”kejsarstaden”, vars inre kvarter upptagas av den ”förbjudna” el. ”röda staden”, även den avskild genom en mur. I dennas innersta del ligga de forna kej-sarpalatsen, tempel, stadsbibliotek m. m., utanför denna innersta stadsdel förekomma i kejsarstaden konstgjorda utsiktshöjder (70 m. höga) och grävda sjöar, universitet, kaserner m. m. Utanför kejsarstaden, i tatarstaden förekomma flera prinspalats, tempel, observatorium (byggt 1272), legationskvarteret, detta också omslutet av en mur. Den s. delen av P., kinesstaden, är företrädesvis handelsstad med ett rörligt liv på de trånga gatorna. Även där förekomma talrika tempel med vidsträckta tempelgårdar, bland annat ”himmelens tempel” och ”åkerbrukets tempel”. Längs muren,