Permeabilite’t. — 1. Den förmåga att genomsläppa vatten, som jord- och bergarter besitta. — 2. Om en kropp införes i ett magnetiskt fält, blir den själv magnetisk. Styrkan av kroppens magnetism beror emellertid ej blott på styrkan av magnetfältet utan även på kroppens egen beskaffenhet. Kropparna sägas på grund härav ha olika P. Sådana ämnen som järn, som bliva starkt magnetiska, sägas ha stor P. — 3. Hinnors förmåga att genomsläppa vätskor och i dem lösta ämnen. Jfr Halvgenomträngliga hinnor (semiper-meabla hinnor). Permission, lov, tillåtelse; tjänstledighet. — P e r m i 11 e’r a, bevilja tjänstledighet, hemförlova, giva ledighet. Perm’perioden el. Dyasperioden, den sista av de paleozoiska perioderna (jfr Geol. perioder), finnes ej representerad genom avlagringar i Sverige. Perm-formationens djur och växtliv liknar närmast stenkolsperiodens. Klimatet i Europa och Nordamerika var torrt och ökenartat, vilket framgår av talrika förekomster av gips och bergsalt i permformationen. På de sydliga kontinenterna har däremot under P. en istid rått, vilken lämnat spår efter sig i form av förstenade moräner och isrefflade hällar tillhörande permformationen (t. ex. i Sydafrika och Sydamerika). Pernambueo [-bo’ko]. — 1. Stat i ö. Brasilien. 130,000 kvkm., 2.2 milj. inv. — 2. Huvudstad i staten med samma namn, 240,000 inv. Per’nau, hamnstad i Livland vid floden av samma namn. 19,000 inv. Perniciö’s, skadlig, fördärvlig, dödsbringande. Perniciö’8 anämi’, se Blod. Perpendik’el. — 1. En rät linje, som är vinkelrät mot en annan rät linje. — 2. En ibland använd benämning pä pendeln i ett pendelur. Perpendikulsi’r, lodrät. Perpendikulii’rstil, inom byggnadskonsten benämning på en engelsk avart av gotiken, karakteriserad av tätt ställda, lodräta linjer (refflor, pelare). P. uppstod under slutet av 1300-1. PerpetuelF, oavbruten, ständig. Perpe’tuum mo’bile användes vanligen som beteckning för maskiner, som skulle kunna vara i ständig rörelse, d. v. s. utföra arbete, utan ständig tillförsel av energi. Eliuru konstruktionen av en dylik maskin strider mot naturlagarna, har under tidernas lopp mycket arbete nedlagts på åstadkommande av ett P. Perpignan [-pinjang5], sy dfransk stad, belägen vid foten av ö. Pyrenéerna. 54,000 inv. Handel med vin, kork, olja. Perplex’, bestört, förvirrad, handfallen, villrådig. Perrault [pärrå’], Charles, 1628— 1703, fransk författare, framför allt känd för sin mästerliga sagosamling Contes de fées. Perrong’, översta planet av en framspringande trappa; plattform, av-stigningsplats utmed ett järnvägsspår. Persberg, gruvsamhälle vid det viktiga järnmalmsfältet med samma namn, ö. Värmland, nära gränsen till Västmanland. 850 inv. Persbergs malmfält, Värmland, med rika järnmalmsfyndigheter (svartmalm), som brutits redan under medeltiden. Nutida produktion omkring 30,000 ton. Perse’del, plagg el. föremål, hörande till en persons klädförråd el. utrustning. Perse’fone, i den grekiska gudasagan underjordens drottning, gemål till Pluto. Persei’derna, en meteorsvärm, som ofta ger anledning till stjärnfall i mitten av augusti. Perse’polis, en av huvudstäderna i det forntida persiska riket. P. låg ej långt från floden Polwars förening med Kur. Det var begravningsplats åt konungarna och grundlädes troligen under 6:e årh. f. Kr. I P. funnos flera ståtliga palats, som dock brändes av Alexander den store, men av vilka ruiner ännu finnas bevarade. Per’seus [-sevs], enligt den grekiska gudasagan son av Zeus och Danae. P. avhögg gorgonen Medusas huvud och äktade konung Kefeus’ dotter Andro-meda, sedan han räddat henne från ett havsodjur. Han härskade som konung i Tiryns och grundläde Mykene. Per’seus, stjärnbild på n. stjärnhimmeln. Jfr Stjärnhimmeln. Perseveration, en benägenhet att upprepa samma sak. Samma föreställning uppdyker ideligen i medvetandet. Man kan t. ex. ej bli fri från en melodi. P. förekommer hos normala personer särskilt vid uttröttningstillstånd samt i utpräglad grad vid vissa sinnessjukdomar. Persia’n, ett slags svart lammskinn. Se Fårsläktet. Per’sien, monarki i v. Asien, gränsar i ö. till Afganistan och Baluchi-stan, i n. till Transkaspien och Kaspiska havet, i v. till Mesopotamien, i s. till Persiska viken och Arabiska bukten. Areal omkring 1,650,000 kvkm. Omkring 10 milj. inv. Huvudstad Te-heran. P. är till största delen ett högland (omfattar större delen av Irans högslätt) med höga randberg, bland vilka märkas Elbruskedjan i n. med Demavend (5,700 m. ö. h.). Endast bergen ha något rikligare nederbörd, eljest är klimatet torrt med kalla