Piazza [-attfsa], it., torg,, offentlig plats, bred gjitä. Pic, fr., se Pik. Picador [-då’r], sp., beriden tjur-fäktare, vilken med'lindriga lansstyng retar tjuren. Picardie [-di’], gammal provins i n. Frankrike vid Engelska kanalen. 13,000 kvkm. En bland Frankrikes bördigaste trakter med betydande produktion av spannmål och sockerbetor. Picasso [-kas’å], P., f. 1881, spansk målare, verksam i Paris. P. räknas som kubismens upphovsman. Hans senare tavlor ha ytterst fantastisk och tillkrånglad komposition. Piccadil’Iy, namnet på en av Londons huvudgator. Piccini [pittji’ni] el. Piccinni, 1728 —1800, italiensk operakompositör. P. flyttade 1776 till Paris, där han vann stor framgång med sina operor (R o-1 a n d, Cecchina m. fl.)- Mellan P: s och Glucks anhängare (”piccin-nister” ocli ”gluckister”) fördes en musikhistoriskt ryktbar strid. Pichin’cha, vulkan i Anderna, belägen i en provins av samma namn, Ecuador- Når 4,790 m. ö. h. Pickelhuva, en med spets försedd hjälm, som särskilt använts i Tyskland. Piek’els el. pickles, grönsaker av olika slag t. ex. gurkor, morötter, blomkål, som med starkt kryddad vinättika inläggas i hermetiskt slutna burkar. Pick’nick, utflykt (i det fria, varvid deltagarna vanligen sammanskjuta undfägnaden). Pick’olaflöjt, se Flöjt. Pickwickklubben, se Dickens. Pico [pi’kå], sp. och port., se Pik. Pidgin-engelska [pidd’jin-], engelskkinesisk dialekt, som talas i ostasiatiska hamnstäder. Piöco [piä’s], fr., pjäs. — P. de résistance [dö resistang’s], huvudrätten vid en måltid; vid en teaterföreställning el. dyl. det, som tilldrager sig den mesta uppmärksamheten. Picdesta’1 el. pjedestal, fotställ för en byst, en vas etc. Piclisjär’vi, 10 mil lång sjö i n. Karelen, Finland. . Picmont’, it. Piemonte, landskap i n. Italien vid gränsen mot Frankrike. 29,000 kvkm., 3,500,000 inv. Viktigaste stad Turin, 500,000 inv. — P. är till övervägande del ett bergland. Mellersta delen, området kring Po, är ett jordbruksområde med majs, vin och frukt som förnämsta produkter. Mullbärsträdet för silkeskultur odlas i stor utsträckning. Industrin omfattar huvudsakligen sidentillverkning. Pierce [pi’es], F., 1804—69, U. S. A: s fjortonde president (1853—57). P:s sydstätsvänliga politik ökade avsevärt det spända förhållande mellan nord- ocli sydstaterna, som utlöste sig i inbördeskriget 1861—65. Pierre [pjä’r], huvudstad i South Dakota, U. S. A. 3,000 inv. Pierre L.oti [pjä’r-j, se Viaud, J. Pierrot el. pjärrå’, komisk figur i den från Italien härstammande franska folkpantomimen. Kvinnlig motsvarighet : Pierrette. Pi’eta kallas i konsten framställningar av Jungfru Maria sörjande vid Frälsarens lik. Pi’etarsaari, finskt namn på Jakob-stad*. Pi’etas, hos romarna pliktuppfyllelsens och fromhetens gudomlighet. Pietermaritzburg, huvudstad i sydafrikanska unionens provins Natal. 35.000 inv., därav 17,000 européer och 8.000 indier. Piete’t, egentligen fromhet, vörd-nadsfullhet, tacksam tillgivenhet. Pietism, sammanfattande beteckning för religiösa rörelser, vilka särskilt betona den personliga fromheten i motsats till den oftast mera nyktra, officiella kyrkliga religiositeten. Särskilt känd är den rörelse, som i slutet på 1600-t. uppstod i det protestantiska Tyskland och som anfördes av Spener. En annan av denna rörelses märkes-män var Francke. Denna riktning lade mindre vikt vid lärans renhet, mera vid praktisk kristendom. Rörelsen väckte förbittrat motstånd men slog så småningom igenom i början på 1700-t. och slocknade sedermera ut i officiell kyrklighet. Bland senare rörelser av samma slag må nämnas kväkarna i England och herrnhutarna i Tyskland. I Sverige uppstod pä 1700-t. en pietistisk rörelse, vilken mötte starkt motstånd. Privata religiösa sammankomster förbjödos genom konventi kelplakatet 1726. Bland senare till P. hörande rörelser i Sverige må nämnas leestadianismen och walden-strömianismen. Jfr även Rosenius. Piez’oelektricitct, elektricitet, som uppkommer vid sammantryckning av kristaller. Piezome’ter, fysikaliskt instrument, som användes för bestämning av vätskors sammantryckbarhet. Pigghaj, Hå, (Ancanthias vulgaris), en liten liajart (längd omkring 1 m.;), som förekommer i tempererade hav. Den är ätlig och fiskades särskilt förr i stor utsträckning vid vår västkust. Piggsvin är en gnagarfamilj (Hys-tricidee) bland däggdjuren, som uppträder, ehuru med skilda former, inom såväl Gamla som Nya världen. Gamla världens P. äro kraftigare byggda, på marken levande, grävande former. Nya världens däremot äro klättrare, ha längre sväns och äro mindre. Alla P. bära eri karakteris-