Petropav’lovsk. — 1. Stad i Västsi-birien vid sibiriska järnvägen. 45,000 inv. — 2. Obetydlig stad på Ivamtjat-kas ostkust med en utmärkt liamn. Petrosavodsk’, huvudstad i ryska sovjetrepubliken Karelen, på v. sidan av Onegasjön. 30,000 inv. Petrus, en av Jesu apostlar, vilken ursprungligen liette Simon. Enligt traditionen skall han ha verkat även i Rom, varför påvarna räkna sig som P: s efterträdare. P. avbildas ofta med en nyckel, symboliserande den rätt han enligt Mat. 16 fick av Jesus att meddela el. vägra syndaförlåtelse. Pefsamo, ”Tallskogslandet”, norska Peisen, ryska Petjenga, landskap i nordöstligaste Finland, ö. om Pasvik älv. 10,150 kvkm. 1,700 inv., varav nära hälften lappar. P. tillhörde Ryssland sedan 1826, då en del områden vid Ishavet ö. om Varanger skiftades, men tillerkändes Finland genom freden i Dorpat är 1920. Härigenom erhöll Finland kuststräcka vid Norra Ishavet. Petsclio’ra, se Petjora. Pettersson, J. G., f. 1866, borgmästare i Södertälje, medlem av andra kammaren 1900—24. Socialminister 1926. Petföfi, S., 1823—49, ungersk lyriker. P. anses som Ungerns förnämste lyriske diktare. Bland hans arbeten må nämnas diktsamlingarna Cypressblad och K ä r 1 e k e n s p ä r 1 o r. Under 1848 års revolution och det därpå följande ungerska frihetskriget eldade han sina landsmän med hänförda sånger. Han försvann i slaget vid Sege svar 1849. Peu ii peu [pö a pö], fr., sä småningom, efter hand. Pfalz, gemensam beteckning för tvenne områden i sv. Tyskland, av vilka det ena, Ober-Pfalz (omkring 9,000 kvkm.), tillhör Bayern och det. andra, Unter-Pfalz (Rhen-Pfalz), ligger vid Rhen och förr utgjorde ett grevskap (80,000 kvkm.), vars regenter, pfalz-grevarna, spelat en stor roll i Tysklands historia. De residerade dels i Mannheim, dels i Heidelberg. Unter-P. har delats mellan Baden, Bayern, Hessen och Preussen. Pfalzgrreve, ursprungligen hög ämbetsman, ofta domare, vid de frankiska, senare vid de tyska kejsarnas hov; tysk riksfurste (jfr Pfalz). Pfalziska ätten, svensk konungaätt, utgörande en gren av ätten Wittels-bacli i Pfalz och Bayern. Pfalzgreven Karl Gustav, dotterson till Karl IX av Sverige, blev 1649 svensk tronföljare och konung av Sverige 1654. Med sonsonen Karl XII utdog hans ätt på manssidan (1718), med drottning Ulrika Eleonora även på kvinnolinjen (1741). Pfennig, tyskt skiljemynt - Vjoo mark. Ph, ord, som ej finnas under Ph, sökas under F. , PhaHus, se Fallos. Phanerogra’mae, se Fanerogamer. Phi’dias, se Fidias. Pliiladerphia, stad i Pennsylvania, U. S. A. 1,900,000 inv., därav mänga svenskar, vilka bilda egen församling. P. är den tredje i ordningen av Förenta Staternas städer och har betydande industri, huvudsakligen för tillverkning av maskiner, textil- och lädervaror, socker och kemikalier. Export av petroleum, bomull, kol, socker, spannmål. Philippe [filip'], fl*., Filip. P-hjöng-yang;, se Pjöng-jang. Phlox, Flox, vanligen fleråriga örter med motsatta blad och vackert färgade blommor. Flera arter odlas som prydnadsväxter, såsom Höstsyre n, Sommar flox och V å r f 1 o x. Pho’bos, astr., en av Mars’ månar. Se Mars. Phoebe [fö’be], enligt den romerska gudasagan ett binamn till Diana, enligt den grekiska gudasagan en kvinnlig gudomlighet, tillhörande titanerna. Phoebus [fö’bus], Foibos*. Phoenix [fö*nix], se Fenix. Phos’plioros, månadsskrift, utgiven i Uppsala 1810—13 av P. D. A. Atterbom och V. F. Palmblad. P. var nyromantikernas speciella organ. Pi, tt, förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter. P. kan icke exakt, angivas, men dess närme-värde har beräknats med ända upp till 500 decimaler. Approximativt kan P. sättas lika med 3.1416. Piacenza [-tjentsa]. — 1. Provins i n. Italien. 3,000 kvkm., 281,000 inv. — 2. Befäst stad vid Po, huvudstad i P. 1. 44,000 inv. Pianis’simo, mus., förkortas pp., mycket svagt. Pia’no (förkortat p.), it., mus. — 1. Sakta, med svagt anslag. — 2. Se Pianoforte. Pianoforte, piano, hammarklaver, skiljer sig bl. a. från de gamla klave-ren därigenom, att hammaren, som slär mot strängen, efter anslaget medels en fjäder genast tryckes tillbaka, så att strängen blir fri. Tonen blir härigenom klangfullare. Som P:s uppfinnare räknas en italienare, Cristofori, som levde i början på 1700-1. Efter P:s utseende skiljer man på taffel, som är rektangulär; flygel, som är vingformig; och pianino, som har lodrätt ställda strängar. Piaster. — 1. Turkiskt skiljemynt = Vioo turkiskt pund el. ungefär 16 öre. En turkisk silverpiaster har ett värde av ungefär 9 öre. — 2. Egyptiskt mynt = Vioo egyptiskt pund.