Kungspingvin. Pinakote’k, tavelgalleri (gamla ocli nya pinakoteket i Miinchen). Pinarig, se Penang. Pincett’, ett slags tång, som användes av läkare vid operationer, anatomiska laborationer o. dyl., av urmakare m. fl. Pin’<laros, omkring 522—442 f. Ivr., den grekiska antikens största lyriska skald. P. tillbragte sitt liv i Tebe och på resor inom det grekiska väldet. Bland de åt eftervärlden bevarade dikterna intaga P: s oden den förnämsta platsen. De utgöras av lovsånger till segrarna i idrottstävlingarna och kännetecknas av ovanlig bildrikedom, djärvhet och elegans i uttryckssättet, fantasi och känsla men äro ofta dunkla och svårfattliga. Pin’den, se Pindos. Pin’dos, Pindus, bergssträckning i Grekland, bildande gräns mellan Epi-rus och Tessalien. Högsta toppen är Smolika, 2,575 m. ö. h. P. användes som symbolisk beteckning för Apollons och sånggudinnornas hemvist. Pine’ro, A. V., f. 1855, engelsk författare, som skrivit talrika skådespel i en realistiskt allvarlig stil. P. har blivit mycket uppskattad i sitt hemland. Ping-pong-spel, bordstennis, ett slags lawn-tennis, som spelas på ett bord med små räckets och celluloidbollar. Pingst firas hos judarna sju veckor efter påsk, hos de kristna är pingstdagen femtionde dagen efter påsk. Pingströrelsen, beteckning för en religiös folkrörelse, som uppstod i början av 1900-t., troligen i samband med en större väckelse i Wales, och som sedan spritt sig över hela världen. Till Sverige kom P. 1907. 1910 bildades av P:s anhängare Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Bland dess ledare märkes Lowi Pethrus. Till medlemmarna hör bland andra författaren Sven Lid- man. P. kännetecknas av en hysteriskt betonad religiositet med tungomålstalande o. dyl. Pingvi’ner (Splienisciformes) äro fåglar av säreget utseende, påminnande om alkor men egentligen närmare besläktade med doppingar och lommar (Colymbiformes). P. ha vingarna ombildade till årliknande simredskap, kägellik kroppsform, litet huvud, rak, från sidorna hoptryckt näbb och benen fastade långt bakåt. De röra sig på land i upprätt ställning med korta, otympliga steg. De äro synnerligen skickliga simmare och leva av kräftdjur, blötdjur och fiskar. P. bebo den antarktiska kontinenten och södra tempererade zonens kuster. Pin'je (Pinus pinea) är en i Medelhavsländerna förekommande högrest tall med kort, karakteristiskt utbredd krona, parvisa barr och horisontalt riktade, brett äggformiga kottar samt hårdskaliga, smalt vingade frön. De mandellika frökärnorna (pignolerna) äro ätliga. Pinkerton [pink’setn], amerikansk detektivsläkt, som innehar en firma med världens största detektivkår; flera tusen detektiver. Huvudkontoret är i Chikago. Pin’scher, se Hundraser. Pinturicchio [-torick’iå], egentligen Bernardino di Betto, omkring 1455— 1513, italiensk målare, tillhörande den umbriska skolan. P. utförde på uppdrag av påvefamiljerna företrädesvis religiösa målningar av starkt dekorativ verkan. Pio’n (Pseonia), växtsläkte, tillhörande familj Ranunculaceffi. Arterna ha stora blömmor med fem kronblad. Hos vissa odlade former t. ex. Bond-r o s (P. officinalis) har en del ståndare ombildats till kronblad, sä att blommorna bliva flerdubbla. Pionjä’r, pioniä’r, skansgrävare, in-genjörssoldat; banbrytare, föregångsman. Piotrkow’, en av Polens äldsta städer, fordom kröningsstad. Livlig handel. 41,000 inv. Pipa. — 1. Äldre svenskt rymdmått = 2 oxliuvud = 180 kannor = 4.71 hl. — 2. Sp., port. och eng. rymdmått av växlande storlek, särskilt använt som vin- och oljemått. Piparefåglar (Charadriidae) höra till Vadarnas artrika grupp, underordningen Småvadare. P. ha rak näbb, litet gap, hög och tvärt uppstigande panna och spetsiga vingar. P. äro dels strand-, dels liedfåglar, utbredda över hela jorden. Hit höra: Fjäll -piparen, ovan gråbrun utan vit lialsring. förekommer i nordliga delar av Europa och Asien ;Strandpip a-r o n (flera arter), växlande, oftast gråbrun färgteckning men med vit ring