PIagia’t, litterär stöld, medvetet lån ur andra författares el. kompositörers arbeten. — P 1 a g i e’r a, företaga plagiat’. Plagioklas’, sammanfattande namn för albit, oligoklas. labrädor och anor-tit. Jfr Fälfcspater. Plaisanteri [pläsangteri’], fr., skämt, upptåg. Plaisi’r [plä-], fr., nöje, bjudning. P. användes förr även som beteckning för kärleksförbindelser, särskilt konungars. Plakett\ liten tavla av metall .(brons, silver, guld) med bild i relief. Plan, en yta med den egenskapen, att varje rät linje, som drages genom två punkter i P., i sin helhet ligger i detta. Planck, M. Iv. E. L., f. 1858, tysk fysiker, särskilt känd för sina termo-dynamiska undersökningar samt som kvantteorins upphovsman. P. har erhållit 1918 års Nobelpris i fysik. Plane’ra, jämna, göra slät; planlägga, (hemligt) förbereda en saks genomförande. Planeterna äro i ordning efter , deras avstånd från solen Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Ura-nus och Neptunus samt dessutom de s. k. småplaneterna el. planetoiderna, som till ett känt antal av omkring 500 röra sig i banor mellan Mars och Jupiter. Se vidare under de särskilda P., under Småplaneter och Solsystemet ävensom Astronomi, plansch II. Planetesima’lhypotcsen, en av den amerikanske geologen Chamberlin framställd hypotes, att jorden, liksom andra himlakroppar, bildats genom anhopning av fasta partiklar och meteorer. P. har vunnit flera anhängare i samma mån som Laplaces* teori befunnits ohållbar. PIanime’ter, ett instrument, som användes för att bestämma ytinnehållet hos en plan figur. Planimetri’, den gren av matematiken, som handlar om beräkningen av längden av de linjer, som ingå i plana figurer, samt dessa figurers ytinnehåll. Plank. Man skiljer mellan plank, battens och bräder. Plank skall ha en tjocklek av minst två engelska tum (50.8 mm.) och en bredd av minst nio tum. Ifråga om battens skall tjockleken uppgå till minst två tum, medan bredden varierar mellan fyra och åtta tum. Hos bräder skall slutligen tjockleken vara minst en halv tum, medan bredden skall vara minst fyra tum. Plank’ton kallas i vatten fritt svävande växter och djur, merendels av mikroskopisk natur. Planschett’, stålfjäder i snörliv. Planlagc [planta’sj] användes vanligen som beteckning för stora anläggningar i tropiska länder för odling av vissa växter såsom t. ex. tobak, bomull och socker. Plantagenet [fr. plangtasjenä’, eng., pl£entöed’jinit], namn på den engelska dynastin Anjou, vilken innehade Englands tron från 1154 till 1485. Ätten delades på två rivaliserande huvudgrenar, Lancaster och York (se Rosornas krig), vilka 1485 efterträddes av den Tudorska ätten. ; v Plantskola, se Trädskola. fe Plasti’k, bildliuggarkonst; konsten att föra sig graciöst och ledigt (t. ex. på scenen). — P 1 a s t i c i t e’t, form-, bildbarliet. — P 1 a s’t i s k, bildbar; vackert formad; klar och uttrycksfull (om stil). PlastilPn, en massa, som användes för modellering. Plata’n (Platanus) är ett högvuxet träd med handflikiga blad, långt skafta de blomhuvuden och borsthåriga nötter, som förekommer dels i v. Asien, dels i Nordamerika. P. orientalis är ett allmänt i södra Europa planterat parkträd med lönnlika blad med 5 huvudnerver. Den amerikanska P. occl-dentalis har blad med 3 huvudnerver. Barkens egendomliga avflarnande ger stammarna ett säreget utseende.. Plåten, Baltzar von, 1766—1829, Göta kanals grundläggare, statsman. P. tjänstgjorde som sjöofficer men tog avsked ur krigstjänsten 1800. På P: s initiativ tillkom 1810 kanalbolaget för byggandet av Göta kanal med P. som ordförande. P. utvecklade en utomordentlig energi vid detta arbetes fullföljande. Plateresk’-stil, dekorativ, spansk renässansstil på 1500-t. P. påminner om ett rikt genombrutet guldsmedsarbete. PIa’tina [el. plati’na], sällsynt, mycket tung, ädel metall. Kem. tecken Pt. Atomvikt 195.2. Atomvärde 2 el. 4. Specifik vikt 21.4, smältpunkt omkring 1750°. — P. är en vit,, glänsande, mycket smidbar metall. Liksom guld förändras den ej, huru starkt den: än upphettas i luften. Den angripes ej av syror men däremot av kungsvatten*. Glödgas P.-salter erhålles P. i porös form s. k. P.-svamp, vilken bland annat har egenskapen att bringa en blandning av luft och vissa gaser att tändas och därför kan användas för tändning av gaslågor. — P. har stor användning till skålar etc. på kemiska laboratorier liksom i den kemiska industrin. Dessutom användes P. i smycken för infattning av ädelstenar. — De största mängderna P. erhållas från Ryssland och Columbia. Stora fyndigheter ha på senare tid upptäckts i Sydafrika. Världsproduktionen år 1924 uppgick till 3.252 kg.