- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1935-1936

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plagiat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pia’tinametaller, en grupp sällsynta metaller, omfattande rutenium, rodium, palladium, osmium, iridium och platina. De tre första ha atomvikter mellan 101 oeh 107 och en spec. vikt av omkring 12, de tre sista atomvikter mellan 190 och 190 och en spec. vikt av omkring 22. De äro alla mycket svårsmälta. Platitude [-tyd], fr., platthet, smaklöshet. Platon, 427—347 f. Kr., grekisk filosof. Han blev tidigt Sokrates lärjunge och grundade sedermera en filosofskola, Academian, i Aten, vilken uppkallades efter byggnaden. Hans tidigare skrifter behandla moraliska problem och söka försvara Sokrates och hans läror inför eftervärlden. I sina senare arbeten (Faidros, Symposion, Staten, F a i d o n) utformar P. sin idélära. Han utgår från att ju mera sanning något innehåller, desto mera verkligt är det. Våra intryck av de sinnliga tingen äro nu endast vaga skuggbilder, och de sinnliga tingen själva växla ständigt. ”De äro icke, de bliva”. Mera bestående och mera verkliga äro idéerna t. ex. skönhetens idé. Något är skönt endast i den mån det avspeglar det skönas idé, det verkligt sköna. Så kommer P. till det resultatet, att över sinnevärlden finnes en idéernas värld. Idéerna bli i P: s läror i viss mån ett slags väsen med självständig tillvaro. Själen intar en mellanställning mellan sinnevärlden och idévärlden. Den är odödlig, d. v. s. den har alltid existerat och den kommer alltid att existera. Själen har därför minnen från en föregående tillvaro, från idévärlden. Ur detta vill P. förklara, att vi ha t. ex. det skönas idé som en aldrig förverkligad tankebild inom oss, en bild, som han anser ej skulle existera, om den måste ha hämtats från sinnevärldens dimmiga och bristfälliga område. I senare arbeten uppbygger P. med utgångspunkt från sin filosofiska åskådning en aristokratisk-kommunistisk statslära. På samma gång han vill lämna makten åt några få, åt de visaste och de bästa, fordrar han även mycket stora inskränkningar i de enskildas frihet. De högre stånden få ej ingå äktenskap och ej ha privat egendom. De lägre stånden hopparas genom lottdragning. Barnen äro statsegendom och skiljas från mödrarna för att uppfostras gemensamt. — P :s arbeten äro skrivna i dialogform, utgöras av konstnärligt överlägsna och ofta dramatiskt verkningsfulla samtal mellan fingerade personer. Hans åskådningar ha utövat ett djupgående inflytande och de flesta s. k. ideella filosofiska system anknyta mer el. mindre till hans läror. Plato’nisk, anknytande till Platons åskådningar, ideell, ren. — Plato’-nisk kärlek, kärlek, fri från sinnlighet. Plats du jour [pla’ dy sjo’r], fr., rätterna för dagen, matsedel. Plattensjön, se Balatonsjön. Plattfot, en svaghet i fotens byggnad, vilken medför besvär vid ansträngningar (smärtor, ömhet). Tidigare ansåg man detta bero på att fotvalvet* var för lågt. Man har emellertid funnit, att en sådan fotbyggnad ej behöver medföra obehag, utan att det* väsentliga är, att foten är utåtböjd, sä att inre fotknölen sjunker ned mot marken. Denna vinkelställning av foten ger mindre motståndskraft mot belastning. Ett inlägg, som höjer inre fotranden och upphäver vinkelställningen, minskar besvären. Platt-tyska el. lågtyska, benämning på det språk, som talas i de nordtyska lågländerna (från Rhen till Kurisches Haff). Platå’, geografisk beteckning för (vanligen mera höglänt) område, som utjämnats genom denudation. Pla’uen, stad i v. Sachsen, nära bajerska gränsen. 105,000 inv. Medel-jfunkt för Sachsens textilindustri. Plausi’bel, som synes vara värd bifall, antaglig, rimlig. Plau’tus, T. M., omkring 254—184 f. Kr., romersk lustspelsförfattare. P. har en naturlig och smidig språkbehandling och hans dialog är kvick och livfull. Med rik humor har han givit populära bilder från det samtida livet i Rom. Av hans komedier må nämnas Pseudolus, Kabeln, Krigsfångarna. PIcbej’er, medborgare i antikens Rom, vilka saknade vissa av de rättigheter, som de gamla ätterna (patri-cierna) åtnjöto. P. voro ursprungligen inkomna till Rom genom frivillig invandring el. som krigsbyte. Så småningom utjämnades skillnaden mellan patricier och P., som i det hela erhöllo lika rättigheter. Plebisci’t, i forntidens Rom ett av plebejerna fattat beslut; folkbeslut, allmän folkomröstning. Ple’hve, se Pleve. Pleinairism [plänär-], friluftsmåleri, en riktning inom måleriet, som särskilt lade an på att få fram atmosfärens verkan. P. förebådade impressionismen. Plein pouvoir [pläng* povoa’r], fr., fullmakt; full myndighet. PIeja’derna el. Sjustjärnorna, stjärnbild på norra stjärnhimmeln. För blotta ögat äro vanligen blott 6 av de nära varandra liggande stjärnorna synliga. Redan i en mindre kikare kunna en hel mängd svagare stjärnor inom P. iakttagas. Den ljusstarkaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free