Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plagiat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pia’tinametaller, en grupp sällsynta
metaller, omfattande rutenium, rodium,
palladium, osmium, iridium och
platina. De tre första ha atomvikter
mellan 101 oeh 107 och en spec. vikt av
omkring 12, de tre sista atomvikter
mellan 190 och 190 och en spec. vikt
av omkring 22. De äro alla mycket
svårsmälta.
Platitude [-tyd], fr., platthet,
smaklöshet.
Platon, 427—347 f. Kr., grekisk
filosof. Han blev tidigt Sokrates lärjunge
och grundade sedermera en
filosofskola, Academian, i Aten, vilken
uppkallades efter byggnaden. Hans tidigare
skrifter behandla moraliska problem
och söka försvara Sokrates och hans
läror inför eftervärlden. I sina senare
arbeten (Faidros, Symposion,
Staten, F a i d o n) utformar P. sin
idélära. Han utgår från att ju mera
sanning något innehåller, desto mera
verkligt är det. Våra intryck av de
sinnliga tingen äro nu endast vaga
skuggbilder, och de sinnliga tingen
själva växla ständigt. ”De äro icke,
de bliva”. Mera bestående och mera
verkliga äro idéerna t. ex. skönhetens
idé. Något är skönt endast i den mån
det avspeglar det skönas idé, det
verkligt sköna. Så kommer P. till det
resultatet, att över sinnevärlden finnes
en idéernas värld. Idéerna bli i P: s
läror i viss mån ett slags väsen med
självständig tillvaro. Själen intar en
mellanställning mellan sinnevärlden
och idévärlden. Den är odödlig, d. v. s.
den har alltid existerat och den
kommer alltid att existera. Själen har
därför minnen från en föregående
tillvaro, från idévärlden. Ur detta vill P.
förklara, att vi ha t. ex. det skönas
idé som en aldrig förverkligad
tankebild inom oss, en bild, som han
anser ej skulle existera, om den måste
ha hämtats från sinnevärldens
dimmiga och bristfälliga område. I
senare arbeten uppbygger P. med
utgångspunkt från sin filosofiska
åskådning en aristokratisk-kommunistisk
statslära. På samma gång han vill
lämna makten åt några få, åt de
visaste och de bästa, fordrar han även
mycket stora inskränkningar i de
enskildas frihet. De högre stånden få
ej ingå äktenskap och ej ha privat
egendom. De lägre stånden hopparas
genom lottdragning. Barnen äro
statsegendom och skiljas från mödrarna
för att uppfostras gemensamt. — P :s
arbeten äro skrivna i dialogform,
utgöras av konstnärligt överlägsna och
ofta dramatiskt verkningsfulla
samtal mellan fingerade personer. Hans
åskådningar ha utövat ett djupgående
inflytande och de flesta s. k. ideella
filosofiska system anknyta mer el.
mindre till hans läror.
Plato’nisk, anknytande till Platons
åskådningar, ideell, ren. —
Plato’-nisk kärlek, kärlek, fri från
sinnlighet.
Plats du jour [pla’ dy sjo’r], fr.,
rätterna för dagen, matsedel.
Plattensjön, se Balatonsjön.
Plattfot, en svaghet i fotens
byggnad, vilken medför besvär vid
ansträngningar (smärtor, ömhet).
Tidigare ansåg man detta bero på att
fotvalvet* var för lågt. Man har
emellertid funnit, att en sådan fotbyggnad ej
behöver medföra obehag, utan att det*
väsentliga är, att foten är utåtböjd, sä
att inre fotknölen sjunker ned mot
marken. Denna vinkelställning av
foten ger mindre motståndskraft mot
belastning. Ett inlägg, som höjer inre
fotranden och upphäver
vinkelställningen, minskar besvären.
Platt-tyska el. lågtyska, benämning
på det språk, som talas i de nordtyska
lågländerna (från Rhen till Kurisches
Haff).
Platå’, geografisk beteckning för
(vanligen mera höglänt) område, som
utjämnats genom denudation.
Pla’uen, stad i v. Sachsen, nära
bajerska gränsen. 105,000 inv.
Medel-jfunkt för Sachsens textilindustri.
Plausi’bel, som synes vara värd
bifall, antaglig, rimlig.
Plau’tus, T. M., omkring 254—184 f.
Kr., romersk lustspelsförfattare. P.
har en naturlig och smidig
språkbehandling och hans dialog är kvick och
livfull. Med rik humor har han givit
populära bilder från det samtida
livet i Rom. Av hans komedier må
nämnas Pseudolus, Kabeln,
Krigsfångarna.
PIcbej’er, medborgare i antikens
Rom, vilka saknade vissa av de
rättigheter, som de gamla ätterna
(patri-cierna) åtnjöto. P. voro ursprungligen
inkomna till Rom genom frivillig
invandring el. som krigsbyte. Så
småningom utjämnades skillnaden mellan
patricier och P., som i det hela erhöllo
lika rättigheter.
Plebisci’t, i forntidens Rom ett av
plebejerna fattat beslut; folkbeslut,
allmän folkomröstning.
Ple’hve, se Pleve.
Pleinairism [plänär-], friluftsmåleri,
en riktning inom måleriet, som särskilt
lade an på att få fram atmosfärens
verkan. P. förebådade
impressionismen.
Plein pouvoir [pläng* povoa’r], fr.,
fullmakt; full myndighet.
PIeja’derna el. Sjustjärnorna,
stjärnbild på norra stjärnhimmeln. För
blotta ögat äro vanligen blott 6 av de
nära varandra liggande stjärnorna
synliga. Redan i en mindre kikare
kunna en hel mängd svagare stjärnor
inom P. iakttagas. Den ljusstarkaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
