sofi, historia, litteraturhistoria, naturvetenskap etc.). Plu’to, i den grekiska och romerska gudasagan underjordens härskare. Plutokrati’, penningvälde, de rikas herravälde. PIuto’n, underavdelning av kompani och skvadron. Pluto’niska bergarter, se Bergarter. PIutonis’ter, beteckning för de forskare, som anse, att jorden ursprungligen varit ett glödande klot och ännu är glödflytande i sitt inre, samt att graniter och närbesläktade bergarter härleda sig därifrån. (Jfr Neptunister). Plu’tos, enligt den grekiska gudasagan rikedomens gud. P. framställes vanligen med ett ymnighetshorn. PluviatFla klimat, se Klimat. Pluviome’ter, regnmätare. Plym, prydnadsfjäder från struts, maraboustork, paradisfågel etc., som användes av damer, militärer, hovämbetsmän o. dyl. Plymouth [pli’möth], stad och eget grevskap i sv. England. Efter inkorporering av de intill P. belägna De-vonport och East Stonehousé 210,000 inv. Starkt befäst örlogshamn. Stora varv och dockor. Emigranthamn för utvandrare till Australien och Sydafrika. Plysch, sammetsliknande tyg. P. finnes såväl av ylle, som av bomull och silke. Plysmaskin, benämning på maskiner, som inom ylleindustrin användas för olika ändamål t, ex. för att före kard-ningen uppluckra ullen och befria deri från lösa föroreningar, för att blanda olika ullsorter och för att i ullmassan inarbeta den inoljningsvätska, som kräves för kardningen. Plywood [plfvod], se Kryssfanér. "Plåster, én seg massa, som användes till läkemedelsberedning och som kan ha olika sammansättning. Ofta framställes P. genom att koka blyoxid och olja. Pläd, egentligen beteckning för de av rutigt el. randigt ylletyg tillverkade; långa schalar, som ingå i den högskotska nationaldräkten, numera ävéri beteckning för liknande resfiltar. Pläde’ra, hålla ett försvarstal inför rätta; förorda, tala ,till förmån för någon el. något. ! i Plä’ter, plåt el. bleck av en billigare metall, ,som på ömse sidor försetts med beläggningar av en dyrbarare t. ex. guld, silver el. platina. Tillvägagångssättet kallas p 1 ä t e’ r i n g. PlÖrti’ser. —! 1. Vita batistremsor, som' forr fästes på ärmuppslagen vid djtip sorg. — 2. Plymer med särskilt långt, fan.. P. M. — 1. Se. Meridies. — 2. Förkortning för promemoria. Pne’uma, grek!, luft, ande. Pneuma'tisk kallas en maskin, som. drives med sammanpressad luft. Pneumatoly’s, geol., den inverkan, som de från en stelnande magma bortgående flyktiga ämnena (vatten, kolsyra, svavel-, klor-, fluorföreningar m. m.) utöva på angränsande bergart, varvid nya ”pneumatolytiska” mineral (t. ex. flusspat, tennmalm, turma-lin, topas) uppkomma. Pneumoni’, lunginflammation. Pnom-penh, Pnoin-penj, huvudstad i franska Kambodsja, Bortre Indien, vid Mekongfloden. 60,000 inv. Stora palats och pagoder. Po [på], Italiens största flod, 672 km. lång. Upprinner i s. delen av Väst-alperna, flyter först i nö. riktning till Turin, där den tar ö. riktning och utfaller, bildande ett stort delta, i Adriatiska havet. Från n. mottager P. flera bifloder, av vilka den största är Ticino. P. är under nästan hela sitt lopp segelbar och står i förbindelse ined ett vitt utbrett kanalnät. Poco, it., mus., litet, ex. P. m e n 0, något mindre, P. a. P., småningom. Poda’ger, gikt i foten. Po’dium, trappliknande upphöjning, estrad; det upphöjda golvet på en scen. Podo’lien, förr guvernement i Syd-ryssländ. efter världskriget till stprsta delen tillhörande Polen, beläget Omkring floderna Dnjestr ocli Bug. Är synnerligen bördigt (svartjord) och tätt befolkat (omkring 100 inv. per kvkm.). Poe [pou], Edgar Allan,L 1809—49, nordamerikansk författare. P: s böcker utmärkas framför allt av en enastående fantasirikedom, och lian har givit överlägsna skildringar av abnorma själstillstånd. Till hans ryktbaraste dikter höra The r av e 11, T o Helen. Bland hans prosaberättelser må namnas T h e m urders in the rue Morgue, The fall of the house of U s h e r. Poe’m, dikt, skaldestycke. Poési’, diktning, skaldekonst; dikter (episk, lyrisk, dramatisk poesi). Poe’t, djktare, skald. — Poe’tisk, tiljhörande skaldekonsten; på vers, i buriden lorm. Poeti’k, verslära, den del av estetiken j som berör skaldekonstens väsen och arter. f , • Poetisk kalender, jämte månadsskriften Phosphoros nyromantikernas organ i Uppsala. P. utgavs 1811—21 av skalden P. D. A. Atterbom. Pogro’m, oroligheter och plundringar, särskilt sådana, som framprovoce-räs och ske med tyst samtycke av myndigheterna. Beryktade äro jude-pogromerna i Polen och Ryssland.