Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pohjola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
̀ Pohjola [påsj’j-] el; Pohja i den
finska mytologin lika med ”nordhem”,
det "ondas hemvist.
Poilu [poaly’], fransk folklig
benämning på de i världskriget
deltagande franska soldaterna.
Poincaré [poängkare’]. — 1. J. H. P.,
f. 1854, fransk vetenskapsman, * som
gjort betydande insatser såväl inom
den rena matematiken som inom
mekaniken och inom den matematiska
och teoretiska fysiken. Även som
filosofisk skriftställare är P. känd bland,
annat genom de två arbetena Science •
et Hypothése och Science et Méthode.
— 2. Raymond P., f. 1860, fransk
statsman, till yrket advokat. P. blev
konseljpresident 1912 och var republikens
president 1913—20. Han genomdrev
återinförandet av den treåriga
värnplikten. 1914 företog han en resa till
Leningrad, varigenom de fransk-ryska
förbindelserna ytterligare stärktes.
Under världskriget arbetade han pä
krigets hänsynslösa fortsättande.
Efter presidenttidens slut blev P. ledare
för det nationella blocket och var från
slutet av år 1921 till våren 1924
konseljpresident och utrikesminister. Som
sådan arbetade han. för en hård
politik mot Tyskland och genomdrev bl. a.
Ruhrockupationen. 1926 blev P. äter
konseljpresident.
Point [poäng’], fr., punkt. Jfr Poäng.
— P. de vue [dö vy’], synpunkt.
Pointé [poänR’t], fr., spets, udd;
udden i én kvickhet el. anekdot. Jfr
Poäng.
Pointer [påj’nter], se Hundraser.
Pointillism [poäng-], se
Neoimpres-sionism.
Point Loma, en udde i Kalifornien,
på vilken bland annat finnes en
undervisningsanstalt, som tillhör teosofiska
samfundet.
Poitiers [poatie’], åldérdömlig stad
i franska provinsen Poitou, s. om
Loire. 38,000 inv. Jfr Karl Martell.
Poitou [poato’], provins i v.
Frankrike, s. om Loire.
Poka’1, bägare med fot. j
Po’ker, ett hasardspel med kort, i
vilket ingår som ett karakteristiskt
moment bluffen, d. v. s. den spelandes :
försök att bibringa motspelarna en
uppfattning’om värdet av de kort, han
har på hand, som icke behöver
överensstämma med det värde, korten en-:,’
ligt spelreglerna liä.
Pol. — 1. Jordklotets båda poler äro *
de punkter, där den axel, kring vilken"
jorden roterar, skär jordytan.
Motsvarande punkter på himmélssfäréh
benämnas världspoler el. himmélspolér.
— 2. Se Galvan.iska element, ttlagne- f
tism och Polära • koördinatér;
Po’la, stad och befäst örlogshamn ;
vid Adriatiska havet, nära s. spetsen
av halvön Istrien, nö. Italien. 50,000
inv.!. P., som. sedan 1918 tillhör Italien,
var förut Österrike-Ungerns största,
krigshamn med starka fästningsverk,
marinarsenal och varv. Redan under
romartiden var P. viktig krigshamn..
P. bombarderades under världskriget
upprepade gånger av engelska och
italienska flygare. År 1918 företogo
italienarna ett torpedanfall mot i P.
liggande krigsfartyg.
Polack’a, mus., se Polonaise. .
Polacksbacken, excercisplats invid
Uppsala.
Polarbassängen, se Norra Ishavet.
Polardag, den tid, som solen i
polartrakter, sommartid, ständigt synes’
över horisonten. Motsvarande tidrymd
på vintern kallas polarnatt.
Polarexpedition, resa för utforskan-’
de av polarländernas och havens na-1
turförhållanden; se Torell,
Nordenskiöld, Nansen, Peary, Payer,
Amund-sen, Schackleton, Andrée,
Vegaexpedi-tionen, Antarcticexpeditiorien,
Nordpolen.
Polarhöjd, en orts latitud.
Pola’ris, se Polstjärnan..
Polarisation. — 1. Om man låter ljus infalla mot en spegel, så att infallsvinkeln är omkring 56°, kan man visa, att det. reflekterade ljuset är i viss mån annorlunda beskaffat än det infallande. Låter man nämligen den reflekterade strålen under samma infallsvinkel träffa en ny spegel, kan denna givas en sådan ställning, att intet ljus reflekteras från densamma. Intet särskilt kan iakttagas, när speglarna äro parallella, medan däremot det nyss antydda fenomenet inträder, om den andra spegeln vrides 90° ur sitt med den första spegeln parallella läge. Förklaring härtill erhålles, om man tänker sig, att ljuset är en transversell vågrörelse. I det vanliga infallande ljuset ske svängningarna i alla möjliga mot ljusstrålen vinkelräta plan, medan svängningarna i den reflekterade ljusstrålen endast ske i ett bestämt plan. En dylik ljusstråle säges vara polariserad, och fenomenet kallas polarisation. Den apparat, med vilken polarisationen åstadkommes, i detta fall den första spegeln, kallas polarisator; den apparat, i det valda exemplet den andra spegeln, med vilken polarisationen påvisas, kallas analysätor. Analysator och polarisator tillsammans kallas för en polarisationsapparat. Av polarisationsapparater ha flera olika typer konstruerats. — Vissa kristaller ha den egenskapen, att de, då de passeras av en polariserad ljusstråle i en riktning, som är parallell med den optiska axeln och sålunda dubbelbtytning ej äger rum, vrida polarisationsplanet i viss bestämd riktning (åt höger el. vänster). Samma egenskap tillkommer vissa lösningar t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
