Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmen är lågprocentig ocli måste
utblandas med importerad mera
högvärdig malm (bland annat från Sverige).
Industrin, som före världskriget
skyddades av Rysslands höga tullmurar
och hade avsättning på den ryska
marknaden, drabbades hårt av kriget
och låg vid fredsslutet till största
delen nere. Den har emellertid raskt
återuppblomstrat. Viktigast är
textilindustrin (främst i staden L6dz) och
metallindustrin (Schlesien).
Tänd-sticksindustrin, vilken till stor del
behärskas a,v Svenska tändstickstrusten,
lämnar ett betydande Nexportöverskott.
Handeln, till stor del bedriven av
judiska köpmän, är betydande. Värdet
av exporten uppgick år 1925 till 1,397
milj. zloty, importens värde till 1,665
milj. zloty. 1 zloty = 100 groszy =
nominellt 0,72 kr. 1 zloty var i medeltal
år 1925 enligt växelkurs värd 0.66 kr.;
under . det första, ^vartalet 1926 hade
den sjunkit till 0.46 kr.
Samfärds-medlen äro både vad beträffar
landsvägs- och järnvägsnät tämligen
dåliga i de förr ryska områdena ,men
väl utvecklade i de förr tyska och
österrikiska delarna av P.
Järnvägarna äro emellertid ej räntabla.
Försvars väsendet utgör en avsevärd post
i statsbudgeten. Befolkningens
huvudmassa, 19 milj., utgöres av
polacker. Vidare finnas i ö. Galizien
rute-ner (lillryssar) till ett antal av nära
4 milj., i nö. delen av landet över 1
milj. vitryssar, i städerna åtskilligt
över 2 milj. judar samt huvudsakligen
i de förut tyska provinserna 1 milj.
tyskar. Polackerna stå i
bildnings-hänseende lågt. Religionen är
övervägande katolsk, dock finnas utom
judar nära 3 milj. lutheraner och
reformerta. Folkrepresentationen
utgöres av en riksdag med två kamrar:
Deputeradekammaren (”sejm”) med
444 medlemmar och senaten med 111
medlemmar, bådadera valda på 5 år
genom direkta proportionella val.
Rösträtt till deputeradekammaren
erhålles vid fyllda 21 års ålder, till
senaten vid fyllda 30 års ålder.
Valbarhet till deputeradekammaren erhålles
vid 25 års ålder, till senaten vid 40
års ålder. Verkställande makten
tillkommer en president, vald på 7 år,
jämté en av honom utsedd, inför
riksdagen ansvarig ministär. Huvudstad
är Warszawa, 1,150,000 inv. övriga
viktigare städer äro Lödz 450,000 inv.,.
Lemberg 220,000, Vilna 215,000,
Kra-kow 100,000, Posen 170,000 inv. —
Historia. I äldsta tider beboddes
P. av flera västslaviska stammar,
genom vilkas sammanslutning den polska
staten uppkom. P: s egentliga, historia
börjar med Mieszkös • regering, då P.
erkändé den tyske kejsarens
överhöghet (963). Mieszko tillhörde p i a s-
t e r n a s ätt, vilken regerade i P. frän
900-t. till 1370. Under Mieszkös son,
Boleslav I, blev P. en fullt
självständig stat och dess område utvidgades
betydligt. På 1100-t. erövrades en del
områden under strider med ryssar och
tyskar, men riket försvagades genom
upprepade tronstrider. Vid 1200-t:s
slut hade P. sönderfallit i flera
del-furstendömen, vilka lågo i fejd ined
varandra. I början av 1300-t.
återupprättades riksenheten och 1320
antog Vladislav Lokietek konungatiteln.
Under Kasimir den store utvecklades
P. till en mäktig stat. Galizien
införlivades med P. Efter Kasimirs död
blev hans systerson Ludvig av
Ungern konung i P. 1384 efterträddes
Ludvig av sin dotter Hedvig, som gifte
sig med storfurst Jagello av Lithauen.
Denne erkändes som P: s konung och
blev stamfader för den
jagello-n i s k a ätten, vars medlemmar under
ett par århundraden valdes till
konungar i P. 1466 ingicks en fred i
Thorn med Tyska orden, som
ständigt legat i strid med P. P. erhöll
i denna fred Västpreussen och
läns-höghet över Ostpreussen. Under
Sigismund II fick P. och Lithauen
gemensam senat och riksdag 1569 och
det nya dubbelriket förklarades för
valrike. Sigismund var den siste
ja-gelloniske konungen. Efter hans död
1572 uppstod strider om tronen.
Stefan Båthory valdes 1575 till
konung och hans regering blev en tid av
maktutveckling för P. Stefan förde
ett framgångsrikt krig mot
Ryssland.-Under hans efterträdare, Sigismund
III (1587—1632), son till Johan III av
Sverige, invecklades P. i en långvarig
strid med Sverige. 1655 inföll den
svenske konungen Karl X Gustav i
P. och den polske konungen Johan
Kasimir flydde till Schlesien. 1660
slöts fred med Sverige i Oliva. P. var
även invecklat i strider med Ryssland
och Turkiet. 1668 abdikerade Johan
Kasimir. 1674 valdes kronhetmanen
Johan Sobieski till konung. Under
hans liksom under hans
företrädaresregering fördes strider med turkarna,
över vilka han vann en lysande
seger vid Wien 1683. Johan
efterträddes av den saxiske kurfursten
August. Under dennes regering ingicks
fred med turkarna i Karlowitz 1699.
Därefter inblandades P. i Stora
nordiska kriget. Karl XII inföll i P. och
genomdrev Stanislaus Leszczynskis val
till konung. Men efter Karls nederlag
vid Poltava 1709 lyckades August
återtaga sin polska krona. Under
Augusts-regering började Ryssland få infly-.
tandé i P. P. splittrades dessutom av
inbördes tvistigheter och blev allt mer
försvagat. Statsförfattningen gav
alltför stor frihet åt herremännen. En
Tidens Lexikon.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
