- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1945-1946

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Malmen är lågprocentig ocli måste utblandas med importerad mera högvärdig malm (bland annat från Sverige). Industrin, som före världskriget skyddades av Rysslands höga tullmurar och hade avsättning på den ryska marknaden, drabbades hårt av kriget och låg vid fredsslutet till största delen nere. Den har emellertid raskt återuppblomstrat. Viktigast är textilindustrin (främst i staden L6dz) och metallindustrin (Schlesien). Tänd-sticksindustrin, vilken till stor del behärskas a,v Svenska tändstickstrusten, lämnar ett betydande Nexportöverskott. Handeln, till stor del bedriven av judiska köpmän, är betydande. Värdet av exporten uppgick år 1925 till 1,397 milj. zloty, importens värde till 1,665 milj. zloty. 1 zloty = 100 groszy = nominellt 0,72 kr. 1 zloty var i medeltal år 1925 enligt växelkurs värd 0.66 kr.; under . det första, ^vartalet 1926 hade den sjunkit till 0.46 kr. Samfärds-medlen äro både vad beträffar landsvägs- och järnvägsnät tämligen dåliga i de förr ryska områdena ,men väl utvecklade i de förr tyska och österrikiska delarna av P. Järnvägarna äro emellertid ej räntabla. Försvars väsendet utgör en avsevärd post i statsbudgeten. Befolkningens huvudmassa, 19 milj., utgöres av polacker. Vidare finnas i ö. Galizien rute-ner (lillryssar) till ett antal av nära 4 milj., i nö. delen av landet över 1 milj. vitryssar, i städerna åtskilligt över 2 milj. judar samt huvudsakligen i de förut tyska provinserna 1 milj. tyskar. Polackerna stå i bildnings-hänseende lågt. Religionen är övervägande katolsk, dock finnas utom judar nära 3 milj. lutheraner och reformerta. Folkrepresentationen utgöres av en riksdag med två kamrar: Deputeradekammaren (”sejm”) med 444 medlemmar och senaten med 111 medlemmar, bådadera valda på 5 år genom direkta proportionella val. Rösträtt till deputeradekammaren erhålles vid fyllda 21 års ålder, till senaten vid fyllda 30 års ålder. Valbarhet till deputeradekammaren erhålles vid 25 års ålder, till senaten vid 40 års ålder. Verkställande makten tillkommer en president, vald på 7 år, jämté en av honom utsedd, inför riksdagen ansvarig ministär. Huvudstad är Warszawa, 1,150,000 inv. övriga viktigare städer äro Lödz 450,000 inv.,. Lemberg 220,000, Vilna 215,000, Kra-kow 100,000, Posen 170,000 inv. — Historia. I äldsta tider beboddes P. av flera västslaviska stammar, genom vilkas sammanslutning den polska staten uppkom. P: s egentliga, historia börjar med Mieszkös • regering, då P. erkändé den tyske kejsarens överhöghet (963). Mieszko tillhörde p i a s- t e r n a s ätt, vilken regerade i P. frän 900-t. till 1370. Under Mieszkös son, Boleslav I, blev P. en fullt självständig stat och dess område utvidgades betydligt. På 1100-t. erövrades en del områden under strider med ryssar och tyskar, men riket försvagades genom upprepade tronstrider. Vid 1200-t:s slut hade P. sönderfallit i flera del-furstendömen, vilka lågo i fejd ined varandra. I början av 1300-t. återupprättades riksenheten och 1320 antog Vladislav Lokietek konungatiteln. Under Kasimir den store utvecklades P. till en mäktig stat. Galizien införlivades med P. Efter Kasimirs död blev hans systerson Ludvig av Ungern konung i P. 1384 efterträddes Ludvig av sin dotter Hedvig, som gifte sig med storfurst Jagello av Lithauen. Denne erkändes som P: s konung och blev stamfader för den jagello-n i s k a ätten, vars medlemmar under ett par århundraden valdes till konungar i P. 1466 ingicks en fred i Thorn med Tyska orden, som ständigt legat i strid med P. P. erhöll i denna fred Västpreussen och läns-höghet över Ostpreussen. Under Sigismund II fick P. och Lithauen gemensam senat och riksdag 1569 och det nya dubbelriket förklarades för valrike. Sigismund var den siste ja-gelloniske konungen. Efter hans död 1572 uppstod strider om tronen. Stefan Båthory valdes 1575 till konung och hans regering blev en tid av maktutveckling för P. Stefan förde ett framgångsrikt krig mot Ryssland.-Under hans efterträdare, Sigismund III (1587—1632), son till Johan III av Sverige, invecklades P. i en långvarig strid med Sverige. 1655 inföll den svenske konungen Karl X Gustav i P. och den polske konungen Johan Kasimir flydde till Schlesien. 1660 slöts fred med Sverige i Oliva. P. var även invecklat i strider med Ryssland och Turkiet. 1668 abdikerade Johan Kasimir. 1674 valdes kronhetmanen Johan Sobieski till konung. Under hans liksom under hans företrädaresregering fördes strider med turkarna, över vilka han vann en lysande seger vid Wien 1683. Johan efterträddes av den saxiske kurfursten August. Under dennes regering ingicks fred med turkarna i Karlowitz 1699. Därefter inblandades P. i Stora nordiska kriget. Karl XII inföll i P. och genomdrev Stanislaus Leszczynskis val till konung. Men efter Karls nederlag vid Poltava 1709 lyckades August återtaga sin polska krona. Under Augusts-regering började Ryssland få infly-. tandé i P. P. splittrades dessutom av inbördes tvistigheter och blev allt mer försvagat. Statsförfattningen gav alltför stor frihet åt herremännen. En Tidens Lexikon. 62

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free