Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pohjola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sockerlösningar. Detta förhållande har blivit av stor betydelse för den kemiska analysen, varför också ett stort antal instrument konstruerats för att möjliggöra noggrannast möjliga mätning av den vinkel, som polarisationplanet vrides.
— 2. Om en elektrisk ström, t. ex. med tillhjälp av tvenne platinaelektroder, ledes genom en elektrolyt, t. ex. utspädd svavelsyra, sönderdelas svavelsyran, så att syrgas avskiljes vid den ena elektroden och vätgas vid den andra. Om strömmen härefter brytes, strömkällan frånkopplas och strömkretsen ånyo slutes, uppkommer en ström i motsatt riktning mot den, som ursprungligen leddes genom elektrolyten. Det elektrolytiska badet säges vid sådant förhållande vara polariserat; den ström, som alstrats, benämnes polarisationsström. Dessa polarisationsströmmar spela en skadlig roll i de galvaniska elementen, där de motverka den ström, som till en början alstrats av elementet. Då de i första hand bero på den vätgas, som absorberas av den positiva polskivan i elementen, vidtager man åtgärder för att förhindra vätgasens avskiljande på denna. De element, där dylika åtgärder vidtagits, giva en ström, vars strömstyrka, då uppkomsten av polarisationsströmmen förhindrats, är tämligen oföränderlig, och benämnas därför konstanta.
Polarländer, de omkring Nord- och
Sydpolen belägna länderna och öarna.
Till nordpolarländerna höra de
nordligaste delarna av N. Amerikas fastland
och övärlden n. därom, vidare
Grönland, Jan Mayen, Spetsbergen,
Björnön, de nordligaste kuststräckorna av
gamla världen och öarna n. därom
(Novaja Zemlja, Franz Josefs land,
Nysibiriska öarna, Wrangels land
ni. fl.). Island räknas ej som
polarland, ej heller Norra Skandinavien,
ehuru det faller n. om polcirkeln.
Sydpolarländerna äro ofullständigt
kända till sin begränsning. Mot Nya
Zeeland och Australien löper ungefär
på polcirkelns latitud en
sammanhängande kuststräcka, som antagligen är
ytterranden av en ända intill polen
nående kontinent (östantarktis); mot
Sydamerika skjuter en udde långt ut
över polcirkeln (utgörande en del av
det till sin begränsning okända
Väst-antarktis). Södra polarområdet är till
större delen täckt av landis;
sammanhängande isbarriärer gå långa
sträckor ut i havet. Polarområdena ha pä
grund av de stora ismassorna och den
avkylning deras smältning
förorsakar, låga sommartemperaturer, som
endast sällan och under gynnsamma
lokala förhållanden visa månadsmedeltal
över nollpunkten; under vintern gä
dessa ned till —40° och lägre. För
övrigt gestaltar sig klimatet mycket
olika i olika delar av områdena.
Rörande naturförhållandena etc. se under
uppslagsorden Spetsbergen, Grönland,
Sydpolarområdet m. fl.
Polarljus, polarsken, se Norrsken.
Polcirkeln, den parallellkrets på
jordklotet (och himmelssfären), som
löper på 23% grads avstånd från
Polen (CG1/^0 latitud). Inom de
innanför P. belägna delarna av jordytan
går solen icke upp vid
vintersolståndet och icke ned vid
sommarsolstån-det, och ju närmare polen man
kommer, desto längre blir den tid, under
vilken solen icke går ned el. icke går
upp.
Pol’der, beteckning för de vid
Nordsjökusten under havets nivå belägna,
genom uppkastade vallar skyddade
marskom rådena.
Polemi’k, litterär, vetenskaplig,
politisk strid, pennfejd.
Polen, östeuropeisk republik, i n.
gränsande till östersjön, till vilken
den går fram med en smal landremsa,
”Polska korridoren”, vidare till den
tyska provinsen Ostpreussen samt
Li-taven och Lettland, i ö. till
Vitryssland och Ukraina av Sovjetryssland, i
s. till Rumänien och Tjeckoslovakien
och i ö. till Tyskland. P. bildades
vid världskrigets slut av det förut
ryska slättlandet omkring och ö. om
Weichsel, de förut tyska områdena
Posen, Västpreussen (större delen) och
delar av Schlesien samt det förut
österrikiska Galizien. Om man bortser
från gränsen mot Tjeckoslovakien,
vilken löper längs Karpaterna,
saknar P. naturliga gränser. Ytvidden
uppgår till 390,000 kvkm. med 27 milj.
inv. P. är i huvudsak ett lågland,
vilket utbreder sig kring Weichsel,
landets huvudflod, och dennas bifloder.
Inom P. faller Njemens och Dnjestrs
övre lopp samt större delen av Oders
biflod Warthe. Klimatet är särskilt
i s. och ö. fastlandsklimat.
Huvudnäring är jordbruk med
boskapsskötsel. P. är en av Europas främsta
rågproducenter. Potatisodlingen
lämnar ett avsevärt exportöverskott. Nära
en fjärdedel av landet täckes av skog
och träexporten är betydande.
Mineraltillgångarna äro synnerligen
rikliga. Den del av det tyska Schlesien,
som tillföll Polen, har stora,
högvär-diga koltillgångar, vilkas produktion
långt överstiger P:s behov; i
Schlesien finnas vidare de mest givande
zinkfyndigheterna i Europa (även bly).
I Wieliczka i det förr österrikiska
Galizien brytes bergsalt. De galiziska
oljefälten göra P. till Europas största
oljeproducent näst Rumänien och
Ryssland (Baku). Stora
järnmalms-fyndigheter finnas i P:s v. delar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
