slugliet. — Poli’tisk, stats-, som har avseende pä statskonsten, världs-klok, slug. — P o 1 i’t i k e r, statsman, person, som ägnar sig åt politik; beräknande, slug människa. Politiken, dansk vänstertidning, grundad 1884 i Köpenhamn. Politisk förbrytelse. P. har länge intagit en undantagsställning bland brotten. Så finnes i vår nu gällande lag om utlämning av förbrytare stadgat, att utlämning till främmande makt ej må ske för P. Om den gärning, för vilken utlämning begäres, delvis är av politisk beskaffenhet men till största delen är brott av vanlig natur, kan likväl utlämning ske. Mord, mordförsök el. dråp å främmande statsöverhuvud el. någon till en främmande suveräns familj hörande person skall emellertid i utlämningshänseende i intet fall anses som P. Politisk geografi, se Geografi. Polity’r, glans, glansslipning; en lösning av shällack i sprit, som användes för polering av möbler; förfining i uppträdande, umgängesspråk och umgängessätt i övrigt. Polk [pouk], ,T. K., 1795—1840, Förenta staternas elfte president (1845— 49). P. tillhörde det demokratiska partiet. Hans presidenttid kännetecknas av en målmedveten utvidgningspolitik. Polka, dans i 2A takt, härstammande från Böhmen. Pollajuolo [pållajoå’lå], A. del, 1429 —98, italiensk guldsmed, gravör, bildhuggare och målare, verksam i Florens och Rom. P: s förnämsta skulpturverk äro bronsgravvårdarna över Sixtus IV och Innocentius VIII. Porien, se Frömjöl. Pollett’, stämplat kort el. märke, berättigande till någon förmån. Pollette’ring, inskrivning av resgods, som resande själv icke kan el. får medtaga. P. av resgods intill en viss vikt (25 kg.) sker mot lösande av särskild resgodsbiljett (50 öre), överstiger resgodsets vikt denna vikt, får särskild avgift för övervikten, beräknad med hänsyn till dennas storlek, betalas. Pollination kallas frömjölets (pollenkornens) överförande till märket hos angiospermernas blommor el. frö-ämnesmunnen hos gymnospermerna. P. är en nödvändig förutsättning för att befruktning skall komma till stånd. P. kan förmedlas av vinden, djur (insekter) och rinnande vatten. Jfr Frömjöl. Pollution, ofrivillig sädesuttömning. I\ förekommer normalt under sömnen. Poriux. — 1. Fixstjärna, tillhörande Tvillingarnas stjärnbild. Jfr Stjärnhimmeln. — 2. Se Dioskurerna. Poloy ett slags bollspel, som spelas av ryttare med lätta träklubbor. Jfr även Vattenpolo. Po’lo, Mar’co, berömd venetiansk resande på 1200-t., som gjorde vidsträckta färder i Centralasien, Sydasien och Västra Afrika och under 17 år vistades hos storkanen i ”Cathai” (Kina). P:s resor och underbara upplevelser äro skildrade i en redan under medeltiden mycket spridd bok. Vederhäftigheten av hans tili synes så fantastiska reseskildringar har genom senare forskningar blivit i stort sett bekräftad. Han är en av alla tiders märkligaste upptäcktsresande. Polo’nia, latinisering av Polen. Polonä’s, it. Polacca, polsk dans i % takt. P. utföres vanligen som en slags promenad, inledande balerna. Polplatta, se Polskiva. Polska, svensk allmogedans i % takt. Polska korridoren, en smal landremsa ö. om Danzig, vilken genom Ver-saillestraktaten tillerkändes Polen för att bereda detta land tillträde till havet. Tyskland beviljades fri transito-rätt genom P. Polska tronföljdskriget, det europeiska krig, som uppkom efter polske konungen August II: s död 1733. August II: s son, kurfurst August av Sachsen, uppställdes med Rysslands och Österrikes bistånd som tronpretendent, medan Frankrike, Spanien och Sverige ställde sig på exkonung Sta-nislaus Leszczynskis sida. Striden övergick emellertid snart till en kamp mellan Österrike och Frankrike, vilken slutade till det sen a res förmån. I freden i Wien 1738 bestämdes bl. a., att August skulle få Polens krona, medan Stanislaus fick ersättning pä Österrikes bekostnad (Lothringen). Polskiva el. polplatta, benämning pä elektroderna i de galvaniska elementen. Polstjärnan (Polaris), en fixstjärna, belägen i närheten av världsrymdens nordpol. Jfr Stjärnkartan. PoIta’va (Pultava), stad i Ukraina, Sydryssland. 70,000 inv. Bekant framför allt genom tsar Peters seger över Karl XII 1709. Polyandri’, månggifte (en kvinna gift med flera män). Jfr Polygyni. Polyan’dria, se Sexualsystemet. Polye’der kallas varje kropp, som begränsas endast av plana ytor. X‘. benämnas i regel efter begränsnings-ytornas el. sidornas antal. En P. med fyra sidor benämnes tetraeder, en med fem sidor pentaeder, en med sex sidor liexaeder o. s. v. Prisma kallas en P., om skärningslinjerna mellan sidoytor-na äro parallella och sidoytorna avskurna med två inbördes parallella ytor, basytorna. Pyramidens sidoytor