skära varandra i en gemensam punkt, pyramidens spets. Den återstående be-gränsningsytan, basytan, som skär si-doytorna, går däremot icke genom denna punkt. En parallellepiped är en P. med sex begränsningsytor, av vilka två och två äro inbördes parallella. Parallellepipeden säges vara rätvinklig, om alla begränsningsytorna äro rektanglar. Äro begränsningsytorna kvadrater kallas parallepipeden kub. Regelbundna P. äro P., vilkas samtliga begränsningsytor utgöras av kongruehta, regelbundna månghör-ningar, d. v. s. av månghörningar,! vilkas alla sidor och vinklar äro inbördes lika. Endast fem regelbundna P. finnas, nämligen den regelbundna tetraedern, som begränsas av fyra lik-sidiga trianglar, den regelbundna hexaedern el. kuben med sex kvadratiska begränsningsytor, den regelbundna oktaedern, som begränsas av åtta liksidiga trianglar, den regelbundna dodekaedern, begränsad av tolv regelbundna femhörningar, samt slutligen den regelbundna ikosaedern, som begränsas av tjugu liksidiga trianglar. Polyfe’mos, grekisk sagofigur. P. var en enögd, människoätande jätte (cyklop), Son till Poseidon. Odysseus tillfångatogs av P. men räddade sig genom en list. Polyfo’n, flerstämmig, mångstämmig. — H o m o f o’n, enstämmig, likstäm-mig. Polygrami’, månggifte. Polygryni’, månggifte (en man flera hustrur). Jfr Polyandri. Polyglott’, mångspråkig; bok, skriven på flera språk (polyglott-bibel, polyglott-ordbok). Polygo’n. — 1. P. kallas varje plan figur, vars sidor äro räta linjer. P. uppkallas efter antalet sidor. En P. med fem sidor benämnes femsiding, femhörning el. pentagon, en P. med sex sidor sexsiding, sexhörning el. hexagon, en med sju sidor sjusiding, sjuhörning el. heptagon o. s. v. En P. säges vara regelbunden, om alla dess sidor och vinklar äro lika stora. — 2. Om flera krafter verka i samma punkt, kan deras resUltant erhållas, om en' månghörning uppritas, vars sidor äro i tur och ordning lika stora, lika riktade och parallella med de linjer, som representera de i punkten verkande krafterna. Resultanten är till storlek och riktning lika med den sida i mång-hörningen, som förenar den ursprungliga punkten med den fria ändpunkten av den med den sista kraften parallella sidan i#» månghörningen. En dylik månghörning kallas kraftpolygon. Jfr Kraftparallellogram. Polyhis’tor, mångkunnig person, lärd, som är förtrogen med de mest skilda vetenskaper. PolyhynTnia, en av de nio muserna. Se Muser. Polyklei’tos, grekisk bildhuggare från 400-t. f. Kr., företrädesvis verksam i Argos. P. var den förnämste representanten för den peloponnesiska bildhuggarkonsten. Hans mest berömda arbete är ynglingastatyn Dory-foros (spjutbäraren). Poly’krates, d. 522 f. Kr., forngre-kisk tyrann på ön Samos, som han gjorde till centrum i ett stort joniskt örike. Vid P:s lysande hov vistades bland andra skalden Anakreon. En sägen berättar, att P., för att gudarna ej skulle bli avundsjuka på hans ständiga framgång, åt dem kastade en dyrbar ring i havet. Denna återfanns emellertid efter ett par dagar i en fisk. Strax därpå överlistades P. av en persisk satrap och korsfästes. Polykromi', färgrikedom, mångfärg-ning; den under forn- och medeltiden samt delvis under renässansen brukliga färgläggningen av byggnads- och bildhuggararbeten. Polymeri\ Polymera sägas kemiska, föreningar vara, som ha samma pro-centiska sammansättning men ej samma molekylarvikt. Exempel på dylika föreningar äro etylenseriens kolväten. Jfr Isomeri. Polymorfi’ är motsatsen till isomorfi och innebär alltså, att ett och samma ämne kan uppträda kristalliserat enligt flera system el. såväl kristalliskt som amorft. Sålunda är t. ex. svavel, som kristalliserar såväl efter det monosymmetriska som rombiska systemet och därjämte kan uppträda i amorf form, ett polymorft ämne. Polyne’sien (”de många öarna”), en samling ögrupper bland Söderhavs-öarna, omfattande Tonga-, Samoa-, Sällskapsöarna samt Låga öarna och Marquesasöarna, alla belägna mellan Ekvatorn och Stenbockens vändkrets. Polyne’sier, se Malajer. Polyno’m, ett matematiskt uttryck, bildat av flera termer, förenade genom plus el. minus t. ex. a + 1) — c. Poly’per. — 1. Beteckning på en del lägre djur (en del kavitetsdjur och koraller). Jfr även Armpolyp. — 2. Inflammatoriska nybildningar på näsans .slemhinna, vilka ha smalare el. bredare stjälk. Den orsakande inflammationen fordrar som regel behandling. PolysylFabum, flerstavigt ord. — P o 1 y s y 11 a’b i s k, flerstavig. Polysyllogism, sammansatt slutledning. Polyteism, mångguderi. Polytek’niska skolor, benämning på en del inbördes rätt olika skolor, vid