slaus, blev polsk konung. Se Stani-slaus, polska konungar. Pon’ny, se Hästraser. Ponte Corvo [pån’te kår’vå], stad i italienska provinsen Caserta. Till 1860 utgjorde P. med område ett fursten-döme, som Napoleon 1806 skänkte åt marskalk Bernadotte, vilken antog titeln furste av P. Pontifika’t, påve- el. biskopsvärdig-het. Ponti’nska träsken, mellersta Italien, osunda, av febrar hemsökta sumpmarker, vilka sträcka sig sö. om Rom mot Tyrrenska sjön, upptagande en ytvidd av 750 kvkm. Sedan lång tid tillbaka pågå där omfattande torrläggningsarbeten. Ponto’n, pråm, som användes till underlag för mera tillfälliga broar. Pontonjä’rer, trupper, som handha den för broslagning erforderliga materialen o. dyl. De ingå i Sverige i ingenjörtrupperna. Pontopp’idan, Henrik, f. 1857, dansk författare. P. har givit starkt realistiska skildringar från det nutida Danmark, skrivna i en klar och uttrycksfull stil (Det f o r j se 11 e d e land, Lykke-Per). P. erhöll tillsammans med Gjellerup Nobels litteraturpris 1917. Pon’tos, forntida namn på Svarta havet. P. var under forntiden även beteckning på ett kustlandskap pä Mindre Asiens kust mot Svarta havet. Pooru, finska benämningen på Björneborg. Pop, grekisk-katolsk präst. Pope [poup], Alexander, 1688—1744, engelsk skald, en typisk representant för den fransk-klassiska smaken. Mest berömda av P: s alster äro den mästerliga satiren T h e Duncia d, den komiska hjältedikten The rape or t h e lock (Våldet på Belindas lock) samt den filosofiska dikten Essay o n m a n. P. utövade ett oerhört inflytande på den samtida litteraturen. Popeli’n, ett slags lialvsiden. Popocatepe^l, 5,500 m. hög vulkan i Mexico. Poppel kallas arter av växtsläktet Populus (familjen Salicacese). C: a 18 arter kända i norra tempererade zonen. P. blommar på bar kvist. Blott en art inhemsk i vårt land, nämligen As pen (P. tremula). Vanliga pryd-nadsträd äro B a 1 s a m poppel (P. balsamifera) från Nordamerika. P y-ramidpoppel (P. pyramidalis) från Orienten m. fl. Popularisera, framställa i lättfattlig form, göra begriplig för en större allmänhet. Popula’s, pack, pöbel. Po’pulus, lat., folk som politisk enhet ; samhälle av medborgare. — P. Rom a’n u s, romerska folket. Se även Poppel. Populä’r, folklig, allmänt omtyckt, folkkär; lättfattlig, avsedd för folket. — Popularite’t, folkgunst, folkynnest. Populärvetenskapliga föreläsningar, se Folkbildningsarbete. Po’rer, punktformiga öppningar pä huden, vilka äro hårsäcks- el. körtelmynningar. Porfy’rer, bergarter, som innehålla större strödda mineralkorn (strökorn) i en finkornig el. glasig grundmassa. De äro eruptiva bergarter, i vilka strö-kornen vanligen redan voro utkristalliserade, innan de med lavan kommo upp till jordytan. Se även Bergarter och Älvdalsporfyrer. Por’jus, vattenfall och kraftstation vid Stora Lule älv, nedanför Stora Lule träsk. Fallhöjden är på en sträcka av 3 km. omkring 50 m., medelvat-tenkraften 130,000 hästkrafter, varav 82,000 utbyggda. Kraftverket är näst Trollhättan det största i Sverige. Kraften användes för elektrisk drift av Lule-Ofotenbanan, för smältverk m. m. För reglering av vattentillström-ningen är ovanför fallet byggd en 13 m. hög och 1,250 m. lång damm. Järnvägsförbindelse med Gällivare. Porla brunn, en av Sveriges förnämsta brunnsorter, belägen i v. Närke. Pormaskar, se Talgkörtlar och Se-borré. Pornografi’, smutslitteratur, slipprig litteratur. — P o r n o g r a’f i s k, slipprig, oanständig. Porsangerf jorden, Porsangen, 12 mil lång fjord i norska Finnmarken, ö. om Nordkap. Porsgrund, stad vid Skiensälvens utlopp i en fjord av Skagerack, sö. Telemarks fylke, s. Norge. 8,600 inv. Stor porslinsfabrik. Utförsel av trä, trämassa och salpeter. Porsiforsen, betydande fors (fallhöjd 26 m.) i Luleälv nedanför Stora och Lilla Luleälvarnas sammanflöde. Porslin, liårdbränt, för vätskor ogenomträngligt, vitt och halvgenomskinligt lergods. Råmaterialet vid tillverkningen av P. utgöres av kaolin, fält-spat och kvarts, som finpulvriseras och utröres med vatten. Efter formning av godset och torkning brännes det vid ej allt för hög temperatur, varefter det doppas i en glasyrmassa, vars beståndsdelar äro i huvudsak desamma som den ursprungliga porslinsmassans. Efter torkning brännes det ånyo vid mycket hög temperatur, så att fältspat och kvarts smälta. Oglaserat P. benämnes biskvi. I sevres-porslin ingår ben men ej kaolin. Porslinstillverkningen bedrevs redan i äldsta tider i Kina och Japan (ostin-diskt P.). Den egentliga porslinstill-