vilka teknisk undervisning meddelas. Särskilt kända äro École polytechnique i Paris, som förbereder för inträde i vissa högre franska specialläroverk, samt Polyteehnicum i Ziirich, som är en teknisk högskola. Polä’ra koordinater, ett koordinatsystem, där en punkts läge i planet angives genom dess avstånd från en fast punkt (koordinatsystemets pol el. origo) samt genom den vinkel, som sammanbindniugslinjen mellan origo oeh ifrågavarande punkt bildar med en given genom origo dragen rät linje (koordinatsystemets axel). Poma’da, salva till håret. Pomerans’, se Citrus. Pom’mern, preussisk provins vid östersjön, kring nedre Oder. 30,000 kvkm., 1,789,000 inv. Viktigaste stad Stettin, 233,000 inv. — Av Oder delas P. i en västlig del, Vorpommern, och en östlig, Hinterpommern. Odling av spannmål, potatis och sockerbetor. Skogsbruk och fiske äro även viktiga inkomstkällor. Industrin har nått sin största utveckling i Stettin och trakten däromkring. — Historia. Sannolikt beboddes P. tidigast av keltiska stammar, senare av germaner. Slaviska stammar invandrade omkring är 500. P., som förut ingått i det stora vendiska konungariket, fick egna furstar 1062. På 1100-t. invandrade en mängd tyska kolonister och det slaviska inslaget blev allt mindre. 1529 blev P. riksomedelbart hertigdöme. Under 1500-t. indelades P. i Vorpom-mern och Hinterpommern. Under trettioåriga kriget ockuperades landet av svenskarna. I westfaliska freden 1648 erhöll Sverige Yorpommern och en del av Hinterpommern, vars övriga delar tillföllo Brandenburg. 1720 avträdde Sverige det mesta av sina pommerska besittningar till Preussen. Återstoden, det s. k. Svenska P., lämnades av Sverige 1814 till Danmark som ersättning för Norge men överlämnades redan f. å. till Preussen. Pom’merska krigret, det krig, som Sverige förde med Preussen 1757—62. P. sammanfaller till en del med sjuåriga kriget. Orsaken till det utan nödiga förberedelser påbörjade kriget var hattpartiets önskan att återvinna de pommerska besittningar, som förlorats 1720. Dessutom påverkades hattarna i hög grad av Frankrikes önskan om hjälp i kriget mot Preussen. Kriget kännetecknades av ständiga småstrider utan något avgörande slag. Den svenska hären var synnerligen dåligt utrustad oeh bytte därjämte befälhavare upprepade gånger. Fred avslöts 1762 i Hamburg utan vinst el. förlust. Pomologi’ kallas läran el. kännedomen om olika slags trädfrukter, spe- ciellt äpplen och päron, som uppdra-gits genom odling. Pomo’na, fruktträdens gudinna i den romerska mytologin. Pomp, ståt, prakt, prål. Pompadour [pångpado’r], J. Antoi-nette Poisson, markisinna de P., 1721 —64, den mest bekanta av franske konungen Ludvig XV: s älskarinnor. Från 1745 till sin död hade P. ett ofta ödesdigert inflytande på såväl den inre som den yttre politiken. Hon uppträdde dock som en frikostig be-slcyddarinna av konst oeh litteratur. Pompeja’nsk stil, en tidig romersk kejsarstil, som man känner från staden Pompeji (förstörd 79 e. Kr.). Karakteristisk för denna stil äro särskilt väggmålningarna, vilka äro fantasifullt och elegant utförda. Särskilt i den senare empirestilen spåras ett märkbart inflytande från P. Pompej’i, it. Pompei, forntida stad nära Neapel vid foten av Vesuvius. P. var vid vår tidräknings början en liten handelsstad, räknande omkring 20.000 inv. Förstördes till stor del av en jordbävning år 63 e. Kr. Vid Ve-suvii utbrott 79 e. Kr. täcktes P. tilllika med grannstaden Hereulaneum fullständigt av ett asklager. P. har numera utgrävts. Som staden mycket väl bevarats under askan, ger den en mycket god bild av en småstad under den första romerska kejsartiden. Fompe.j’us, Cnejus P. Magnus (den store), 106—48 f. Kr., berömd romersk härförare. P. var en tid prokonsul i Spanien och delade konsulatet med Crassus år 70. 66 förde han kriget mot Mitliridates till ett lyckligt slut och bildade år 60 med Csesar och Crassus det första triumviratet. Emellertid uppkommo snart stridigheter mellan Csesar och P. Efter Csesars marsch över Bubicon flydde P. till Grekland, där han samlade en här, som dock besegrades vid Farsalos 48. P. flydde därefter till Egypten, där han mördades. Pom’peImus, se Citrus. Pompö’s, ståtlig, praktfull, högtravande. Pomri’1, svagt kolsyrad läskedryck med äppelsmak. Poiulera’bel, vägbar. Pondichery [pånudisjeri’], stad i Främre Indien på Koromandelkusten. 50.000 inv. Huvudstad för de franska besittningarna i Indien. Området närmast omkring staden, omkring 300 kvkm. med 140,OOf) inv., tillhör även Frankrike. Pon’dus, lat., vikt, tyngd, eftertryck, styrka; värdighet, myndighet, anseende. . Pono’ra, förutsätta, antaga. Poniatow’skl, berömd polsk adelsfamilj. En medlem av släkten, Stani-