svenska tidningen. P. utgives av Svenska akademin. Den innehåller numera huvudsakligen annonser och officiella meddelanden. Postsparbanken började sin verksamhet år 1884. P., som under en period av sin tillvaro varit ett självständigt ämbetsverk, ehuru verksamheten alltid bedrivits i nära kontakt med postverket, utgör sedan 1923 en avdelning av detta. Vid handläggningen av postsparbanksfrågor inom general-poststyrelsen deltaga dock tre för detta ändamål särskilt utsedda postsparbanksfullmäktige. Den 31 dec. 1925 utgjorde antalet utelöpande motböc-ker 739,067. Insättarnas sammanlagda behållning uppgick vid denna tidpunkt till något över 165 milj. kronor. Post’remiss’växel, se Växel. Postskrip’tum, förkortas P. S., efter-skrift, tillägg, särskilt i brev. Postula’t. — 1. P. kallas inom filosofin antaganden, vilkas giltighet måste förutsättas, ehuru den ej kan bevisas. — 2. Inom geometrin användes P. om konstruktioner av så enkel beskaffenhet, att de utan vidare anses kunna utföras. Postu’m, utgiven efter författarens död. Postverket, generalpoststyrelsen och därunder lydande lokalförvaltning. Landet är för närvarande indelat i sex postdistrikt, vart och ett med en postdirektör som chef, nämligen Södra distriktet med Malmö som huvudort, Västra distriktet (Göteborg), östra distriktet (Linköping), Stockholms distrikt, Mellersta distriktet (Gävle) och Norra distriktet (Sundsvall). Förutom de rent postala angelägenheterna ombesörjer P. även kronouppbörden på landsbygden, utbetalandet av folkpensioner, stämpeluppbörd m. m. Numera (sedan 1923) ingår även postsparbanken i P. Potage |>a’sj], fr., soppa, vanligen avredd och med grönsaker. Potatis (Solanum tuberosum) tillhör familjen Solanacese och är en ytterst viktig kulturväxt, som härstammar från Chiles högslätter. P. överfördes i slutet av 1500't. till Europa och spreds där först mycket långsamt. P. började först odlas i Sverige omkring 1720 i trakten av Alingsås, dit den införts av Jonas Alströmer. Någon vidare utbredning fick dock ej P. hos oss förrän under senare hälften av 1700-t., då de från Pommerska kriget återvändande soldaterna lärt sig uppskatta densamma och hemförde sättpotatis. Upptäckten, att den också kunde användas till brännvinsbränning, bidrog även till dess spridning. P. är en ört, som genom de under jorden levande stamknölarna egentligen är mångårig, men som dock i vårt klimat endast blir ettårig. Potatisen är alltså en stambildning, och de på densamma uppträdande ”ögonen” äro knoppbildningar, från vilka stjälkar kunna skjuta upp. Frukten hos P. är ett giftigt bär. En mångfald kulturarter finnas av P. I sitt hemland spelar P. föga roll, så mycket större är dess betydelse för Europas livsmedelsproduktion. Produktionen var 1925 följande: Ryssland 42 milj. ton, Tyskland 41 milj. ton, Polen 29 milj. ton, Frankrike 14 milj. ton och Sverige 1,323,000 ton. Världsproduktionen var 1925 .185 milj. ton. Potatissjuka kallas en på potatisens blast uppträdande sjukdom, förorsakad av en mögelsvamp (Pliytophtora infestans). Blasten får en brunaktig färg och dör så småningom bort. Även potatisknölarna kunna angripas och skrumpna. Fuktig väderlek bidrar liksom sumpig odlingsmark i hög grad till sjukdomens spridning. En annan potatissjukdom är den s. k. potatiskräftan, likaledes orsakad av en parasitsvamp (Chrysophlyctis endobiotica), som angriper i första hand rotsystemet och potatisknölarna, som förvandlas till en lucker, svampaktig vävnad. Potemkin [patjåm’kin], G. A., furst P., 1739—91, rysk hovman, fältmarskalk och politiker. P. förstod att skaffa sig oinskränkt inflytande över kejsarinnan Katarina, åt vilken han var älskare, och stod under flera år i spetsen för styrelsen. Bland annat införlivade han halvön Krim med Ryssland. Då kejsarinnan senare besökte Krim, lät han uppsätta målade kulisser, som på avstånd gåvo intryck av blomstrande byar (Potemkinbyar) för att ge henne intryck av att landet var välmående. Potens’, ursprungligen förmåga, inneboende kraft. — Inom matematiken användes P. i samma betydelse som dignitet, d. v. s. som beteckning för produkter av ett antal lika faktorer. Numera användes dock P. i en vidsträcktare betydelse. Exponenten behöver nämligen ej vara ett helt tal utan kan vara vilken storhet som helst. Potenta’t, maktinnehavare, mäktig herre. Potentia’1, se Elektricitet. Potentiell’, [tsi-], förefintlig som möjlighet, som anlag. — Potenti e’-r a, förhöja, giva ökad kraft, stegra värdet; mat. upphöja till potens. Potentiell’ energi, lägesenergi, se Energi. Potkes el. Potkäs [påttje’s], ostmos, berett av riven ost. Potomac [påtå’mak], flod i nö. U. S. A., bildande gräns mellan staten Maryland å ena sidan och staterna West Virginia och Virginia a andra