sidan. Utfaller i Atlanten. Längd omkring 600 km. Potosi’, stad i s. Bolivia, Sydamerika. 30,000 inv. Ligger nära 4,000 m. ö. h.; en av jordens högst belägna städer. Rika silvergruvor. Potpurri', mus., musikstycke, i vilket flera löst sammanfogade melodier från olika musikstycken ingå. Pots’dam, stad i preussiska provinsen Brandenburg, n. Tyskland, belägen vid floden Havel. 60,000 inv. Bekant för sina slott och parkanläggningar (”Tysklands Versailles”). Nyuppfört observatorium för prövning av Einsteins relativitetsteori. Jfr Ein-stein. Pott’aska el. kaliumkarbonat [K2CO3] erhålles genom att träaska urlakas med vatten och lösningen indunstas el. som biprodukt vid betsockertillverkningen och andra industrier el. som kemisk produkt ur kalisalter. P. användes i glasfabrikationen samt för beredning av kalilut till framställning av såpa. Pott’er, Paulus, 1625—54, ryktbar holländsk djurmålare, vars mest bekanta arbete är Den unga tjuren. P. målade helst husdjur, vilka på ett mästerligt sätt inpassades i det bördiga holländska slättlandskapet. Potfvalen, kaskelotten, se Kaske-lotter. Poulard [pola’r], se Hönsraser. Pound [pa’ond], eng., den engelska viktenheten, i handelsvikt = 453.59 gr., i guldvikt = 373.24 gr. Pound sterling [pa’ond stör’ling], engelsk myntenhet = 18.16 kronor. Ett P. delas i 20 shillings. Varje shilling består av 12 pence. Guldmyntet ett P. benämnes sovereign; tecknas £. Pour le merito [por lö merit*]> Gn preussisk förtjänstorden. Poussin [posäng], Nicolas, 1594— 1665, fransk målare, den förnämste representanten för det klassiska måleriet i Frankrike, skapare av det s. k. heroiska landskapet. P. utförde lier-descener (Arkadiska, herdar), historiemålningar (Sabinskornas bortrövande, Filistéer na slagna av pesten) samt tavlor med mytologiska motiv (Apolloir förälskad i Dafne). ^ Pozcony [på’sjånj], ungerska namnet på Pressburg*. Poznan, se Posen. Pozzuoli [påttsoå’li], stad i Campa-nien, s. Italien. 30,000 inv. P. hette i forntiden Pute’oli och var då en av Italiens rikaste handelsstäder. Ryktbara ruiner från denna tid. Poäng:’, överenskommen värdeenhet (vid spel etc.); udden i en anekdot el. kvickhet. Jfr Point. Poängbedömning: användes vid premieri ng av husdjur. Djurens egen- skaper bedömas ungefärligt med hänsyn till kroppsbyggnad, härstamning etc. — Även sportterm. pp., förkortning för pianissimo. Pr, kem. tecken för en atom prase-odym; förkortning för per. Pra’do, park i Madrid. I närheten ligger Pradomuséet, vilket innehåller en av världens förnämsta konstsamlingar. Praistö, stad vid Prsestö fjord av östersjön, s. Sjaelland, Danmark. 1,500 inv. Residensstad för Prsestö amt. Prajstö amt, danskt amt, omfattande sö. delen av Sjtelland jämte öarna Möen, Nyord och Bogö. 1,693 kvkm. 115,000 inv., därav 21,000 i amtets städer: Storeheddinge, Neestved, Vording-borg, Prtestö (residensstad) och Stege. Prag (tjeck. Pra’ha), Böhmens gamla huvudstad, numera huvudstad i republiken Tjeckoslovakien, 677,000 inv. (med förstäder). P. är medelpunkten för Tjeckoslovakiens kulturella och andliga liv. Universitet, grundat 1348. Bland märkligare byggnader må nämnas rådhuset, Teynkyrkan med Tyko Brahes grav, Rudolpliinum (musikkon-servatorium och tavelgallerier), Universitetsbiblioteket samt I-Iradschin, den gamla böhmiska konungaborgen med S: t Veits katedral, vilken innesluter de böhmiska konungarnas mausoleum. Vidare märkas Parlamentshuset och Wallensteinpalatset. Ifråga om handel och industri har P. nått stor utveckling. Järngjuterier, kvarnar och bryggerier. Pra’ga, förstad till Polens huvudstad Warszawa. Pragfredcn, den fred, som 1866 in-gicks i Prag mellan Österrike och Preussen. Enligt P. gick Österrike bland annat med på upplösningen av Tyska förbundet samt avstod sina rättigheter i Schleswig och Holstein. Pragmatisk, ändamålsenlig, duglig. Pragma’tisk sanktion, beteckning för en del lagar, särskilt tronföljds-ordningar. Den mest bekanta av dessa är den av Karl VI av Österrike utfärdade P., vilken hade till ändamål att ge hans dotter Maria Teresia arvsrätt till kejsarkronan. Jfr österrikiska tronföljdskriget. Pragmatism, en filosofisk riktning, som anser, att sanningen visar sig vara sanning därigenom, att den verkar livsfrämjande och att tvärtom, vad som verkar livshämmande, därför ej har något sanningsvärde för oss. Den förnämsta representanten för denna mera praktiskt inriktade filosofriktning är amerikanaren W. James. P. har mötts av en skarp kritik. Konsekvensen av P. blir, har man framhållit, att man tror vad man anser fördelaktigt att tro, för sä vitt man nu förmår göra detta.