Pra’ha, tjeckiska namnet på Prag*. Prakti’k, användning i verkliga livet, samlad erfarenhet. Praktisk, hänförande sig till el. anpassad för det verkliga livet; motsats, teoretisk. Praktiska skolor, benämning på privata undervisningsanstalter, som meddela på det praktiska livets behov direkt orienterad undervisning el. ock undervisning, som är avsedd att tjäna som förberedelse för inträde i andra skolor. Exempel på dylika skolor äro Kristinehamns praktiska skola och Mariannelunds praktiska skola. Praktiska ungdomsskolor, sammanfattande beteckning på ett antal skolor, tillkomna genom beslut vid 1918 och 1921 års riksdagar. Till P. bruka hänföras fortsättningsskolor*, högre* folkskolor, lärlings- och yrkesskolor*, verkstadsskolor*, ettåriga handelsskolor, hushållsskolor, tekniska fackskolor, tekniska gymnasier, handelsgym-nasier samt tekniska elementarskolor. Se vidare Handelsundervisning, Huslig ekonomi och Teknisk undervisning. Praktisk teologi, den gren av teologin, som bland annat behandlar predi-kokonst, liturgi, själavård etc. Prali’n, rundad konfekt el. chokladbit, ofta med fyllning. Praseody’m, ett grundämne, tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kem. tecken Pr. Atomvikt 140.9. Pra’tern, park i Wien*. Pra’xis, vedertaget bruk. Praxi’teles, grekisk bildhuggare från 300-t. f. Kr., en av de förnämsta representanterna för den attiska skolan. 1877 hittades i Olympia ett originalverk av P., Hermes med Dio-nysosbarnet, en utsökt marmorstaty, vars formbehandling är sällsynt levande och behagfull. Av P: s övriga mästerverk finnas endast kopior bevarade (K n i d i s k a Afrodite, Apollon ö d 1 e d ö d a r e n). Pre-, i sammansättningar, förut, före. Preben’de, en med vissa ämbeten förenad inkomst fråii pastorat. P. äro (med tre undantag) indragna sedan 1923. I forna tider var P. ett vanligt avlöningssätt. Precedens’, företräde (i rang), försteg. — Prece d e’r a, gå före, ha företräde, överträffa. Preeedensfall, förutgående rättsfall, till vilket man tar hänsyn vid domslut el. andra avgöranden. . Precep’tor, lärare, läromästare. Precession, vår- och höstdagjäm-ningspunkternas förskjutning i jordbanan, framkallad därav, att jordaxeln under inflytande av månens och solens attraktion beskriver en konisk rörelse i rymden. Under loppet av omkring 21,000 år passera dagjäm- ningspunkterna hela jordbanan; detsamma blir då också händelsen med sommar- och vintersolstånden. Préeieuses [-siö’s], fr., ”utsökta", benämning på de franska societetsda-mer, vilka voro medelpunkten i de vittra salongerna under barocken (förra hälften av 1600-t.). Den förnämsta av dessa salonger var Hotel de Rambouillet i Paris. Till en början hade P. en avgjort fördelaktig inverkan på den franska kulturen. Senare urartade de emellertid till en pryd och tillgjord typ (blåstrumpor), som av Moliére förlöjligats i komedin ”Les préeieuses ridicules”. Precipita’t. — 1. Fosforhaltigt foder-och gödselmedel. — 2. Vitt P. är ami-dokvicksilverklorid, kemisk formel IhNHgCl. Användes inom medicinen. Preci’s, noggrann, noga avpassad, punktlig. Preeise’ra, noga bestämma. Prcdestination, förutbestämmelse, nämligen till frälsning el. fördömelse. En religiös åskådning, som framför allt utbildades av kyrkofadern Augustinus och som upptagits särskilt av den reformerta kyrkan. Predikament’, tillstånd, läge. Predikarboken, Predikaren, en av gamla testamentets böcker, som har en tämligen pessimistisk inställning (”allt är fåfänglighet”). P. antas ha uppstått före 200-t. f. Kr. Predika’t, det utsagda; det, som ut-säges om subjektet (gossen rider). Predikosjukan, en hysterisk, religiös rörelse, som framträdde i Småland efter 3839 och* sedermera spred sig till de kringliggande landskapen. En liknande rörelse uppträdde 1865 i nv; Småland. P: s nutida motsvarighet är pingströrelsen. Predispone’ra, förbereda, i förväg göra mottaglig. — Predisposi-t i o n, mottaglighet, anlag (särskilt för sjukdomar). — Predispone’-r a d, mottaglig. Preexistens’, föruttillvaro, antagandet att själen funnits före födelsen, en åsikt, som bland annat återfinnes hos Platon. Prefekt’, fornromersk titel för en del civila och militära ämbetsmän. P. tjänstgjorde ursprungligen som ställföreträdare för vissa högre ämbetsmän. Under kejsartiden fick P. stor myndighet. Så t. ex. hade stadsprefekten i Rom till stor del ledningen av stadens ekonomiska och civila förvaltning, bland annat var han chef för polisväsendet samt för gendarmerikå-ren. De s. k. pretorianprefekterna hade vid sidan av en liög militär myndighet även såväl kriminell som civil domsrätt. — P. användes numera om vissa institutionsföreståndare och andra tjänstemän,