- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1981-1982

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prodrom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Prodro’m, ett sjukdomstecken, som
förebådar det egentliga utbrottet av
en sjukdom. — Prodrom a’l st
a-d i u m, förstadium.

Producenfföreningar, se
Kooperation.

Produce’ra, frambringa, förfärdiga,
tillverka, åstadkomma, alstra.
Motsvarande substantiv är producent’.

Produkt’, resultatet av en
multiplikation. Jfr Produktion.

Produktion. Nationalekonomiskt sett
hänföras numera i allmänhet till P.
ej blott det egentliga framställandet
av varor (materiella nyttigheter),
produktion i inskränkt mening, utan även
transportväsendet, handeln och de
rena penninginstitutens verksamhet.
Även det arbete, som leder till
frambringandet av immateriella
nyttigheter, såsom konst, litteratur,
tjänstemäns arbete o. s. v. inbegripas numera
i allmänhet under P.

Produktionsfaktorer. Såsom P.
betecknas inom nationalekonomin i
allmänhet arbetet, jorden och därmed
jämställda naturtillgångar samt
kapitalet (producerade produktionsmedel).
Vissa nationalekonomiska författare
upptaga även organisationen som en
särskild P.

Produkti’v, bördig, alsterrik,
fruktsam, skaparkraftig.

Produkfplakatet, sjöfartsförfattning,
utfärdad 1724 i enlighet med
merkantilsystemets grundsatser. I huvudsak
uppsatt efter mönster av den engelska
navigationsakten avsåg P. att gynna
svensk handel främst genom att
avstänga främmande fartyg från handel
på Sverige med andra varor än det
egna landets. P. upphörde så
småningom att gälla under 1800-t.

Pro et con’tra, lat., för och mot.

Pro exerci’tio [-tsio], lat., för
övnings skull.

Profa’n, världslig (i motsats till
kyrklig); olielig; lekmanna-; hädisk. —
Profan e’r a, vanhelga, missbruka.

Profa’num vuPgus, lat., ”den
oinvigda hopen” (Horatius’ Ode III: 1);
massan.

Profession, yrke, fack, hantverk;
trosbekännelse. — Professionell’,
yrkesmässig, yrkes-, hantverks-. —
Motsats: amatör.

Profess’or, överlärare vid högskola,
universitet, akademi; hederstitel för
framstående konstnärer el.
vetenskapsmän. — Profess u’r, en professors
ämbete.

Pro fide, lat., för tron.

Profi’1, kontur, sidobild; huvud el.
figur, sedd från sidan; en kropps
genomskärning.

Profi’t, företagarvinst, förtjänst på
en affär, fördel. — P r o f i t e’r a,
draga fördel av.

Pro for’ma, lat., för formens skull.

Profoss’, fordom en tjänsteman, som
inom krigsmakten hade uppsikt över
ordningens upprätthållande m. m.

Profylax’, förekommande av
sjukdom. — Profylak’tisk,
förebyggande.

Progno’s, framtidsutsikter vid en
sjukdom.

Program’, offentlig kungörelse;
förteckning över numren och de
uppträdande vid en teaterföreställning o.
dyl.; inbjudningsskrift till en fest; ett
politiskt partis el. en ministärs
ledande principer.

Program’musik söker musikaliskt
återge bestämda händelseförlopp. P: s
egentliga skapare är Berlioz. Av
senare kompositörer, vilka särskilt
utbildat P., märkas Liszt och Richard
Strauss.

Progress’, framåtskridande, fortgång,
utveckling; förkovran.

Progression, fortskridande,
fortgående; mat., en följd av storheter, som
är bildad enligt en given lag. —
Progress i’v, fortgående, framskridande,
gradvis stigande.

Progressi’v, se Progression.

Proliibiti’v, förhindrande,
avspärrande.

Projekt’, [-sjekt’], förslag, utkast.

Projekti’l. De äldsta
artilleriprojektilerna el., som de då uteslutande
kallades, kulorna voro av sten. Snart
nog började emellertid även kulor av
metall, framför allt järn, att användas.
Dessa voro till en början massiva. Så
småningom började dock även ihåliga
projektiler komma i bruk. För vissa
ändamål användes dock ända till
slutet av 1800-t. massiva
artilleriprojektiler. P. voro till en början runda
men ha nu i allmänhet cylindrisk form
med ena ändan tillspetsad och den
andra avsmalnande. De numera mest
använda artilleriprojektilerna äro
granaterna, d. v. s. ihåliga, med
sprängladdning fyllda P. De för
handeldvapen avsedda kulorna ha från
begynnelsen varit och äro alltjämt massiva. De
tillverkas av bly och omges med en
mantel av kopparnickel el. stål.
Försök ha även gjorts att använda
explosiva kulor, men dylika kulors
användning är genom internationella
överenskommelser förbjuden.

Projektion. En figurs, linjes el.
punkts P. i ett visst plan erhålles med
hjälp av mot planet vinkelräta linjer,
som tangera figuren el. linjen etc.

Projektionsapparat, se Skioptikon.

Projiee’ra el. projiciera, göra ett
utkast, utföra en projektion.

Pro’kansler, se Universitet.

Prokla’ma, årsstämning, offentlig
stämning på fordringsägarna hos en
person el. ett företag, att de inom
viss tid skola anmäla och bevaka sina
fordringar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:42:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free