- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1981-1982

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prodrom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Prodro’m, ett sjukdomstecken, som förebådar det egentliga utbrottet av en sjukdom. — Prodrom a’l st a-d i u m, förstadium. Producenfföreningar, se Kooperation. Produce’ra, frambringa, förfärdiga, tillverka, åstadkomma, alstra. Motsvarande substantiv är producent’. Produkt’, resultatet av en multiplikation. Jfr Produktion. Produktion. Nationalekonomiskt sett hänföras numera i allmänhet till P. ej blott det egentliga framställandet av varor (materiella nyttigheter), produktion i inskränkt mening, utan även transportväsendet, handeln och de rena penninginstitutens verksamhet. Även det arbete, som leder till frambringandet av immateriella nyttigheter, såsom konst, litteratur, tjänstemäns arbete o. s. v. inbegripas numera i allmänhet under P. Produktionsfaktorer. Såsom P. betecknas inom nationalekonomin i allmänhet arbetet, jorden och därmed jämställda naturtillgångar samt kapitalet (producerade produktionsmedel). Vissa nationalekonomiska författare upptaga även organisationen som en särskild P. Produkti’v, bördig, alsterrik, fruktsam, skaparkraftig. Produkfplakatet, sjöfartsförfattning, utfärdad 1724 i enlighet med merkantilsystemets grundsatser. I huvudsak uppsatt efter mönster av den engelska navigationsakten avsåg P. att gynna svensk handel främst genom att avstänga främmande fartyg från handel på Sverige med andra varor än det egna landets. P. upphörde så småningom att gälla under 1800-t. Pro et con’tra, lat., för och mot. Pro exerci’tio [-tsio], lat., för övnings skull. Profa’n, världslig (i motsats till kyrklig); olielig; lekmanna-; hädisk. — Profan e’r a, vanhelga, missbruka. Profa’num vuPgus, lat., ”den oinvigda hopen” (Horatius’ Ode III: 1); massan. Profession, yrke, fack, hantverk; trosbekännelse. — Professionell’, yrkesmässig, yrkes-, hantverks-. — Motsats: amatör. Profess’or, överlärare vid högskola, universitet, akademi; hederstitel för framstående konstnärer el. vetenskapsmän. — Profess u’r, en professors ämbete. Pro fide, lat., för tron. Profi’1, kontur, sidobild; huvud el. figur, sedd från sidan; en kropps genomskärning. Profi’t, företagarvinst, förtjänst på en affär, fördel. — P r o f i t e’r a, draga fördel av. Pro for’ma, lat., för formens skull. Profoss’, fordom en tjänsteman, som inom krigsmakten hade uppsikt över ordningens upprätthållande m. m. Profylax’, förekommande av sjukdom. — Profylak’tisk, förebyggande. Progno’s, framtidsutsikter vid en sjukdom. Program’, offentlig kungörelse; förteckning över numren och de uppträdande vid en teaterföreställning o. dyl.; inbjudningsskrift till en fest; ett politiskt partis el. en ministärs ledande principer. Program’musik söker musikaliskt återge bestämda händelseförlopp. P: s egentliga skapare är Berlioz. Av senare kompositörer, vilka särskilt utbildat P., märkas Liszt och Richard Strauss. Progress’, framåtskridande, fortgång, utveckling; förkovran. Progression, fortskridande, fortgående; mat., en följd av storheter, som är bildad enligt en given lag. — Progress i’v, fortgående, framskridande, gradvis stigande. Progressi’v, se Progression. Proliibiti’v, förhindrande, avspärrande. Projekt’, [-sjekt’], förslag, utkast. Projekti’l. De äldsta artilleriprojektilerna el., som de då uteslutande kallades, kulorna voro av sten. Snart nog började emellertid även kulor av metall, framför allt järn, att användas. Dessa voro till en början massiva. Så småningom började dock även ihåliga projektiler komma i bruk. För vissa ändamål användes dock ända till slutet av 1800-t. massiva artilleriprojektiler. P. voro till en början runda men ha nu i allmänhet cylindrisk form med ena ändan tillspetsad och den andra avsmalnande. De numera mest använda artilleriprojektilerna äro granaterna, d. v. s. ihåliga, med sprängladdning fyllda P. De för handeldvapen avsedda kulorna ha från begynnelsen varit och äro alltjämt massiva. De tillverkas av bly och omges med en mantel av kopparnickel el. stål. Försök ha även gjorts att använda explosiva kulor, men dylika kulors användning är genom internationella överenskommelser förbjuden. Projektion. En figurs, linjes el. punkts P. i ett visst plan erhålles med hjälp av mot planet vinkelräta linjer, som tangera figuren el. linjen etc. Projektionsapparat, se Skioptikon. Projiee’ra el. projiciera, göra ett utkast, utföra en projektion. Pro’kansler, se Universitet. Prokla’ma, årsstämning, offentlig stämning på fordringsägarna hos en person el. ett företag, att de inom viss tid skola anmäla och bevaka sina fordringar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free