Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prodrom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Proklamation, högtidligt
tillkännagivande inför offentligheten. -
Pro-k 1 a m e’r a, kungöra, utropa.
Pro’konsul, romersk ämbetsman
under forntiden. P. var en f. d. konsul,
som blivit tilldelad ståthållarskapet
över en provins.
Prokrus’tes, i grekiska sagor ett
tillnamn på den attiske rövaren Damastes
el. Polypemon, vilken plågade sina
offer på ett slags pinobädd, högg av
benen, om de voro för långa för
sängen, sträckte ut dem med våld, om de
voro för korta. — P. dödades av
Te-seus. — Uttrycket ”Prokrustesbädd”
betecknar en av illa avpassade
åtgärder framkallad pinsam situation.
Proku’ra, fullmakt, som innehavaren
av en firma lämnar åt en person att
i allt, som tillhör bedrivandet av
huvudmannens rörelse, handla på dennes
vägnar. Person, som erhållit en dylik
fullmakt, kallas prokurist. Att en
person underskrivit ett avtal som
prokurist anges ofta genom orden per
pro-cura (förkortas p. p. el. ppr.).
Prokura’tor, hos forntidens romare
en person, som förde en frånvarande
parts talan inför rätta. P. kallades
även ämbetsmän, som uppburo skatt
i provinserna och som ibland
tjänstgjorde som ståthållare. — Under
medeltiden liksom på vissa håll ännu
betecknar P. åklagare, ombudsman etc.
Prokurist’, se Prokura.
Proletaria’t. I det gamla Kom
kallades personer, vilkas förmögenhet
understeg ett visst givet belopp, för
proletärer. X modernt språkbruk
användes P. som beteckning för den el. de
samhällsklasser, som leva vid
existensminimum och därför icke kunna
spara något. Det begagnas som
beteckning för hela den kroppsarbetande
samhällsklassen.
ProIetaria’tets diktatur,
icke-demo-kratisk styrelseform, där hela
statsmakten är koncentrerad hos
kroppsarbetarna.
Proletifr, person, som tillhör
proletariatet. Uttrycket användes bl. a. i
kommunistiska manifestet i
samlings-formeln ”Proletärer i alla länder,
förenen Eder”.
Prolo’g, företal. Under antiken
betecknade P. inledningen till det
grekiska dramat och avsåg att sätta
publiken in i den dramatiska
handlingen. Numera betecknar P. ett förspel
till ett skådespel el. annan festlighet.
Prolongation, förlängning, uppskov.
— P r o 1 o n g e’r a, förlänga, bevilja
anstånd.
Promemo’ria, förkortat P. M.,
minnesanteckning.
Prome’tlieus, Iapetos’ och Klymenes
son, var enligt grekiska gudasagan
en av titanerna. P. stal elden från
Zeus och gav den åt människorna.
Som straff fastkedjades han vid en
pelare och en örn hackade var dag ut
hans lever, som tillväxte under natten.
Slutligen befriades han av Herakles.
Enligt yngre sagor skapade P.
människorna. Sagan om P. har dramatiskt
behandlats bland annat av Aiskylos.
Pro mirie, på tusen. Tecknas %o.
Promiscuite’t (lat. promiscue, om
vartannat, utan åtskillnad),
kvinnogemenskap.
Promotion. Den högtidliga akt, vid
vilken en person, som avlagt
erforderliga prov för doktorsgradens
erhållande, tilldelas denna. P. äro av
mycket gammalt datum och leda sina anor
ända tillbaka till medeltiden. Särskilt
förr voro de förbundna med stora
högtidligheter.
Promove’ra, se Promotion.
Promulgation, kungörande (av en
lag), offentligt tillkännagivande. —
P r o m u 1 g e’r a, tillkännage, kungöra
(en lag).
Prono’men, ersättningsord; ord, som
användes i stället för andra ord,
särskilt substantiv och adjektiv. P.
kunna vara personliga P., vilka
beteckna en bestämd person (jag, d u,
vi etc.), reflexiva P., som syfta
på subjektet i samma sats (mig, sig,
oss etc.), reciproka P., vilka
uttrycka en växelverkan mellan två el.
flera (varandra), possessiva
P., som utmärka ett ägande (m i n,
hans, vår etc.),
demonstrativa el. utmärkande P. (denne, den
här, de där etc.),
determina-t i v a P., vilka hänvisa på en
efterföljande bestämning (den, det, de —
som), relativa P., vilka hänföra
sig till någon el. något (som,
vilken), interrogativa el.
frågande P. (vem?, vilken?, vad?) samt
indefinita el. obestämda P.
(någon, ingen, varje, mången
etc)
Prononce’ra, uttala; tydligt angiva.
— Prononcerad, utpräglad,
avgjord.
Propagan’da, utbredande av en viss
lära el. åsikt.
Propagration, fortskridande av en
rörelse.
Pro Pa’tria, ursprungligen ett
hemligt ordenssällskap, som numera
verkar för allmännyttiga ändamål, bland
annat genom utdelande av medaljer
för medborgerliga förtjänster och
dygder, särskilt för långvarig och trogen
tjänst. P. utdelar även
penningunderstöd åt orkeslösa trotjänare. Till P.
hör ett barnbördshus i Stockholm.
Propedeuti’k, förberedande
kunskaper.
Properier, skruv, med vars tillhjälp
ett fartyg framdrives. P. har under
tidernas lopp varit av synnerligen
växlande konstruktion och även nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
