Proklamation, högtidligt tillkännagivande inför offentligheten. - Pro-k 1 a m e’r a, kungöra, utropa. Pro'konsul, romersk ämbetsman under forntiden. P. var en f. d. konsul, som blivit tilldelad ståthållarskapet över en provins. Prokrus’tes, i grekiska sagor ett tillnamn på den attiske rövaren Damastes el. Polypemon, vilken plågade sina offer på ett slags pinobädd, högg av benen, om de voro för långa för sängen, sträckte ut dem med våld, om de voro för korta. — P. dödades av Te-seus. — Uttrycket ”Prokrustesbädd” betecknar en av illa avpassade åtgärder framkallad pinsam situation. Proku’ra, fullmakt, som innehavaren av en firma lämnar åt en person att i allt, som tillhör bedrivandet av huvudmannens rörelse, handla på dennes vägnar. Person, som erhållit en dylik fullmakt, kallas prokurist. Att en person underskrivit ett avtal som prokurist anges ofta genom orden per pro-cura (förkortas p. p. el. ppr.). Prokura’tor, hos forntidens romare en person, som förde en frånvarande parts talan inför rätta. P. kallades även ämbetsmän, som uppburo skatt i provinserna och som ibland tjänstgjorde som ståthållare. — Under medeltiden liksom på vissa håll ännu betecknar P. åklagare, ombudsman etc. Prokurist’, se Prokura. Proletaria’t. I det gamla Kom kallades personer, vilkas förmögenhet understeg ett visst givet belopp, för proletärer. X modernt språkbruk användes P. som beteckning för den el. de samhällsklasser, som leva vid existensminimum och därför icke kunna spara något. Det begagnas som beteckning för hela den kroppsarbetande samhällsklassen. ProIetaria’tets diktatur, icke-demo-kratisk styrelseform, där hela statsmakten är koncentrerad hos kroppsarbetarna. Proletifr, person, som tillhör proletariatet. Uttrycket användes bl. a. i kommunistiska manifestet i samlings-formeln ”Proletärer i alla länder, förenen Eder”. Prolo’g, företal. Under antiken betecknade P. inledningen till det grekiska dramat och avsåg att sätta publiken in i den dramatiska handlingen. Numera betecknar P. ett förspel till ett skådespel el. annan festlighet. Prolongation, förlängning, uppskov. — P r o 1 o n g e’r a, förlänga, bevilja anstånd. Promemo’ria, förkortat P. M., minnesanteckning. Prome’tlieus, Iapetos’ och Klymenes son, var enligt grekiska gudasagan en av titanerna. P. stal elden från Zeus och gav den åt människorna. Som straff fastkedjades han vid en pelare och en örn hackade var dag ut hans lever, som tillväxte under natten. Slutligen befriades han av Herakles. Enligt yngre sagor skapade P. människorna. Sagan om P. har dramatiskt behandlats bland annat av Aiskylos. Pro mirie, på tusen. Tecknas %o. Promiscuite’t (lat. promiscue, om vartannat, utan åtskillnad), kvinnogemenskap. Promotion. Den högtidliga akt, vid vilken en person, som avlagt erforderliga prov för doktorsgradens erhållande, tilldelas denna. P. äro av mycket gammalt datum och leda sina anor ända tillbaka till medeltiden. Särskilt förr voro de förbundna med stora högtidligheter. Promove’ra, se Promotion. Promulgation, kungörande (av en lag), offentligt tillkännagivande. — P r o m u 1 g e’r a, tillkännage, kungöra (en lag). Prono’men, ersättningsord; ord, som användes i stället för andra ord, särskilt substantiv och adjektiv. P. kunna vara personliga P., vilka beteckna en bestämd person (jag, d u, vi etc.), reflexiva P., som syfta på subjektet i samma sats (mig, sig, oss etc.), reciproka P., vilka uttrycka en växelverkan mellan två el. flera (varandra), possessiva P., som utmärka ett ägande (m i n, hans, vår etc.), demonstrativa el. utmärkande P. (denne, den här, de där etc.), determina-t i v a P., vilka hänvisa på en efterföljande bestämning (den, det, de — som), relativa P., vilka hänföra sig till någon el. något (som, vilken), interrogativa el. frågande P. (vem?, vilken?, vad?) samt indefinita el. obestämda P. (någon, ingen, varje, mången etc) Prononce’ra, uttala; tydligt angiva. — Prononcerad, utpräglad, avgjord. Propagan’da, utbredande av en viss lära el. åsikt. Propagration, fortskridande av en rörelse. Pro Pa’tria, ursprungligen ett hemligt ordenssällskap, som numera verkar för allmännyttiga ändamål, bland annat genom utdelande av medaljer för medborgerliga förtjänster och dygder, särskilt för långvarig och trogen tjänst. P. utdelar även penningunderstöd åt orkeslösa trotjänare. Till P. hör ett barnbördshus i Stockholm. Propedeuti’k, förberedande kunskaper. Properier, skruv, med vars tillhjälp ett fartyg framdrives. P. har under tidernas lopp varit av synnerligen växlande konstruktion och även nu