steg från äldre metoder därigenom, att den möjliggjorde användning av exempelvis stenkol som bränsle. Pudel, se Hundraser. Puder, vitt el. färgat pulver, vilket användes som försköningsmedel och inom medicinen som medel mot vissa hudsjukdomar. P. består i allmänhet av stärkelse (ris, potatis). Pudrett’, pulverformigt gödselmedel, som genom tillblandning av torvmull etc. beredes av människoexkrement. Puebla [poe’bla], stad i Mexico, huvudstad i en stat med samma namn. 100,000 inv. Handels- och industristad. Puerl’l, barnslig, enfaldig. Puerpe’rium, barnsängsperioden, tiden närmast efter en barnsbörd. Puer’to, sp., hamn. Ingår i namnet på en mängd spanska och sydamerikanska öar och orter. Puer’to Ri’co, se Porto Rico. Puff. — 1. överdrivet, offentligt framhållande av en person el. sak; tid-ningsreklam. — 2. Små, låga, karmlösa och stoppade stolar el. soffor. —■ 3. Mycket vid, rundad del av klänningsärm. Pugilism, boxningskonst. Puka, gammalt slaginstrument, bestående av en halvklotformig koppar-kittel, överspänd med kalvskinn, som anslås med träpinnar. Instrumentet kan stämmas i olika tonarter. Det användes i större orkestrar. Puke, medeltida tillnamn, buret av personer av olika släkter. Bland dessa märkes Erik Nilsson P., d. 1437, folkledare, riksråd, en av Engelbrekts ivrigaste medhjälpare. Sedan Engelbrekt mördats 1436, inträdde en brytning mellan stormännen och P., som satte sig i spetsen för en folkresning. P. tillfångatogs emellertid av Karl Knutsson och avrättades. Puke, svensk ätt, adlad 1797, utslocknad 1896. — 1. Johan P., 1726—56, revo-lutionsman, invecklades i revolutionsförsöket 1756 (se Hovpartiet), efter vars upptäckt han avrättades. -— 2. Johan P., 1751—1816, den förres son, sjöhjälte, ämbetsman, deltog med utmärkelse i slagen vid Högland (1788) och öland (1789). P. blev överamiral 1809. Pu’ke, i folktron en ond ande. PuVka, se Ackja. Purkova, Pulkovo, berömt astronomiskt observatorium nära Leningrad. Pull’man, G. M., 1831—97, amerikansk fabrikant av järnvägsvagnar, särskilt sovvagnar. Pul’pa, se Tänder. Pulpe’t, skrivbord el. ställ med sluttande skiva. Puls, se Hjärta. Pulsåderbråck, Aneurysm*. Pulta’va, se Poltava. Pultro’n, feg stackare, mes, kruka. Puma. Pultusk’, befäst stad i Polen n. om Warszawa, 13,000 inv., bekant frän krigshistorien (Karl XII: s seger 1703, Napoleons seger över ryssarna 1806 och tyskarnas stormning under världskriget 1915). Pu’ma (Felis concolor) kallas även silverlejon, är ett kattdjur, som uppnår en längd av 1—2 meter och en höjd av 60 cm. P. skiftar i mörk rödgul färg. Den förekommer från Brittiska Columbia i n. till Patagonien i s. Är dock numera ganska sällsynt men påträffas någon gång i skogs-bryn och på slätter, bevuxna med högt gräs. P. är jämförelsevis feg och lever mest av döda el. döende djur. Pump. Den vanliga vattenpumpen, den s. k. sug- och lyftpumpen består av ett sugrör, som når ned i det vatten (el. annan vätska), som skall pumpas upp. Sugrörets övre mynning är sluten med en ventil, som öppnar sig in mot pumpstöveln. I pumpstöveln är pumpkannan rörlig. Pumpkannan är försedd med en ventil, som öppnar sig uppåt. När pumpkannan rör sig nedåt i pumpstöveln, komprimeras den i denna befintliga luften. Härigenom ökas dess tryck och den strömmar ut genom ventilen i pumpkannan. När pumpkannan rör sig uppåt blir trycket av den i sugröret befintliga luften större än trycket av den i pumpstöveln kvarvarande luften. Följden härav blir, att ventilen mellan sugröret och pumpstöveln öppnar sig och luft strömmar in från sugröret. Det yttre atmosfärtrycket blir härigenom större än lufttrycket i sugröret och vatten pressas upp i detta. Om all luft kunde pumpas ut ur sugröret och trycket där sålunda sjönke till O, skulle det yttre lufttrycket kunna pressa upp en vatten-