Pungdjur (en känguruart) med en halvvuxen unge i pungen. pelare till omkring 10 m: s höjd (höjden varierar givetvis med vattnets temperatur och är därjämte beroende på barometerståndet och höjden över havsytan). Det dröjde länge, innan det blev klart, att det är lufttrycket, som är orsaken till vattnets stigning i sugröret till en P. Den grekiske filosofen Aristoteles förklarade orsaken vara naturens avsky för tomrummet (horror vacui). Den rätta förklaringen gavs först av den italienske fysikern Torricelli. Till sin konstruktion i princip tämligen likartad med den nu beskrivna sug- och lyftpumpen är den så kallade sug- och tryck-pumpen. P. finnas av ett mycket stort antal för olika ändamål avsedda konstruktioner, t. ex. rotationspumpar, ångstrålpumpar, ångpumpar. Jfr även Luftpump. Pumpa (Cucurbita) är ett gurkväxtsläkte, tillhörande familjen Cucurbita-cese. Huvudarten Vanlig pumpa el. Kurbits (C. pepo) uppträder med avseende på fruktens olika storlek, form och färg i ett flertal former. Frukten är hårdskalig med talrika frövitlösa frön. P. är hos oss ofta odlad som prydnadsväxt. Dess hemland är annars Ostindien, och dess frukter uppnå ej sällan en betydande storlek, i vikt varierande från 1 å 2 kg. upp till 30 ä 40 kg. Punch [pan’sj]j berömd engelsk skämttidning, grundad 1841. Pund. — 1. Lispund*. — 2. Äldre dansk och norsk viktsenhet, närmast motsvarande det svenska skålpundet. — 3. Egyptisk och turkisk myntenhet, av vilka den förra har ett guldvärde av 1.01(5 pound sterling och den senare motsvarar 16.40 kr. — 4. Se Pound sterling. Pungdjur (Marsupialia) utgöra en lågt stående däggdjursordning, vars förnämsta kännetecken är den s. k. pungen på buken, vari honan under längre el. kortare tid förvarar och skyddar det tidigt framfödda fostret. Moderkakan är hos dessa djur föga el. ej alls utbildad, varför fostrets egentliga utveckling sker just i pungen. Pungdjurens tandsystem visar också en del avvikelser från högre dägg-djursgruppers. En mångfald former finnas, t. ex. Pungråttor (Didel-phyidse), Pungvarg (Thylacinus), Pung m ård (Dasyurus), Pungbjörn (Phascolarctus), Pungapor (Phalangerinse) och de närstående Kängurudjuren (Macropodinae). P. finnas blott i Amerika och Australien. Puniska krigen kallas de tre krig, som fördes mellan romare och kartager (puner) om överväldet i v. Medelhavet. Under det första P. (264 —241 f. Kr.) intogo romarna Sicilien och lyckades besegra den kartagiska flottan (Mylffi 260), varefter Kartago måste erkänna Roms överhöghet på Sicilien. Det andra P. (218—201 f. Kr.) utbröt, då kartagerna började belägra den spanska staden Sagantum, som ställde sig under Roms beskydd. Staden intogs emellertid av den kartagiske härföraren Hannibal*, som därefter med en väldig här tågade över alperna och besegrade romarna vid sjön Trasime’nus i Etrurien. Ännu ett förkrossande nederlag ledo romarna vid Cannas 216. Nord- och Syd-Italien avföll till Hannibal, som dock förgäves väntade på förstärkningar från Kartago. Den romerske befälhavaren Scipio* återerövrade Spanien och angrep därpå kartagerna i deras eget land. Hannibal hemkallades, men romarna segrade vid Zama, varefter kartagerna måste sluta fred och avstå alla sina spanska besittningar. Det tred-j e P. (148—146 f. Kr.) börjades av Kom av fruktan, att Kartago ånyo skulle utvecklas till en stark handelsmakt. Romarna sände en här mot Kartago, som efter en treårig belägring måste giva sig, varefter staden i grund förstördes. Pun’jab, Pendschab, brittisk provins i Främre Indien omkring källf lo derna till Indus. 259,000 kvkm. 21 milj inv. Största stad Lahore, 280,000 inv. Punkali [psen’kse], anglo-indisk beteckning för en i tropiska länder allmänt förekommande fläkt, vilken drives för hand (numera även med elektricitet).