Den svenska K. äger rätt att gemensamt med konungen stifta lag. Den s. k. ekonomiska lagstiftningen, vars omfattning emellertid alltmer inskränkts genom den faktiska utvecklingen, tillkommer dock konungen allena. Beskattningsrätten tillkommer uteslutande R. Därjämte har R. en viss kontrollerande makt. Statsrådsprotokollen och därtill hörande handlingar granskas av R. genom konstitutionsutskottet. De anmärkningar, som konstitutionsutskottet därvid kan finna anledning framställa, framläggas inför R., som har att avgöra, huruvida de skola föranleda någon åtgärd. En kontrollerande makt har R. också bland annat genom vissa av R. för särskilda uppdrag valda personer (riksdagens justitieombudsman, R:s militieombudsman, kommitterade för tryckfrihetens vård samt R: s revisorer). Lagtima R. sammanträder varje år den 10 januari. Urtima R. sammanträder på särskild kallelse av konungen. Vid urtima R. få endast behandlas de frågor, som varit anledningen till dess sammankallande, el. de frågor, som konungen eljest finner lämpligt förelägga densamma. R:s båda kamrar äro enligt gällande riksdagsordning likställda. Om kamrarna stanna i skiljaktiga beslut rörande ärenden, som tillhöra för bägge kamrarna gemensamt utskotts handläggning, skall utskottet söka sammanjämka de skiljaktiga meningarna. Lyckas ej detta, är frågan förfallen. Till gemensam omröstning hän-skj utas dock vissa frågor, framför allt sådana, som röra statens utgifter och beskattningen, men även vissa andra. Ärendenas beredning före deras behandling i kamrarna sker i utskott av olika slag (se R:s utskott). Förslag från konungens sida, kungl. propositioner, som skola behandlas av R., skola i regel avlämnas inom 70 dagar från R:s öppnande. Undantag härifrån är dock medgivet för det fall, att konungen finner någon under R. inträffad händelse böra föranleda förslags framställande el. prövar uppskov med en framställning leda riket till men. De förslag, som framställas av enskilda riksdagsmän, motionerna, skola, därest de tillhöra ständigt utskotts handläggning, väckas senast tio dagar efter riksdagens öppnande och, om de äro av den art, att de komma att hänvisas till tillfälligt utskott, senast tjugu dagar efter riksdagens öppnande. I grundlagsfrågor är dock motionstiden 40 dagar. Motion, som föranledes av under riksdagen inträffad händelse, får väckas när som helst. Dock skall dylik motion, därest den föranletts av en kungl. proposition, väckas inom tio dagar efter propositionens avlämnande. Kamrarnas förhandlingar ledas av talmän, som tidigare utsågos av kungl. maj: t men numera väljas av kamrarna själva. Jämte talman utser vardera kammaren en första och en andra vice talman. Första kammaren består av 150 ledamöter och andra av 230. Ledamöterna av första kammaren väljas av landstingen el. för de städers vidkommande, som ej deltaga i landsting, av särskilt valda elektorsförsamlingar. För val av dessa elektorer gälla samma bestämmelser som för val av lands-tingsmän. Då vissa landsting och elektorsförsamlingar välja gemensamt, är valkretsarnas antal för närvarande 19. Mandattiden är åtta år och förnyelsen sker successivt, så att ungefär y8 av ledamöterna väljes varje år. För valbarhet till ledamot av första kammaren fordras att ha fyllt 35 år samt att äga och i minst tre år ha ägt fastighet till minst 50,000 kronors taxeringsvärde el. att skatta för och under minst tre år ha skattat för en inkomst om minst 3,000 kronor. Valen till andra kammaren ske direkt. Mandattiden är fyra år. Valkretsarna sammanfalla i regel med länen. Stockholms stad och Göteborgs stad bilda egna valkretsar. Malmöhus län är indelat i tvenne valkretsar, av vilka den ena omfattar städerna Malmö, Lund, Landskrona och Hälsingborg och den andra det återstående av länet. Älvsborgs län är likaledes indelat i två valkretsar. Valkretsarnas antal är därför för närvarande 28. Röstberättigad vid andrakammarval är varje man och kvinna, som senast under året näst före valet fyllt 23 år. Efter utskylds- och värnpliktsstreckens borttagande och fattigvårdsstreckets modifiering äro från rösträtt undantagna allenast personer, som äro omyndigförklarade, i konkurstillstånd, för varaktig försörjning omhändertagna av fattigvården el. dömts till viss straffpåföljd enligt allmän lag. För valbarhet till ledamot av andra kammaren gälla samma villkor som för rösträtt. I motsats till vad fallet är ifråga om första kammaren gäller alltså i fråga om valbarhet till andra kammaren bostadsband, det vill säga krav på att vederbörande skall vara bosatt inom den valkrets, för vilken han väljes. Arvode utgår med samma belopp till såväl första som andra kammarens ledamöter. För i Stockholm bosatt riksdagsman är arvodet 24 kronor per dag, dock högst 3,400 kronor. För riksdagsman, bosatt utom Stockholm, är arvodet 32 kronor, dock högst 4,500 kr. Benämningen R. förekommer för folkrepresentationerna i Danmark