Ris. Ri’o Colora’do, se Colorado. Ri’o de Janeiro [sjanei’ro], Brasiliens huvudstad, belägen vid Atlanten i en havsvik med praktfulla naturomgivningar, 1,160,000 inv., näst Buenos Ayres Sydamerikas största stad. En av jordens mest betydande hamnstäder. Regelbunden ångbåtstrafik pä amerikanska och europeiska hamnar. Viktigaste exportvara kaffe. Betydande museer, storartad botanisk trädgård. Ri’o de la Pla’ta, se La Plata. Ri’o del Nor’te, se Norte. Ri’o Gran’de do Nor’te, stat i nö. Brasilien, 57,000 kvkm. 550,000 inv. Huvudstad Natal. Ri’o Gran’de do Sul [- do sol], sydligaste staten i Brasilien. 300,000 kvkm. 2.2 milj. inv. Huvudstad Porto Allegre. Rioj’a, I/a, provins i v. Argentina, 105,000 kvkm., 80,000 inv. Ri’o Ne’g;ro, ”svarta floden”, tvenne sydamerikanska floder. — 1. Amazonflodens största biflod. Längd 2,300 km. Upprinner i Colombia, rinner genom s. Venezuela och Brasilien och utfaller i Amazonfloden nära staden Ma-na’os. — 2. Flod i Argentina. Längd 580 km. Upprinner i Anderna, flyter i ö. och sö. riktning, utfaller i Atlanten. Ri’o Tin’to, världsekonomiskt viktigt gruvdistrikt i s. Spanien v. om Sevilla med mycket betydande produktion av koppar och svavelkis. Se även Huelva. Ri’o Vol’ta, se Volta. Riposte [-påsf], snabbt funnet, kvickt svar; vid fäktning efterstöt, motstöt. — R i p o s t e’r a, svara fyndigt och kvickt; parera med efterstöt. Rips, ett slags tätt tyg med upphöjda ränder. RipsUiktet (Lagopus) hör till orr-fåglarnas familj (Tetraoninse) inom hönsfåglarnas ordning. Riporna äro något större än tamduvor. De äro snövita om vintern och spräckliga om sommaren. Riporna leva och söka sin föda mest på marken och tillhöra fjällen. Omkring 20 former beskrivna. Fjällripan (L. mutus) bebor de högsta kalfjällen i vårt land. D a 1-ripan (L. lagopus) finnes i Norrland och ända ned i Svealand. Moripan (L. scoticus) är hemma i Skottland men har införts till v. Sveriges ljungmarker. Ris. — 1. Ett gräs (Oryza sativa), som är ettårigt och har blommor anordnade i vippa. R. är det viktigaste av sädesslagen. Omkring hälften av jordens människor hämta till väsentlig del sin näring från R. I Kina har det odlats åtminstone i 4,500 år. Numera odlas det både i gamla och nya världen mellan 45° nordlig och 45° sydlig bredd. En förutsättning för att R. skall trivas är, att marken är sumpig och tidtals översvämmad. Vid R-od-ling användes därför i stor utsträckning konstgjord bevattning. Risgryn erhållas genom borttagande av fröskalet, varvid man som biprodukt erhåller riskli. R. innehåller omkring 80 % stärkelse, omkring 8 % äggviteämnen och % % fett. — 2. Stycketals-mått ifråga om papper. Ett R. är 20 böcker. Då en bok skrivpapper är .24 ark, är alltså ett R. skrivpapper 480 ark. Ifråga om tryckpapper är en bok 25 ark och ett R. alltså 500 ark. Risbrännvin, se Arrak. Risgryn, se Ris. Rish’on el. Zion, sionistisk, av Rotli-schild anlagd koloni s. om Jaffa. Risk, fara, våda, äventyr, vågstycke. — Risk a’b e 1, vansklig, äventyrlig. — R i s k e’r a, våga, äventyra, sätta på spel. Riskor (Lactarius) höra till hattsvampar. De ha sprött kött och vanligen trattformig hatt. Flera arter förekomma i våra skogar. En del äro ätliga, såsom Blodriska (L. deli-ciosus) och Mandel ris k a (L. vo-lemus); andra arter ha skarp smak. och några arter äro giftiga. Riss’anen, J. V.. f. 1873, finländsk målare. Hans stil är originell och kännetecknas av en dekorativ förenkling i utförandet. Bland R:s arbeten märkas fresker (Nybygge), akvarell-och oljemålningar (Spågumma, Barndomsminne, Garvare).