av Karl den stores paladiner. Sagan utgör ämnet för flera fornfranska hjältedikter, av vilka den äldsta och mest berömda är La chanson de Roland (Rolandssången), sannolikt härrörande från andra hälften av 1000-talet I denna omtalas, huru Karl den store drager hemåt efter ett härnadståg mot saracenerna i Spanien. Härens tåg skall skyddas av en fåtalig efter-trupp, över vilken Roland för befälet. Förrådd av sin styvfader, Ganelon, överfalles Roland av en väldig saracen-här i Pyrenéerna. Rolands vapenbroder, Olivier, bönfaller förgäves Roland att med sitt horn (olifant) tillkalla Karl, som med förtrupperna redan befinner sig i Frankrike. I den väldiga drabbningen strida Roland och hans vapenbröder med övermänsklig tapperhet mot övermakten. Först då allt hopp är ute och han själv döende, blåser Roland i sitt horn, sedan han förgäves sökt krossa sitt svärd Durandal, för att det ej må falla i hedningarnas händer. Karl anländer slutligen och tager en grym hämnd. R. vann en ofantlig popularitet och efterbildning-ar finnas i så gott som alla europeiska länders litteratur. Ro’landsstod, kolossalstod av riddare i rustning och med draget svärd, vilken särskilt i nordtyska städer brukar vara uppställd på torget som symbol av stadens fri- och rättigheter. R. voro från början av trä men utfördes sedermera av sten. De anses ursprungligen föreställa sagohjälten Roland. Rolandssången, se Rolandssagan. Rolf, se Gånge-Rolf. Rolf Krake, dansk sagokonung i Kejre, prisad för sin tapperhet och sitt ädelmod. R. omgav sig med tolv bärsärkar. På anstiftan av sin syster Skuld blev R. dödad. R. härskade troligen under förra delen av 500-t. e. Kr. Roll, uppteckning av allt en skådespelare har att säga i en teaterpjäs; den person, en skådespelare har att framställa; ett för tillfället antaget uppträdande. Rolland [rålang’], Romain, f. 1866, fransk författare. R. har bland annat varit verksam som lärare i musikhistoria vid Sorbonne. R: s entusiastiska musikintresse är det förhärskande draget i hans liv och diktning. Musikerromanen J e a n-C hristophe, ett seriearbete i tio band, är R:s huvudverk, varigenom han blivit världsbekant. Ehuru svagt och osammanhäng-ande till kompositionen och ojämnt i utförandet äger detta arbete ypperliga partier, burna av ideellt patos parat med kvickt iakttagande satir. R. har även skrivit en serie livfulla konst-närskarakteristiker över Beethoven, Michelangelo, Tolstoj m. fl. Under världskriget skrev R. från Genéve en del essayer (Ovan stridsvimlet), vilka företrädde en humanitär ståndpunkt och delvis opponerade mot den uppjagade patriotismen hos de krigförande. R. erhöll 1915 det Nobelska litteraturpriset. Rom. — 1. Ett slags brännvin, som framställes av rörsockermelass medelst destillation. R. tillverkas huvudsakligen i Västindien. — 2. Ägg hos fiskar och en del andra vattendjur. Rom (it. Roma), Italiens huvudstad, belägen vid floden Tiber. Med R. avses ofta det forna Romerska riket*, stundom påvedömet, vars säte II. är. R. är rikare på fornminnen än någon annan stad på jorden. Främst märkas Forum Romanum med ett flertal tempelruiner, vidare de storslagna ruinerna av Colosseum, talrika triumfbågar och termerna. På högra stranden av Tibern ligga Vatikanen, påvens residens, och S: t Peterskyrkan, kristenhetens största kyrka. Under kejsar Augustus torde Roms invånarantal ha uppgått till inemot 1% milj., vid medeltidens slut blott till 20,000, för närvarande är folkmängden 690,000. — Gamla Rom var centrum för det romerska världsväldet. Det var beläget i Latium, på ungefär samma plats som det moderna R. Staden var byggd på flera kullar: på v. Tibernstranden J a n i c u 1 u s, på ö. stranden Aven-tinus, P a 1 a t i n u s, Capitolium, P i n c i u s, Q u i r i n a 1 i s, Vimina-lis Cälius samt Esquilinus. Ursprungligen var R. omgivet av en ståtligt anlagd mur, men i och med befolkningens tillväxt vidgade sig staden utanför murén, som på en del ställen helt och hållet överbyggdes. I R. fun-nos tidigt storartade broar samt vatten- och avloppsledningar. På kullen Palatinus lågo R: s äldsta helgedomar och mot republikens slut var detta berg den elegantaste stadsdelen, där senare kejsarpalatsen uppfördes. Palatinus omgavs av två större dalsänkor. I den ena låg den väldiga kapplöp-ningsbanan Circus maximus, i den andra låg R: s äldsta torg och offentliga samlingsplats, Forum (mag-num el. romanum). Vid Tibern låg n. om Capitolium det väldiga Marsfältet med det sköna kupoltemplet Pantheon. Av övriga ryktbara byggnader må nämnas det väldiga Colosseum (färdigt 80 e. Kr.), T r a j a n u s-kolonnen, M a r c u s A u-reliu s-kolonnen. H a d r i an u smausoleet samt det ståtliga badhuset Caracallatermerna, vilket låg strax invid Via A p p i a, den berömdaste av de breda vägar, som från R. strålade ut över Italien. — Angående R:s äldre historia se Romerska rikqt,