Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romerska priset ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derordnade grader och erhöll genom
bikten ett fast grepp på
församlingsmedlemmarna. Prästerskapets
särställning markerades särskilt genom
celibat, förbud mot giftermål.
Gudstjänsten utvecklades i magisk riktning.
Den utsirades med dekorativa
kult-handlingar, mässor etc; allt
försiggick på latin. Nattvardsläran
karakteriserades av antagandet, att brödet
och vinet verkligen äro Kristi
lekamen och blod i fysiskt avseende och
ej blott utgöra symboler.
Helgondyrkan blev även ett för R.
karakteristiskt element. Bland de drag, som
skarpast belysa påvarnas anspråk på
överhöghet på det andliga området,
märkes avlatsinstitutionen. Påvarna
gjorde anspråk på att genom ombud
kunna sälja syndernas förlåtelse även
i en kommande värld. Jfr Avlat.
Dessutom märkes dogmen om påvens
ofelbarhet, som antogs 1870, samt de av
påvarna utfärdade index över
förbjudna böcker. Den katolska kyrkoläran
erhöll så småningom en juridiskt
skarpsinnig och sammanhängande
formulering. Även på det världsliga
området framträdde påvedömets
maktlystnad. Som vapen användes
framförallt bannlysning, utstötande ur
kyrkan. Det hårda förmynderskapet pä
det andliga och världsliga området
medförde så småningom slitningar,
först på det politiska området (jfr
Investiturstriden), sedermera även pä
det andliga området (jfr
Protestantismen). Under renässanstiden råkade
påvedömet alltmer i förfall. Det
religiösa intresset slappnade, och
päve-dömets innehavare voro i allmänhet
njutningslystna maktmänniskor.
Senare inträdde genom motreformationen
en uppryckning, över de latinska
folken lyckades R. till en viss grad
bibehålla sitt inflytande, medan de
germanska folken i allmänhet anslöto sig
till de protestantiska kyrkorna. Även
på senare tid ha emellertid skarpa
slitningar förekommit, särskilt vid
statskyrkans avskaffande i Frankrike.
Dessutom märkes den tyska
kulturkampen på 1880-t., den nu pågående
kulturkampen i Mexico etc. För
närvarande räknar R. i Europa omkring
190 milj. anhängare, i Amerika
omkring 70 milj. Härtill komma
anhängare i andra världsdelar.
Sammanlagt torde R. omfatta 270 milj.
människor.
Romersk konung, under medeltiden
namn på den, som valts till tysk
konung, el. dennes samregent.
Benämningen kom i bruk efter uppkomsten
av ”Heliga romerska riket av tyska
nationen” (962).
Romersk rätt, det rättssystem, som
utvecklades i det gamla romerska
riket. Den romerska rätten har varit
av oerhörd betydelse för den
kulturella utvecklingen i Europa.
Romerskt bad, ett varmluftsbad,
som använts sedan antiken. 1 Kom
fanns för R. storartade
badinrättningar, s. k. termer.
Romney [råm’ni], G., 1734—1802,
engelsk porträttmålare. R. har med
förkärlek målat den unga engelska
kvinnotypen, vars ideal han fann i den
bekanta lady Hamilton. Bland hans
bästa målningar märkas förutom de av
lady Hamilton, Lady Arabella
Ward, Walter Tempest samt
ett självporträtt.
Rom-priset, se Romerska priset.
Romsdalen, en för sin storslagna
natur berömd västnorsk fjälldal, som
leder från Romsdalsfjorden upp emot
Dovre.
Romsdals amt, se Möre fylke.
Romsdals fjord, fjord i s.
Nordan-fjällska Norge.
Ro’muIus, enligt traditionen Roms
grundläggare och förste konung,
vilken skall ha regerat från 753 till 715
f. Kr. Sägnen berättar, huru R. och
hans tvillingbroder Remus, sonsöner
till konung Numitor i Alba longa,
utsattes av inkräktaren Amulius. Barnen
påträffades av en varginna, som gav
dem di, och upptogos sedan av herdar.
Senare dödade ynglingarna Amulius
och grundade staden Rom, över vilken
R. blev ensam härskare, sedan han
dödat Remus. R. ordnade samhället
och lät röva sabinskor till hustrur
åt sina män. Vid en mönstring pä
Marsfältet skall han under ett oväder
ha upptagits till himmelen. Han
dyrkades sedan under namnet Quirinus.
Rond, rund, kringvandring.
Rondane, fjällparti s. om Dovre,
Norge. Når 2,165 m. ö. h.
Ron’do, it., mus., musikform med
ofta återkommande huvudtema,
vanligen av munter karaktär.
Ronneby, stad nära Ronnebyåns
utlopp i östersiön, s. Blekinge. 3,500 inv.
En av Sveriges mest besökta
brunnsorter. Kockums emaljverk,
tillverkning av emaljerade plåtkärl.
Ronnebyån, vattendrag i Sydsverige.
Upprinner i Småland, genomflyter sjön
Rottnen, flyter i s. riktning genom
Blekinge, utfaller i östersjön. Längd
110 km.
Ron sar d [rångsa’r], Pierre de, 1524—
85, fransk skald. R. blev chef för den
vittra skola, som benämnes Plejaden,
och som satte som sin huvuduppgift
att reformera den franska diktningen,
i det den bröt med
medeltidslitteraturen. Plejaden uppställde de klassiska
författarna som föredöme och sökte
rikta det franska språket med nya
och rikare ordbildningar, tagna från
antikens språk, fornfranskan och
dialekterna. R., som utövade ett stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
