Itouen [roang’], stad i nv. Frankrike vid Seine. 124,000 inv. Livlig sjöfarts-stad med förbindelser bl. a. på Skandinavien. I betydelse den fjärde i ordningen av Frankrikes hamnar. Ii. är huvudsäte för Frankrikes bomullsindustri. R. var fordom huvudstad i Normandie. Rouenanka, se Anka. Rouge et noir [ro’sj e nåa’r], fr., rött och svart, franskt hasardspel, vilket spelas med sex kortlekar. Rouget de Lisle [rosjä* dö li’l], C. J., 1700—1836, fransk ingenjörsofficer, författare till franska nationalsången, Marsel jäsen. Rousseau [roså’]. — 1. J. J. R., 1712 —78, fransk författare och socialfilosof, född i Genéve. R. blev ytterligt försummad i sin barndom och lämnades helt åt sig själv vid ännu ej fyllda tio år. Han förde ett synnerligen oroligt och kringflackande liv, och hans säregna, nästan sjukliga natur utvecklades fritt från alla band. Hans skrifter ha utövat ett oerhört inflytande, som med särskild tydlighet framträder i den franska revolutionens och i romantikens idéer. Grundtanken i alla R: s arbeten är den, att människan till sin natur är god men genom civilisationens förbannelse blivit ond. R. predikar därför återgång till naturen och till ett liv, där hänsyn tages endast till naturens och ej till samhällets fordringar. I Le contrat social framlägger R. sina statsteo-retiska grundsatser och i Émile behandlar han uppfostringsproblemet. La n o u v e 11 e H é 1 o i' s e är en moraliserande kärleksroman, skriven pä ett klart och enkelt språk med beundransvärda naturbeskrivningar. I sina Bekännelser ger R. med absolut öppenhet en mästerlig skildring av sitt liv och sin utveckling. — 2. Th. R., 1812—67, fransk landskapsmålare. R. valde sina flesta motiv från Fon-tainebleauskogen och målade i en lugn, allvarlig stil (Ekarna, Skogsut-kant i solnedgång). — 3. Henri R., 1845—1910, fransk målare. Till yrket var R. egentligen tulltjänsteman. På lediga stunder målade R. tavlor i en barnslig, förenklad stil. R. betraktades med löje av sin samtid. Sedermera har en del målare anslutit sig till R:s stilideal. Jfr Naivism. Rova (Brassica rapa) tillhör de kors-blomstriga växternas familj (Cruci-fera?). Den skiljer sig från den närbesläktade Åkerkålen (B. cam-pestris) genom sin köttigt uppsvällda rot. I regel tvåårig. Roten skördas dock första året. Viktig åkerväxt i norden. Många rovsorter odlas, t. ex. svedjerova och foderrova el. turnips. Den sistnämnda användes till kreatursfoder. Rovdjur (Carnivora) bilda en dägg-djursordning, som bland annat utmär-kes av skarptandade kindtänder. R. delas i två underavdelningar, 1. F i c i-p e d i a, som äro landdjur, med dels skarpspetsade, dels knöliga kindtänder. Hit höra bland annat hundfamiljen (Canidfe), björnar (Ursidse), märd-djur (Mustelidae), zibethkattor (Viver-ridse), hyenor (Hyajnidges) och kattdjur (Felida?). 2. S ä 1 d j u r (Pinipe-dia), vilka äro i vatten levande rovdjur med fenlika fötter och vanligen skarpspetsade kindtänder. Till Säldjuren höra bland annat, sälen, valrossen, sjölejonet och sjöbjörnen. Ro vflugor (Asilidse), familj bland tvåvingarna. De äro glupska rovdjur, som gripa och utsuga andra insekter, över 3,000 arter, varav omkring 40 funna i Sverige. Som exempel på deras glupskhet kan nämnas, att honan stundom efter parningen griper och utsuger den något mindre och svagare hannen. Rovfåglar äro fåglar, som ha rov-fötter, d. v. s. starka fötter med mycket böjliga tår och krökta, vassa klor, och som ha näbben i spetsen hakfor-migt böjd. Hit räknas dels dagrovfäg-larna (Accipitres), dels ugglor (Stri-gidse). Rovkål, kålrabbi, se Kål. Rowlandson [rå’olfiensn], T., 1750— 1827, engelsk tecknare. R. skildrade sin tids samhällsliv, särskilt Londons, med satirisk skärpa och cynisk uppriktighet (serierna The micro-cosm of London, The Eng-lish Dance of Death). Rovolja erhålles genom pressning el. extraktion av rapsfrön él. rovor och användes bl. a. som smörjolja och som brännmedel. Rovpungdjur, australiska pungdjur, vilka motsvara våra rovdjur och in-sektsätare. Hit hör pungvargsläktet, pungmårdsläktet m. fl. Rovsteklar (Sphegidee), familj bland gaddsteklar. Många arter av växlande storlek och' utseende. De fullt utbildade leva av blommornas honung; larverna uppfödas med infångade smådjur. Honorna gräva gångar i marken el. i murket trä el. dyl. och anordna i dessa encelliga el. mångcelliga bon för larverna. I varje cell insamlar honan ett för en enda larv avsett foderförråd. Roxen, insjö i Östergötland. 97 kvkm. Genomflytes av Motala ström. t Mottager från s. tillflödena Svarfån och Stångån. Ingår i Göta kanals system. Royal [fr. råajalP, eng. råj’el], kunglig. Royal society [råj’el sösai’ti] är den äldsta och förnämsta av Englands vetenskapliga sammanslutningar.