Royalty [räj’alti], en avgift, som erlägges till innehavaren av ett patent för rätten att utnyttja detta. R. utgår i regel med belopp, som fastställas i förhållande till tillverkningens storlek. R. användes även för avgifter, som betalas vid gruvbrytning till någon, som av en el. annan anledning kan äga rätt till erhållande av dylik avgift. R. användes även i andra liknande betydelser. RSFSR, förkortning av Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken, se Ryssland. RU, kem. tecken för en atom rute-nium. Ru’bel, ryskt mynt, som nominellt motsvarar ungefär 1 krona och 93 öre. En rubel delas i 100 kope’k. Ru’bens, Petrus Paulus, 1577—1640, nederländsk målare. R. utbildades bland annat i Italien och var sedermera verksam i Antwerpen. Hans arbeten ha en livfull komposition med varma färger. De utmärkas av en frisk och frodig levnadslust. Hans produktion är mycket omfattande. Utom tavlor med religiösa motiv (Yttersta domen, Susanna i badet) målade han även historiska och mytologiska ämnen. I tavlorna från hans senare tid förekommer ofta hans andra hustru Helene Fourment som modell. Bland R:s lärjungar märkas A. van Dyck. R. räknas som en av målarkonstens mästare. Rubiace’se, växtfamilj med blommor i knippen och regelbunden krona med 4—5 blad. Bladen äro korsvis motsatta och försedda med stipler. I värt land hör till R. släktet Galiium. Bland utländska arter märkas kaffeträdet och kinaträden. Besläktade med R. äro Caprifolium, Fläder, Snöbärsbusken m. fl. Ru’bicon (nu Pisciatello el. Fiumi-cino), liten flod i Italien, som fordom utgjorde gränsen mellan den romerska republiken och dess provins Cisalpin-ska Gallien. Det var enligt ett senatsbeslut förbjudet att från Gallien övergå R. med beväpnad styrka. Julius Csesar, som var ståthållare i Gallien, övergick emellertid R. i spetsen för sin här år 49 f. Kr. för att tåga mot Rom och lär då ha utropat: ”Tärningen är kastad” (alea jacta est). Uttrycket ”gå över R.” har härav fått betydelsen ”taga det avgörande steget”. RubFdium, sällsynt, med kalium besläktat grundämne. Kem. tecken Rb. Atomvikt 85.5. Rubi’n, en röd, klar varietet av mineralet korund. R. användes som ädelsten (Burma, Ceylon, Centralasien). Numera framställes med konst R., som äro jämngoda med de naturliga. Rubinstein [ro’binstajn], A., 1829— 94, rysk pianist och tonsättare av ju- disk börd, född i Rumänien. R. vann världsrykte som pianist. Av hans kompositioner ha särskilt hans sånger och pianostycken blivit populära. Han skrev dessutom ett flertal operor, oratorier, symfonier m. m. Rubrice’ra, förse med överskrift; benämna, beteckna. Rubri’k, titel, överskrift; ursprungligen med röd färg målad begynnelsebokstav el. begynnelserad. Ru’bus, släkte, tillhörande familjen rosblommiga (Rosacece). Hit höra växter, som äro örter el. ha tvåårig buskstam (första året ett jordskott, som andra året utsänder blomskotten). Stenfrukterna äro sammanväxta. Hit höra bl. a. Rosenhallon (R. odo-ratus), som ofta odlas, Hallon (Ru-bus idseus), som odlas i flera sorter, Björnhallon, Björnbär (R. fru-ticosus), som har många underarter, Blåhallon (R. csesius), Jungfrubär el. stenhallon (R. saxatilis), Åkerbär (R. arcticus), som lämnar fin sylt, Hjortron (R. chamcemo-rus). Ruda, se Karpar. Rudbeck, Olof, 1630—1702, naturvetenskapsman, son till Johannes Rud-beckius*. R. ägnade sig till en början uteslutande åt studier i anatomi och blev ryktbar för sin upptäckt av lymfkärlen. 1658 blev han professor i medicin. R. ägnade sedermera flera är åt ett botaniskt planschverk, Campi e 1 y s i i. Av samtiden blev R. mest beundrad som fornforskare och vann stor berömmelse för sitt patriotiska verk A 11 a n d, kallat ”Atlantikan”. I detta arbete gjorde R. gällande, att Norden är kulturens urliem och att den hos grekerna omtalade sagoön Atlantis är identisk med Skandinaviska halvön. Verket, som är skrivet i en frisk och underhållande stil, är kulturhistoriskt värdefullt. Under en eldsvåda i Uppsala 1702 förstördes så gott som alla R: s dyrbara samlingar och manuskript. Rudbeckius, Johannes, 1581—1646, biskop, en av de förnämsta representanterna för den svenska kyrkan under stormaktstiden. R. blev professor i Uppsala (först i matematik, senare i hebreiska och dogmatik) men invecklades i en fejd med sin ämbetsbroder Messenius och måste jämte denne lämna universitetet. 1619 blev han vald till biskop i Västerås, där han ledde ett för den svenska kyrkan synnerligen betydelsefullt organisations-och nydaningsarbete. Rudenschöld, Magdalena, 1766—1823, hovfröken hos prinsessan Sofia Albertina. R. var vacker och spirituell och blev till följd av sin kärleksförbindelse med G. M. Armfelt invecklad i det politiska intrigmakeriet efter Gustav