vivlar därav, att honan hos flertalet arter hoprullar blad för att i den så uppkomna bladrullen lägga sina ägg. llu'mex, se Syra. Rumford [rcem’fåd], B. T. v., 1753— 1814, amerikansk fysiker och statsman. R. deltog i det amerikanska frihetskriget på engelsk sida och trädde därefter i bajersk tjänst. I detta land var han under mer än ett decennium den fak-tiske härskaren och utförde ett för landet mycket betydelsefullt arbete. Under senare delen av sitt liv vistades han huvudsakligen i England och Frankrike. Hans vetenskapliga insatser föllo förnämligast inom värmelärans och optikens områden. Rumi’lien, fordom benämning på den del av europeiska Turkiet, som sträckte sig mellan Bulgarien i n., Albanien i v. och Peloponnesos i s. Det omfattade de gamla landskapen Tracien, Tessalien och Macedonien (se vidare östrumilien). Rumo’r, buller, gny, stoj. Rumpparlainen’tet, i England benämning på Långa parlamentet, sedan man 1648 med våld ur detta avlägsnat alla dem, som ej voro anhängare av inde-pendenterna i armén. De återstående ansågos endast som svansen (eng. rump) av det forna parlamentet. R. upplöste sig frivilligt 1660. Rumstera, stöka om. Rumänien, konungarike i Sydeuropa. 294,000 kvkm., 17 milj. inv. Gränsar i n. till Tjeckoslovakien och Polen, i nö. bildar floden Dnjestr gräns mot Ukrajna av Sovjetryssland, i ö. gränsar R. till Svarta havet, i s. till Bulgarien — Donau bildar här till största delen gräns — i sv. till Jugoslavien, i nv. till Ungern. — Nv. delen av R. uppfylles av Siebenbiir-gens högland, vilket i ö. begränsas av Karpaterna, i s. av Transsylvanska alperna. De ö. och s. delarna äro lågland. Den viktigaste näringsgrenen är jordbruket. Jorden är i allmänhet dåligt skött men mycket bördig. Mest odlas vete och majs. Fruktodling (främst plommon) är av stor vikt. Bergsbruket ger främst petroleum och salt. Industrin är föga utvecklad. Han-delsomsättningen är jämförelsevis obetydlig. År 1924 var värdet av exporten 27,800 lei, värdet av importen 26,200 lei. 1 lei = 0.01S kr. (nominellt = 0.72 kr.). Den viktigaste exportvaran är spannmål. — Klimatet är ett utpräglat fastlandsklimat med kalla vintrar och heta somrar. — Befolkningen utgöres till största del av rumäner, till mindre del av madjarer och tyskar (Siebenbiirgen) samt rutener, zigenare och judar. Huvudstad är Bukarest, 600,000 inv. R. är en inskränkt monarki. Folkrepresentationen utgöres av en riksdag med två kamrar. — Historia. Romarna erövrade R. åren 101—106 e. Kr. och gjorde landet till en romersk provins (Dacia). Det romerska väldet i R. räckte till år 274. Under de följande århundradena var landet översvämmat av olika germanska och slaviska stammar. På 1300-t. uppstodo de båda oberoende Donau-furstendömena M o 1 d a u och V a 1 a-k i e t, vilka sedermera tillsammans bildade staten R. Turkiskt inflytande gjorde sig tidigt gällande i båda fur-stendömena, vars styresmän (vo j vo der) från början av 1700-t. utsågos av den turkiska regeringen. 1829 erhöll Ryssland överhöghet över de båda provinserna Bukovina och Bessarabien. Efter Krimkriget uppstod hos stormakterna tanken på en förening av Moldau och Yalakiet. 1859 genomfördes unionen, i det Alexander Kusa valdes till furste i bägge länderna. 1861 antogs namnet R. Alexander avsattes emellertid 1866 och efterträddes av prins Karl av Ho-henzollern (Carol I). Urider det ryskturkiska kriget 1877 tvingades R. att ställa sig på Rysslands sida. På Ber-linkongressen 1878 erkändes R:s fullständiga suveränitet, men det måste avstå Bessarabien till Ryssland. I utbyte erhöll R. Dobrudsclia. 18S1 proklamerades R. som ärvtligt konungarike. R. deltog i det andra Balkan-kriget 1913, då det tillsammans med Serbien, Montenegro, Grekland och Turkiet anföll Bulgarien (se Balkan-krigen). Under världskriget bibehöll R. sin neutralitet till 1916, då det slöt sig till de allierade. 1918 tvangs R. att erkänna freden i Bukarest, vilken emellertid annullerades s. å. R. erhöll Transsylvanien, Bukovina och Bessarabien. 'Rundbåge, se Båge. — Rundbågs-s t i 1, se Romansk stil. Rundetaarn [’-tå’rn], ”Runda tornet”, tornet till Trinitatiskyrkan i Köpenhamn. R. uppfördes 1637—42 och består av en yttre och en inre rundmur med valv emellan. Under valvet löper en spiralformig bana upp till det flata taket. Rundhult, sammanfattande benämning på ett fartygs master, bogspröt, stänger, rår, gafflar och bommar samt oftast även märsar och salningar. Rundhuvud, under engelska inbördeskriget på 1640-t. namn på parlamentets anhängare. Uttrycket härrör från den omständigheten, att puritanerna vanligen hade kortklippt här i motsats till konungens parti, ”kavaljererna”, som buro håret i lockar. Rundhäll, geol., genom glacial av-slipning kullriga hällar. Jfr Stötsida. Rundkyrka kallas en kyrka med cirkelrund el. månghörnig grundplan. Denna kyrkotyp spreds från n. Italien över Rhentrakten till Norden, där den