den europeiska kulturen. R. ägnade sig därefter åt filantropisk verksamhet och åt socialpolitiskt och nationalekonomiskt författarskap med stark socialistisk tendens (Unto t h i s last, Sesame and lilies). Ruskprick el. kvastprick. Se Ut-priekning. Russel [ras’l]. — 1. J. R. R., 1792— 1878, engelsk statsman, 1813 medlem av underhuset, där lian anslöt sig till ■\vliigpartiet. R. bidrog till upphävandet av Testakten 1828 och genomförandet av den katolska emancipationslagen 1829. R: s ledande ställning befästes framför allt genom hans energiska medverkan till den stora parlaments-reformen 1832. 1835—41 var R. inrikesminister samt 1846—52 och 1865—66 premiärminister. Han genomdrev bland annat upphävandet av Navigations-akten 1849. — 2. B. A. W. R., f. 1872, den förres sonson, filosof och matematiker. R. var professor i Cambridge, vilken befattning han dock miste under världskriget på grund av sin freds-vänlighet. Bland R: s skrifter märkas Principles of mathematics, Problems of pliilosophy. Russifice’ra el. russifie’ra, göra rysk, förryska. Russin äro torkade vindruvor. Dessa produceras i alla länder kring Medelhavet samt i Förenta Staterna. Ett särskilt slag äro korinter. Dessa erhållas av en ursprungligen i trakten av Korint i Grekland hemmahörande varietet med små, mörkblå druvor utan frön. Den odlas huvudsakligen i Grekland. Russofi’1, ryssvän, älskare av Ryssland. Russofo’b, person, som hyser fruktan och avsky för Ryssland. — R u s-s o f o b i’, motvilja mot Ryssland. RustFk, lantlig, grov, ohyfsad; T)yggnk., murverk av naturlig sten med ohuggna el. grovt tilltuktade framsidor; efterbildning av dylikt. Rustkammare, benämning på den förrådsbod, där rustliållare var skyldig förvara de persedlar, som ej in-togos i regementsförrådet; ofta benämning på persedelförråd i kaserner. Jfr Livrustkammaren. i Rustning, en till skydd mot fiendens skarpa vapen fordom använd beklädnad, som bars av såväl riddare som soldater. R. tillverkades av metall, stundom av tjockt läder. Den kom ur bruk först, då krutets verkan gjorde den ineffektiv. Till R., som bestod av en mängd sammanfogade delar, hörde en sköld och en hjälm. Även ryttarens häst bar ett skyddspansar. Särskilt egendomliga äro de japanska R. Rusttjänst, krigstjänst till häst mot erhållande av viss skattefrihet för jordegendom. De, som på detta sätt åtnjöto skattefrihet för sin jord, kallades frälsemän. R. infördes i Sverige i slutet av 1200-t. och uppliöirde i mitten av 1700-t. Jfr Frälse. Rute’ner, i västeuropeisk litteratur benämning på den ukrajnska (lill-ryska) befolkningen i ö. Galizien, n. Bukovina och nö. Ungern. På 1500-och 1600-t. var R. i latinskt språkbruk detsamma som ryssar. Rute’nium, sällsynt, med platina besläktad metall. Förekommer i naturen i små mängder tillsammans med platina. Kem. tecken Ru. Atomvikt 101.7. Rutherford [roeth’efåd], E., f. 1871, engelsk fysiker. R. har utfört banbrytande undersökningar rörande de radioaktiva grundämnena och de radioaktiva strålningsfenomenen samt rörande atomernas struktur. R. erhöll Nobelpris i kemi år 1908. Ruthström, B. O. J., f. 1877, violinist, som bl. a. företagit konsertresor i Sverige och Tyskland. Ruti’1, ett av titansyra [Ti02] bestående, rödbrunt mineral, som i s. Norge bry tes och användes för framställning av färgämnet titanvitt. Ruti’n, färdighet, yrkesvana. Ruts bok, en av gamla testamentets böcker, som hänför sig till domartiden. Rutt, samfärdsled, resväg. Ruwenzo’ri, berggrupp i v. delen av Brittiska Östafrika, mellan sjöarna Albert- och Edvard-njansa. Når 5,000 m. ö. h. Ruysdael el. Ruijsdael, Ruisdael [röj’sdal], J. I. van, 1628 (1629?) — 1682, Hollands störste landskapsmålare, verksam i Haarlem och Amsterdam. R. tog företrädesvis sina motiv ur det holländska landskapet. Av samtiden rönte han föga erkännande, och han dog i yttersta fattigdom. Om hans liv är så gott som intet känt. över R:s poesifyllda naturscenerier vilar ofta en majestätiskt dyster oväders-stämning med ett inslag av vemodig mystik. (Judekyrkogården, Rh enlandskap med väderkvarn, Berglandskap med vattenfall). Ry’a, ursprungligen ett broderat sadeltäcke. R. användes som beteckning för väggbonader o. dyl., vilka vävts i brokiga färger. Riick’ert, R., 1788—1866, tysk skald och orientalist, professor i orientaliska språk vid Berlins universitet 1841—48. Hans diktning är tekniskt väl byggd och fylld av frisk inspiration och varm känsla. R. skildrade helst ett idylliskt familjeliv men skrev även eldande politiska dikter. Ryd, municipalsamhälle vid Mör-rumsån, s. Småland. 600 inv.