Rydberg. — 1. Viktor R., 1828—95, skald, kulturhistoriker, filosof, 1884 professor i kulturhistoria vid Stockholms högskola. Som diktare var R. framför allt tankelyriker. Grunddraget i hans livsåskådning var en stark idealism, en längtan efter sanning och frihet. Han var en varm beundrare av klassisk kultur och diktning, men hans alstring äger samtidigt ett tydligt drag av romantik. Till hans berömdaste dikter höra Snöfrid, D e x i p p o s, Klockorna, Kantat vid Uppsala universitets 400-årsjubileum, Vadan och Varthän, G r u b b 1 a r e n. R :s arbeten såväl på vers som prosa präglas av ovanlig språklig skönhet. Bland R:s prosaverk märkas de historiska romanerna Den siste atenaren och Vapensmeden samt den mera mystiskt betonade Singoalla. R. skrev även ett flertal filosofiska samt konst- och kulturhistoriska arbeten. •— 2. G. F. R., f. 1835, målare. R. är det skånska landskapets förnämste skildrare och har en klar blick för den skånska naturens säregna stämningsvärden. (Skånskt landskap, Morgondimma vid Arild). Rydbergska stiftelsen, se Abraham Rydbergs stiftelse. Rydboliolm. —- 1. Gods nö. om Stockholm. — 2. Stort bomullsväveri vid Viskan, s. Västergötland. Rydén, K. Värner, f. 1878, folkskollärare, förutvarande statsråd. Ledamot av andra kammaren 1907—19 och sedan 1921; av första kammaren 1919— 20. Ecklesiastikminister 1917—19 och genomförde då praktiska ungdoms-skolereformer. Generalkrigskommissarie 1925—26. R. har utövat stort inflytande på den socialdemokratiska riksdagspolitiken, främst i skolfrågor, och var under ett flertal år riksdagsgruppens sekreterare. Rudesbeim [ ry’desha jm], stad i preussiska provinsen Hessen-Nassau, nära Rhen. 5,000 inv. Bekant för sitt vin (”riidesheimer”). RiFgen, Tysklands största ö, belägen i östersjön, mitt emot Stralsund, skild från fastlandet endast genom ett smalt sund. 967 kvkm., 50,000 inv. I nö. består kusten av branta kritklippor. I övrigt är ön låg och sönderskuren av djupt inträngande vikar. Jorden är bördig. Åkerbruk och fiske äro befolkningens huvudnäringar. Viktigaste orter äro Bergen (5,000 inv.) och Sassnitz. På R. finnas flera mycket besökta badorter. Ryggmärg, ett strängformigt organ, som upptill genom förlängda märgen sammanhänger med hjärnan. R. är hos en fullvuxen människa omkring 45 cm. lång och når ned till andra ländkotan. R. är uppbyggd av vit sub- Tvärsnitt genom ryggmärg och ryggrad. stans, d. v. s. nervtrådar, som omsluter en central sträng av grå substans, som innehåller nervceller. Den gråa strängen är på tvärsnitt Ii-formad. Från de främre spetsarna av detta H, de s. k. främre hornen, utgå utätle-dande nerver, rörelsenerver. Utanför ryggmärgen finnes en nervknut, från vilken utgå inåtledande nerver, känselnerver, vilka inträda i R. vid bakre hornet. Den vita substansen i R. utgöres av nervtrådar, vilka bland annat förlöpa till stora och lilla hjärnan. Ryggmärgssjukdomar. En förstöring av delar av ryggmärgen medför känselrubbningar el. förlamningar el. bådadera. Orsaken kan vara yttre våld, vilket i allmänhet medför ett krossande av ett område av ryggmärgen och ett bortfall av känsel och rörelseförmåga i nedanför belägna kroppsdelar. Svulster el. inflammatoriska processer orsaka liknande symtom, vilka uppträda mera sä småningom. Inflammationer och gifter kunna angripa enbart rörelsecentra, t. ex. barnförlamning, el. enbart angripa känsel nerver, t. ex. tabes el. ryggmärgslidande, en av syfilis orsakad uppstigande förlamning av känseln, vilket medför oförmåga att utföra ordnade rörelser. Dessutom finnas mera sällsynta R., vid vilka av outredd anledning banor i ryggmärgen sönderfalla, vilket medför förlamningar. Ryggraden är uppbyggd av kotor. Dessa bestå av en kotkropp och en från denna utgående båge, från vilken i sin tur utgå ben utskott, två led utskott åt vardera sidan och ett taggutskott riktat bakåt, nedåt. Hos människan uppbygges R. av sju halskotor, tolv bröstkotor, fem ländkotor samt fem korskotor, vilka sammansmält till ett korsben. Dessutom finnas 4—5 svanskotor. Ryggradsdjur (Vertebrater), omfattar djur, vilka ha en av ben el. brosk uppbyggd ryggrad. Till R. höra däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar. kotbåge