Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruskprick ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydberg. — 1. Viktor R., 1828—95,
skald, kulturhistoriker, filosof, 1884
professor i kulturhistoria vid
Stockholms högskola. Som diktare var
R. framför allt tankelyriker.
Grunddraget i hans livsåskådning var en
stark idealism, en längtan efter
sanning och frihet. Han var en varm
beundrare av klassisk kultur och
diktning, men hans alstring äger
samtidigt ett tydligt drag av romantik.
Till hans berömdaste dikter höra
Snöfrid, D e x i p p o s, Klockorna,
Kantat vid Uppsala universitets
400-årsjubileum, Vadan och
Varthän, G r u b b 1 a r e n. R :s arbeten
såväl på vers som prosa präglas av
ovanlig språklig skönhet. Bland R:s
prosaverk märkas de historiska
romanerna Den siste atenaren och
Vapensmeden samt den mera
mystiskt betonade Singoalla. R.
skrev även ett flertal filosofiska samt
konst- och kulturhistoriska arbeten. •—
2. G. F. R., f. 1835, målare. R. är
det skånska landskapets förnämste
skildrare och har en klar blick för den
skånska naturens säregna
stämningsvärden. (Skånskt landskap,
Morgondimma vid Arild).
Rydbergska stiftelsen, se Abraham
Rydbergs stiftelse.
Rydboliolm. —- 1. Gods nö. om
Stockholm. — 2. Stort bomullsväveri vid
Viskan, s. Västergötland.
Rydén, K. Värner, f. 1878,
folkskollärare, förutvarande statsråd.
Ledamot av andra kammaren 1907—19 och
sedan 1921; av första kammaren 1919—
20. Ecklesiastikminister 1917—19 och
genomförde då praktiska
ungdoms-skolereformer. Generalkrigskommissarie 1925—26. R. har utövat stort
inflytande på den socialdemokratiska
riksdagspolitiken, främst i skolfrågor,
och var under ett flertal år
riksdagsgruppens sekreterare.
Rudesbeim [ ry’desha jm], stad i
preussiska provinsen Hessen-Nassau,
nära Rhen. 5,000 inv. Bekant för sitt
vin (”riidesheimer”).
RiFgen, Tysklands största ö, belägen
i östersjön, mitt emot Stralsund, skild
från fastlandet endast genom ett smalt
sund. 967 kvkm., 50,000 inv. I nö.
består kusten av branta kritklippor. I
övrigt är ön låg och sönderskuren av
djupt inträngande vikar. Jorden är
bördig. Åkerbruk och fiske äro
befolkningens huvudnäringar. Viktigaste
orter äro Bergen (5,000 inv.) och
Sassnitz. På R. finnas flera mycket
besökta badorter.
Ryggmärg, ett strängformigt organ,
som upptill genom förlängda märgen
sammanhänger med hjärnan. R. är
hos en fullvuxen människa omkring
45 cm. lång och når ned till andra
ländkotan. R. är uppbyggd av vit sub-
Tvärsnitt genom ryggmärg och
ryggrad.
stans, d. v. s. nervtrådar, som omsluter
en central sträng av grå substans, som
innehåller nervceller. Den gråa
strängen är på tvärsnitt Ii-formad.
Från de främre spetsarna av detta H,
de s. k. främre hornen, utgå
utätle-dande nerver, rörelsenerver. Utanför
ryggmärgen finnes en nervknut, från
vilken utgå inåtledande nerver,
känselnerver, vilka inträda i R. vid bakre
hornet. Den vita substansen i R.
utgöres av nervtrådar, vilka bland annat
förlöpa till stora och lilla hjärnan.
Ryggmärgssjukdomar. En förstöring
av delar av ryggmärgen medför
känselrubbningar el. förlamningar el. bådadera.
Orsaken kan vara yttre våld, vilket i
allmänhet medför ett krossande av ett
område av ryggmärgen och ett bortfall
av känsel och rörelseförmåga i
nedanför belägna kroppsdelar. Svulster el.
inflammatoriska processer orsaka
liknande symtom, vilka uppträda mera sä
småningom. Inflammationer och
gifter kunna angripa enbart
rörelsecentra, t. ex. barnförlamning, el. enbart
angripa känsel nerver, t. ex. tabes el.
ryggmärgslidande, en av syfilis
orsakad uppstigande förlamning av
känseln, vilket medför oförmåga att
utföra ordnade rörelser. Dessutom finnas
mera sällsynta R., vid vilka av outredd
anledning banor i ryggmärgen
sönderfalla, vilket medför förlamningar.
Ryggraden är uppbyggd av kotor.
Dessa bestå av en kotkropp och en
från denna utgående båge, från vilken
i sin tur utgå ben utskott, två led
utskott åt vardera sidan och ett
taggutskott riktat bakåt, nedåt. Hos
människan uppbygges R. av sju halskotor,
tolv bröstkotor, fem ländkotor samt
fem korskotor, vilka sammansmält till
ett korsben. Dessutom finnas 4—5
svanskotor.
Ryggradsdjur (Vertebrater), omfattar
djur, vilka ha en av ben el. brosk
uppbyggd ryggrad. Till R. höra
däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och
fiskar.
kotbåge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>