genom erövringar, bland annat provinserna Pskov, Smolensk, Kazan, Astrakan, Sibirien. Den ryske härskaren bar från 1547 titeln tsar. Vid Ivan IV :s son Fedors död (1508) fanns ingen tronarvinge av den moskovitiska ätten, då tsarens broder Dimitrij på ett gåtfullt sätt försvunnit. De närmaste åren pågingo häftiga tronstrider, och de s. k. ”falska Dimitrijerna” sökte tillägna sig tronen. 1613 uppsteg emellertid på R:s tron Mikael Fedoro-vitj, stamfadern för den R o m a n o v-s k a ätten. Ett krig med Sverige avslutades genom freden i Stolbova 1617. Senare införlivades Lill-Ryssland med R. Då Peter den store efter sin halvbroder Ivans död 1696 blivit ensam härskare i R., började en ny tid för landet. Peter återupptog de för länge sedan bör.iade striderna med turkarna och införlivade Azov med R. 1706 men måste redan 1711 återlämna det till sultanen. Han grep sig energiskt an med en reformering av det ryska stats-och samhällslivet efter västerländskt mön stor och höjde R. till rangen av en inflytelserik stormakt. Huvudstaden flyttade Peter till den av honom anlagda staden Petersburg (den pe-tersbn rgska tiden 1700—1917). Peter deltog i det stora nordiska kriget och vann i freden i Nystad 1721 Livland, Estland samt större delen av Karelen. Peter efterträddes av sin änka Katarina I (1725—27). Under Peters dotter Elisabet (1741—62) erövrades hela Finland, men i freden i Åbo 1743 nöjde sig R. med landet ö. om Kymmene älv och Saima. Elisabet deltog även mot Preussen i Sjuåriga kriget. Hon efterträddes av Peter III 1762, men redan s. å. avsattes denne till förmån för sin gemål, Katarina II (1762—96). Katarinas regering var en ny storhetstid för R., vars gränser betydligt utvidgades genom Polens delningar (1772, 1793, 1795) samt genom krig med Turkiet. Resultatet av detta blev erövringen av Do-nauprovinserna, Krim och Azov. Under Katarinas sonson Alexander I invecklades R. i striderna mot Napoleon, som inföll i R. 1813 men måste draga sig ur landet efter att ha bränt Moskva. Genom krig med Sverige 1808—09 vann R. Finland. Även krig med turkarna medförde landvinningar. På Wienkongressen införlivades det egentliga Polen med R. Det för R. olyckliga krimkriget avslutades genom freden i Paris 1856. då R. måste gä med på en del eftergifter. Efter krig med Turkiet 1877—78 förvärvade R. en del landområden genom freden i San Stefano, vars bestämmelser dock på Tysklands initiativ modifierades på en europeisk kongress i Berlin 1878. Alexander III (1881—94) ingick vän- skapsförbund med Tyskland, men avlägsnade sig småningom från denna makt för att närma sig Frankrike. Under Nikolaus II (1894—1917) besegrades R. av Japan (se Rysk-japanska kriget 1904—05) och tvangs till betydliga eftergifter. I världskriget led R. från början svåra motgångar mot tyskarna. 1917 tvangs Nikolaus II att abdikera och blev f. å. mördad tillsammans med sin familj. En bolsje-vikisk revolution utbröt 1917 i Petersburg och R. proklamerades som s o v-jetre publik (1917). 1918 erkände bolsjevikregeringen finska republiken. S. å. avslöt den freden i Brest-Litovsk med centralmakterna. 1920 undertecknade sovjetregeringen freden med Estland och Litauen. S. å. skedde även en fredsuppgörelse med Polen. Närmast efter revolutionen övertogs styrelsen av en regering, vars ledande krafter voro Miljukov och Iverenskij, vilka företrädde en jämförelsevis moderat radikalism (mensjeviker). Ett radikalare parti, lett av Lenin och Trotzkij, störtade emellertid i november 1917 motståndarnas ministär. Makten övertogs genast av folkkommissariernas råd. Sedermera bildades i olika delar av Ryssland mer eller mindre självständiga rådsrepubliker, vilka underordnades SSSR. Till en början sökte man genomföra en strängt kommunistisk hushållning. Då detta mötte oöverstigliga svårigheter, slog man 1920 in på en ny ekonomisk kurs. Jfr Nep. 1921 inträffade en svår hungersnöd i Volgaområdet, som framkallade en internationell hjälpaktion. Så småningom har RSFSR. erkänts av de flesta europeiska stater, av Sverige 1924. U. S. A. förhåller sig dock alltjämt avvi sa n de.. Rysslädor el. juftläder, ett slags mjukt, ryskt läder med egendomlig, stark lukt. Ryssrova el. ryssgubbe (Bunias orientalis) hör till de korsblomstrigas familj, (Crueiferfe). Den är en högväxt. rikt blommande ört med gula blommor. Den har meterlånga, grova rötter och är ett besvärligt ogräs. Från ö. Europa kom den i slutet av 1700-t. in i Sverige och är nu ganska vanlig i mänga trakter av s. och mellersta Sverige. Särskilt allmän är den i trakterna kring Mälaren. Rytm. Ett upprepande av samma rörelser, samma liud oeh även samma synintryck kan framkalla en behaglig känsla. Emellertid får detta upprepande ej vara alltför likartat. I så fall blir det hela långtråkigt. Upprepningen måste ske med större el. mindre förändringar. Som allmän regel kan man säga. att på ett lägre kulturstadium uppskattas mest en enkel R. och att mera invecklad R. först kan