Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom erövringar, bland annat
provinserna Pskov, Smolensk, Kazan,
Astrakan, Sibirien. Den ryske härskaren
bar från 1547 titeln tsar. Vid Ivan
IV :s son Fedors död (1508) fanns
ingen tronarvinge av den moskovitiska
ätten, då tsarens broder Dimitrij på
ett gåtfullt sätt försvunnit. De
närmaste åren pågingo häftiga
tronstrider, och de s. k. ”falska Dimitrijerna”
sökte tillägna sig tronen. 1613 uppsteg
emellertid på R:s tron Mikael
Fedoro-vitj, stamfadern för den R o m a n o
v-s k a ätten. Ett krig med Sverige
avslutades genom freden i Stolbova 1617.
Senare införlivades Lill-Ryssland med
R. Då Peter den store efter sin
halvbroder Ivans död 1696 blivit ensam
härskare i R., började en ny tid för
landet. Peter återupptog de för länge
sedan bör.iade striderna med turkarna
och införlivade Azov med R. 1706 men
måste redan 1711 återlämna det till
sultanen. Han grep sig energiskt an
med en reformering av det ryska
stats-och samhällslivet efter västerländskt
mön stor och höjde R. till rangen av
en inflytelserik stormakt.
Huvudstaden flyttade Peter till den av honom
anlagda staden Petersburg (den
pe-tersbn rgska tiden 1700—1917).
Peter deltog i det stora nordiska
kriget och vann i freden i Nystad 1721
Livland, Estland samt större delen av
Karelen. Peter efterträddes av sin
änka Katarina I (1725—27). Under
Peters dotter Elisabet (1741—62)
erövrades hela Finland, men i freden i
Åbo 1743 nöjde sig R. med landet ö.
om Kymmene älv och Saima.
Elisabet deltog även mot Preussen i
Sjuåriga kriget. Hon efterträddes av
Peter III 1762, men redan s. å.
avsattes denne till förmån för sin gemål,
Katarina II (1762—96). Katarinas
regering var en ny storhetstid för R.,
vars gränser betydligt utvidgades
genom Polens delningar (1772, 1793, 1795)
samt genom krig med Turkiet.
Resultatet av detta blev erövringen av
Do-nauprovinserna, Krim och Azov.
Under Katarinas sonson Alexander I
invecklades R. i striderna mot Napoleon,
som inföll i R. 1813 men måste draga
sig ur landet efter att ha bränt
Moskva. Genom krig med Sverige
1808—09 vann R. Finland. Även krig
med turkarna medförde landvinningar.
På Wienkongressen införlivades det
egentliga Polen med R. Det för R.
olyckliga krimkriget avslutades genom
freden i Paris 1856. då R. måste gä
med på en del eftergifter. Efter krig
med Turkiet 1877—78 förvärvade R. en
del landområden genom freden i San
Stefano, vars bestämmelser dock på
Tysklands initiativ modifierades på en
europeisk kongress i Berlin 1878.
Alexander III (1881—94) ingick vän-
skapsförbund med Tyskland, men
avlägsnade sig småningom från denna
makt för att närma sig Frankrike.
Under Nikolaus II (1894—1917)
besegrades R. av Japan (se Rysk-japanska
kriget 1904—05) och tvangs till
betydliga eftergifter. I världskriget led R.
från början svåra motgångar mot
tyskarna. 1917 tvangs Nikolaus II att
abdikera och blev f. å. mördad
tillsammans med sin familj. En
bolsje-vikisk revolution utbröt 1917 i
Petersburg och R. proklamerades som s o
v-jetre publik (1917). 1918 erkände
bolsjevikregeringen finska republiken.
S. å. avslöt den freden i Brest-Litovsk
med centralmakterna. 1920
undertecknade sovjetregeringen freden med
Estland och Litauen. S. å. skedde även
en fredsuppgörelse med Polen.
Närmast efter revolutionen övertogs
styrelsen av en regering, vars ledande
krafter voro Miljukov och Iverenskij,
vilka företrädde en jämförelsevis
moderat radikalism (mensjeviker). Ett
radikalare parti, lett av Lenin och
Trotzkij, störtade emellertid i
november 1917 motståndarnas ministär.
Makten övertogs genast av
folkkommissariernas råd. Sedermera bildades i
olika delar av Ryssland mer eller mindre
självständiga rådsrepubliker, vilka
underordnades SSSR. Till en början
sökte man genomföra en strängt
kommunistisk hushållning. Då detta mötte
oöverstigliga svårigheter, slog man
1920 in på en ny ekonomisk kurs. Jfr
Nep. 1921 inträffade en svår
hungersnöd i Volgaområdet, som framkallade
en internationell hjälpaktion. Så
småningom har RSFSR. erkänts av de
flesta europeiska stater, av Sverige 1924.
U. S. A. förhåller sig dock alltjämt
avvi sa n de..
Rysslädor el. juftläder, ett slags
mjukt, ryskt läder med egendomlig,
stark lukt.
Ryssrova el. ryssgubbe (Bunias
orientalis) hör till de korsblomstrigas
familj, (Crueiferfe). Den är en
högväxt. rikt blommande ört med gula
blommor. Den har meterlånga, grova
rötter och är ett besvärligt ogräs.
Från ö. Europa kom den i slutet av
1700-t. in i Sverige och är nu ganska
vanlig i mänga trakter av s. och
mellersta Sverige. Särskilt allmän är den
i trakterna kring Mälaren.
Rytm. Ett upprepande av samma
rörelser, samma liud oeh även samma
synintryck kan framkalla en behaglig
känsla. Emellertid får detta
upprepande ej vara alltför likartat. I så
fall blir det hela långtråkigt.
Upprepningen måste ske med större el.
mindre förändringar. Som allmän regel
kan man säga. att på ett lägre
kulturstadium uppskattas mest en enkel R.
och att mera invecklad R. först kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
