Rådjur. njutas på ett liögre kulturstadium. R. liar särskild betydelse för diktkonst, musik och dans. För de två förstnämnda har man sökt uppställa detaljerade system över olika arter av R. Läran om R. benämnes rytmik. Rytteri, se Kavalleri. Ryttmästare, kavalleriofficer med en tjänsteställning, motsvarande den, som vid övriga vapenslag tillkommer en kapten. Rå, rundhult, som hänger horisontellt på en mast och uppbär ett segel (råsegel). Rådbråkning, ett fordom använt dödsstraff, vid vilket den dömdes lemmar krossades med ett hjul. Kroppen fästes därefter på hjulet och utställdes till beskådande. R. kallades ofta stegling. Ibland avsågs emellertid med stegling endast kroppens fästande på hjulet. Rådhusrätt, se Rådstuvurätt. Rådjuret (Capreolus capreolus) hör till hjortdjurens familj bland klövdjuren. Det är om sommaren rödbrunt, undertill gulbrunt, om vintern gråbrunt med gulbrun anstrykning. R. är något större än ett får. Hannen (bocken) har tämligen enkla horn med 2—3 spetsar, honan, som kallas rä, saknar horn. R. är allmänt i s. Sverige; det är för närvarande statt i spridning norrut. Rådman, bisittare i en rådstuvurätt. I en del mindre städer finnas s. k. illiterata R., varmed förstås sådana, som ej avlagt juridisk examen. Rådsherre, se Riksråd. Rådspensionä’r, en av de förnämsta ämbetsmännen i förutvarande republiken Förenade Nederländerna. Rådstuvurätt. Varje stad med därtill hörande område utgör i regel en domsaga för sig, vars domstol benämnes R. el. rådhusrätt. R:s sammansättning är beroende på av kungl. maj:t fastställt reglemente för varje stad. Ordförande i R. är i regel borgmästaren. I större städer är R. fördelad på avdelningar, mellan vilka mälen lottas enligt givna föreskrifter. R. är domför med tre ledamöter. R. skall sammanträda varje måndag, eventuellt första därpå följande helgfria dag. Till vänster rågax, till höger kornax. Råg- (Secale cereale) hör till familj Graminse. Den odlade R. anses härstamma från S. montanum, som förekommer vild i Svartaliavstrakterna. R:s groddplantor ha fyra groddrötter och rödbrun bladslida. Frömjölet sprides med vinden. Därför ha ej kunnat utbildas så många skarpt skilda sorter. Korsbefruktning äger nämligen rum i rätt stor utsträckning. R. är, näst korn, det mest köldliärdiga sädesslaget. I Sverige odlas R. ända upp i Norrbotten. I nordliga trakter odlas i allmänhet höstråg, som har mera långsmala sädeskorn och lång halm. Sydliga sorter, t. ex. östgöta gråråg och Petkusråg, ha mera knubbiga sädeskorn och kortare och styvare halm. R. odlas framför allt i Ryssland, i de skandinaviska länderna, nö. Tyskland samt i vissa delar av Frankrike, österrike-Ungern, Spanien och Nordamerika. Världsskörden beräknas till 30 å 45 milj. ton. I Sverige var skörden 1924 281,000 ton. Rågång-, gränslinje mellan olika jordegendomar, utmärkt genom vissa märken å marken, s. k. råmärken. Rågö, Stora och Lilla R, två små, av svenskar bebodda öar, belägna vid Estlands n. kust, utanför Baltisehport. Omkring 350 inv. öarna äro till stor del karga och steniga. Endast i s. delarna förekomma lövskog, åkrar och ängar. Befolkningen lever huvudsakligen av fiske.