tes av skärningslinjen mellan klotytan och konens mantelyta. Sekula’r, se Sekel. Sekularlsation el. sekularisering, förvandling av kyrkliga egendomar el. rättigheter till världsliga. Under reformationen förekom S. särskilt i Tyskland, då protestantiska furstar underlade sig kyrkans besittningar. 1 Sverige skedde S., då Gustav Vasa underlade sig de svenska kyrkogodsen. Sekulä’ra förändringar (t. ex. i klimat, i fördelning mellan land oeh hav), sådana förändringar, som försiggå så långsamt, att de bliva märkbara först genom att de följas under lång tid (sekler). Sekund. — 1. Som tidsmått en sex-tiondedels minut. — 2. Som vinkelmått en sextiondedels minut (en grad = (JO minuter; en rät vinkel = 90°). — 3. Mus., den diatoniska skalans andra tonsteg. S. kan vara stor (c-d), liten (c-dess) el. överstigande (c-diss). Sekun’da, av mindre god kvalitet, av näst bästa slaget. — 2. Tryckeriteknisk term. Sekundant’, biträde åt person, som duellerar. — Sekunde’ra, hjälpa, understödja; spela el. sjunga andra stämman. Sekundchef är inom militärväsendet i Sverige en benämning, som användes om de officerare, som verkligen föra befälet vid vissa regementen, vilkas högsta chef formellt är konungen (Svea och Göta livgarde m. fl.). Sekundpendel, se Pendel. Sekundä’r, av andra rangen, av underordnad betydelse, efterföljande. Motsats: Primär. Sekurite’t, säkerhet, trygghet. Sekvens’, följ dsång, beteckning för vissa äldre, religiösa hymner. Inom kompositionsläran betecknar S. en melodis el. ackordföljds upprepning i ett högre el. lägre tonläge. Se’la, ett ord, som förekommer bland annat i Davids psalmer, och som möjligen är ett slags avslutningsord för sången, efter vilket ackompanjemanget ensamt fortsatte. Seldschu’ker, turkisk fo.lkstam, som på 1000- och 1100-t. upprättade flera mäktiga välden i Främre Asien. Det förnämsta grundades av Togrul Beg i Bagdad 1055 och hade en period av stark blomstring, tills det gick under 1194. Ett annat hade av Sulejman bildats i Mindre Asien omkring 1075. Detta väldes sultaner hade sin huvudstad i Ikonium, men deras makt krossades av mongolerna under senare hälften av 1200-t. Selektion, . urval. Jfr Utvecklings-lära. Sele’n, med svavel besläktat, sällsynt grundämne. Kem. tecken Se. Atomvikt 79.2. Atomvärde 2, 4 el. 6. — S. kan även erhållas i en metallisk modifikation, vilken har den märkliga egenskapen, att dess ledningsförmåga för elektrisk ström starkt ökas, om metallen belyses. Härpå grundar sig användandet av S. i apparater för te-legrafering av bilder, liksom försök att konstruera apparater för att blinda skola erhålla uppfattning om ljusfördelningen i ett rum och därigenom ledsyn. — S. åtföljer i små mängder sva-velkis och erhålles som biprodukt vid svavelsyreti Ilverkning. Grundämnet upptäcktes 1817 av den svenske kemisten Berzelius. Sele’ncell, för olika ändamål använda apparater, som grunda sig på den egenskapen hos metallen selen, att dess elektriska ledningsförmåga varierar allt efter styrkan av den belysning, för vilken den utsättes (ökar med stigande belysning och tvärtom). Se vidare Selen. Seleuki’der, en syrisk konungaätt, som härstammade från Seleukos I, vilken grundläde ett rike, som omfattade Syrien, Babylonien och senare även Mindre Asien och en del andra områden. Riket ägde bestånd från 312— 64 f. Kr., då det intogs av romarna. Selfmade [selfmejd], eng., självska-pad. S. användes om personer, som skapat sig en framstående ställning uteslutande genom eget arbete. Se’ligersjön, insjö i v. Ryssland, belägen på s. sluttningen av Valdaihöj-den. 260 kvkm. Stränderna äro omgivna av täta skogar. På en ö i S. har Ryska naturforskarsällskapet en biologisk station. Seliva’nov [-åff], K., d. 1832, rysk bonde, grundade skoptsernas* sekt. S., som bl. a. påstod sig vara tsar Peter Fedorovitj, dog i fängelse. Serieri (Apium graveolens), kryddluktande ört, tillhörande familjen Um-belliferffi. S., som egentligen är hemmahörande i Medelhavsländerna är en allmänt odlad kryddväxt. Såväl stjälk som rot (blad- och rotselleri) finna användning dels till sallat, dels som kryddtillsats. Bladen äro glänsande och parbladiga. Roten är köttig och rundad. * SeIo’t, se Zelot. Sertersvatten, ett alkaliskt koksalt-haltigt och kolsyrehaltigt vatten, som erhålles från Selters, en ort i Hessen-Nassau. SePvas el. Silvas (Skogarna), benämning på ett stort urskogsområde i Brasilien omkring Amazonflodens södra bifloder. Semafo’r, signalapparat, i allmänhet bestående av en mast, som är försedd med en el. flera vridbara armar el. vingar el. (för signalering i mörker) med olikfärgade lyktor. Användes framför allt inom järnvägsväsendet