Sens commun [sang kåmmöng’], fr., sunt förnuft, sunt förstånd och omdöme. Sensi’bel, känslig, ömtålig. — Sen-s i b i 1 i t e’t, känslighet. Sensibilisa’tor, ämne, som användes för att få till stånd el. påskynda sådana komiska reaktioner, som äga rum under ljusets inflytande. Sensiti’v, känslig. Sensiti’va (Mimosa pudica), en till ärtväxternas familj hörande buske med parbladiga blad, som vid retning t. ex. genom en stöt hopfäller småblar den. S. hör hemma i tropikerna. Sensitometri’. Inom fotografin är det av betydelse att känna den verkan på olika fotografiska plåtar (resp. filmer och papper), som olika ljusmängder framkalla. Alla de mätningar, som utföras i sådant syfte och som alltså avse att bestämma ljuskänsligheten under olika förhållanden, sammanfattas under beteckningen 13. Sens-moral’ [sang-J, fr., egentligen sedlig känsla, användes i svenskt språkbruk oftast i betydelsen grundmening, praktisk levnadsregel, som kan dragas ur en berättelse el. händelse. Sensualism, inom filosofin åskådningar, vilka ur kunskapsteoretisk el. etisk synpunkt särskilt lägga vikt vid sinnesintrycken. I vanligt språkbruk betecknar S. en åskådning el. karak-tärsriktning, som särskilt söker tillfredsställelse av de sinnliga drifterna. Sensuell’, sinnlig, vällustig. — Sen-s u a 1 i t e’t, sinnlighet. Sente’ra, känna, uppfatta, begripa. — Sentens’, tänkespråk, levnadsregel. — Sententi ö’s, rik pä sentenser, tankediger, lärorik. Sentiment’, känslofullhet, sinnesrörelse ; tanke, mening. — Sentimen-t a’l, känslofull, känslosam, gråtmild. — Sentiment a lit e’t, känslofullhet, känslopjunk. Separation, åtskiljande, söndring, skilsmässa. — Separ e’r a, avskilja, avsöndra, skiljas åt. — S e p a r a’t, avskild, särskild. Separa’tor. Aktiebolaget S., som grundades 1883 för exploatering av en av svensken G. De Laval uppfunnen mjölkskumningsmaskin, tillverkar numera förutom denna en hel del andra maskiner för mejeridrift m. m. Bolaget, som är ett av Sveriges största industriella företag, har dotterbolag i ett flertal främmande länder. Förtjänsten av företagets utomordentliga utveckling tillkommer i första hand John Bernström, som var dess verkställande direktör från 1887—1915. Jfr Centrifug. Sephardi’m, se Judar. Se’pia, färg, framställd ur den bruna bläcksäcksvätskan hos en bläckfisk. Användes särskilt förr vid utförandet av teckningar. Sep’sis, blodförgiftning*. Septembermorden, massmord, utförda av Paris’ pöbel 2—6 sept. 1792, huvudsakligen på medlemmar av franska aristokratin. (Se vidare Franska revolutionen). Sep’tima, mus., den diatoniska skalans 7: e tonsteg. S., som är en dis-sonant, kan vara liten (g—f), stor (g—fiss) el. förminskad (g—fess). Septuage’sima, egentligen den sjuttionde dagen före påsk, är nionde söndagen el. sextiofjärde dagen före påsk. Sepulkra’1, begravnings-. Septuagin’ta, se Bibel. Se’quens, lat., den el. det följande. — S e q u e n’t e s, de följande. Sequoia. Sequoi’a, ett kaliforniskt barrträds-släkte, vars tvenne arter utmärka sig för sina kolossala dimensioner. S^. sempervirens (eng. redwood), kan nå en höjd av omkring 100 m. och mer än 5 meters diameter vid brösthöjd. Dess högsta ålder har uppskattats till c: a 1,300 år. Mammutträdet (S. gi-gantea) kan uppvisa friska stammar med ända till 2,100 årsringar. 3,000 år gamla träd ha påträffats. Dessa båda S.-arter äro de sista resterna av ett under forna geologiska perioder synnerligen artrikt släkte. Sera’fer, i Gamla testamentet omtalade väsen, som stå nära Gud. — S e-r a’f i s k, änglalik, himmelsk. Serafi’merlasarettet, sjukhus på Kungsholmen i Stockholm, öppnades redan 1752. Serafi’merorden, Sveriges högsta orden, vilken fick sina stadgar av Fredrik I 1748. Seraing [säräng*], stad i ö. Belgien, i provinsen Liége, vid floden Meuse, sv. om staden Li(>ge, 37,000 inv. S. är bekant för sina stora maskinverkstäder, grundade 1S17, vilka sysselsätta bortåt 14,000 arbetare.